Francis Egbokhare

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Francis Egbokhare
Francis Egbokhare
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
Aha enyereFrancis Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya22 Septemba 1962 Dezie
Ebe ọmụmụIbadan Dezie
Ọrụ ọ na-arụacademic, linguist Dezie
onye were ọrụMahadum nke Ibadan Dezie
ebe agụmakwụkwọMahadum nke Ibadan, Mahadum nke Benin Dezie

[1][2]Francis Egbokhare (amụrụ na Septemba 22, 1962) bụ onye ọkà mmụta, ọkà mmụta asụsụ, onye edemede, na prọfesọ si Naịjirịa, yana onye otu na onye isi oche gara aga nke Nigerian Academy of Letters . [3] [4] [5] Ọ nọ n'ọkwá na Mahadum Ibadan ruo ọtụtụ afọ dị ka prọfesọ nke asụsụ na dị ka onye nduzi nke Ogige Mmụta Ịdị anya. Ọ bi na Ibadan.

Ọrụ ndụ na agụmakwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ ya Francis Oisaghaede Egbokhare si Afuze na Edo State, ọ gara St John's primary School, Igarra, Edo State n'etiti afọ 1967 na 1972, na St. Gabriel Primary School, Agenebode, kwa na Edo State n"etiti afọ 1972 na 1973. Ọ gara Otaru Grammar School, Auchi, n'etiti afọ 1973 na 1978, na Edaiken Grammar School. [3] gara Mahadum Benin maka BA ya (1979-1983), na Mahadum Ibadan maka MA ya (1985) na PhD na 1990.

Mgbe [6] nọ na Mahadum Benin, ọ zutere ma malite ịrụ ọrụ na prọfesọ America Ronald P. Schaefer onye ya na ya gara n'ihu na-arụkọ ọrụ ogologo oge na nke na-adịgide adịgide karịa afọ iri atọ, ma bipụta ihe dị ka akwụkwọ 35 na edemede banyere Emai, asụsụ nne ya, n'ime afọ iri abụọ.

Site na 1985 ruo 1988, Egbokhare bụ osote onye nkuzi na Ngalaba nke Asụsụ na Asụsụ Africa, Mahadum Ibadan. Site na 1988 ruo 1991, ọ ghọrọ Lecturer II n'otu ngalaba ahụ. Site na 1991 ruo 1994, ọ ghọrọ Onye nkuzi nke Mbụ, ma site na 1994 ruo 1999 bụrụ Onye nkuzi Ukwu. [7]'afọ 1999, ọ ghọrọ Prọfesọ zuru oke nke Linguistics n'otu ngalaba ahụ, na-aghọ otu n'ime ndị prọfesọ kachasị nta na mahadum ahụ mgbe ọ dị afọ 37. [8]

Mpaghara nyocha ya bụ na Ethics, Historical Linguistics, na Syntax. Akụkụ ya na akwụkwọ akụkọ mba Naịjirịa n'okpuru isiokwu "Preying Mantis" na-elekwasị anya na agụmakwụkwọ, ndọrọ ndọrọ ọchịchị, iguzosi ike n'ezi ihe na ọrụ ọha, okwukwe, asụsụ, na ndị ọzọ. Na mmekorita ya na Prọfesọ R. P. Schaefer, o mepụtara "Dictionary of Emai" peeji 552 (2007) na mpịakọta abụọ nke akụkọ ọdịnala na-agafe na peeji 1,261.

Francis bụ onye otu Nigerian Academy of Letters.

N'afọ 2010, e depụtara ya na mmadụ ise ndị ọzọ na-azọ ọkwa osote onye isi mahadum ahụ. [9]

Onye isi nke Ebe Ọmụmụ Ihe Dị Anya[dezie | dezie ebe o si]

N'afọ 2004, Egbokhare malitere ọrụ dị ka onye nduzi nke Mahadum nke Ibadan's Distance Learning Centre (DLC). N'oge a, Ụlọ Ọrụ ahụ enweghị mmetụta na ọrụ ego na nchịkwa nke Mahadum ahụ. Ọ nwere naanị ụmụ akwụkwọ 800 n'otu oge ma nwee ike igbo mkpa ego ya. N'okpuru idu ndú ya, DLC karịrị ụlọ akwụkwọ postgraduate nke mahadum na onyinye maka ego a na-enweta n'ime ụlọ nke Mahadum ahụ. Na ngwụcha ọrụ m, ọ nwere ego nchekwa nke ihe karịrị nde naira 800 na nnukwu akụ na itinye ego.

DLC bụ onye ọsụ ụzọ na-enyefe e-learning, web dabeere, nnyefe dabeere na redio, ule dabeere na kọmputa, ọrụ nkwado ụmụ akwụkwọ na mgbakwunye na ịmepụta na digitization 564 Courseware na Learning materials. Ọnụ ọgụgụ ụmụ akwụkwọ niile toro n'okpuru ya ruo ihe dị ka 15,000, karịa nke ọ bụla n'ime ụmụ akwụkwọ na-agụsị akwụkwọ ma ọ bụ na-agụsịrị akwụkwọ na Mahadum Ibadan. O tinyere aka na mgbanwe nchịkwa dị ukwuu, ọzụzụ nchịkwa mgbanwe, iwulite ikike na mmụba mmemme (nke mụbara site na 6 ruo 38) na nkwado nke Senate na Management. Ọ kpọkọtara ndị ọrụ agụmakwụkwọ na ndị na-abụghị ndị agụmakwụkwọ iji wepụ DLC site na amaghị ihe (nke a na-ewere dị ka Siberia) gaa na ọrụ mmụta dị anya kachasị n'Africa. DLC nyere aka nke ukwuu ma bulie nyocha dị mma nke UI n'ụwa niile.

Akwụkwọ o so dee "Ndị mmụta ịnabata iji ekwentị mkpanaaka nye nkuzi n'ọnọdụ mmụta dị anya: A Case Study at the University of Ibadan." na The African Journal of Information Systems, Vol. 5 E ebudatara Nọmba 3:80-93 ihe karịrị narị asatọ na iri ise. [10]

Ndụ onwe onye[dezie | dezie ebe o si]

Egbokhare bi na Ibadan na nwunye ya, Olayinka Egbok Hare, na ụmụ ha abụọ.

Akwụkwọ ndị a họọrọ[dezie | dezie ebe o si]

Akwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

  • Egbokhare F. O. 2003. Usoro bara uru n'ịkpọpụta okwu. Ibadan: Ngwọta Quasar.
  • Egbokhare F. O. 2007. Ntọala nke Bekee a na-ekwu maka ụlọ akwụkwọ na kọleji. Ibadan: Stirling-Horden Publishers Nigeria Limited.
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] Okwu Mmalite Phonetics. Ibadan: Sam Bookman Publishers
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] Asụsụ Bekee: Ụzọ asụsụ. Ibadan: Sam Bookman Publishers.
  • Egbokhare [Ihe e dere n'ala ala peeji] Ijikọ ụwa ọnụ na ọdịnihu nke asụsụ Afrịka. Ibadan: Alafas Nigeria Company.
  • Egbokhare et al. (eds.); 2011, Edo North: Field Studies of the Languages and Land of the Northern Edo. peeji nke 121-130. Ibadan: Zenith Book House.
  • Ntọala nke Asụsụ Bekee Maka Ụlọ Akwụkwọ na Kọleji (Stirling-Horden, 2007)
  • Schaefer R P na F O Egbokhare (na-ebipụta). A Reference Grammar nke Emai. Nwa atụrụ: The Hague
  • Schaefer, R.P. na Egbokhare, F.O 1999. "Ọnụ Ọmụmụ Akụkọ nke Ndị Emai". Akụkụ nke Mbụ na nke Abụọ Hamburg:LIT.
  • Schaefer, R.P. na Egbokhare, F.O 2007. A Dictionary of Emai: Asụsụ Edoid nke Naịjirịa. Cologne: Westafrikanische Studien, Rudiger Koppe Verlag.

Akwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] "Nasality na Emai"". Afrika Und Ubersee Hamburg: Mahadum nke Hamburg. 2.73. 22-31
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] "Reduplication as Repetition": Akụkọ banyere usoro ahụ na Emai. Nnyocha na Asụsụ Africa na Linguistics Ibadan 1.1.73-84.
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] "'Tone na NP na Emai"". Na F. Ingemann (ed.); Na Proceedings of the 1990 Mid-America Linguistics Conference. Kansas: Mahadum nke Kansas. 92-103
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] "Vowel Elision na Emai". Afrika Und Ubersee Hamburg: Mahadum nke Hamburg. 1.73. 58-69
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] "Olu na Isiokwu nke Emai Sentences". Na F. Ingemann (ed.); Na Proceedings of the 1990 Mid-America Linguistics Conference. Kansas: Mahadum nke Kansas. 1-14.
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] "Site na njedebe gaa na ọnụ ọgụgụ: Ọganihu Ọha na Eze na Mmepe nke Emai Counting System". Na D.K.O. Owolabi (ed.), Language in Nigeria: Essays in Honour of Bamgbose, Ibadan: Group Publishers 408-423
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] "Ụdị na Ihe Ọ pụtara na Nkọwapụta na Emai". Afrika Und Ubersee Hamburg: Mahadum nke Hamburg. 77/2. 174 – 196
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] "'Tone and the NP in Emai Revisited'". Nnyocha na Asụsụ Africa na Asụsụ. Ibadan: Naijiria 4.2. 69-86

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

  1. With our abysmally low salaries, we can’t attract lecturers globally– Prof Egbokhare, Ex-president, Academy of letters (en-US). Punch Newspapers (2022-02-16). Retrieved on 2022-08-08.
  2. Nigerian Academy Of Letters Inducts 13 New Members (en-GB). Independent Newspaper Nigeria (2021-08-17). Retrieved on 2022-08-08.
  3. 3.0 3.1 Laurels in the Humanities (III). Daily Trust (15 September 2012). Archived from the original on 25 May 2016. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "dailytrustiii" defined multiple times with different content
  4. Celebrating Egbokhare at 50. Tribune (24 October 2012).
  5. About NAL (en-US). Nigerian Academy of Letters. Retrieved on 2022-08-08.
  6. Obafemi. "Laurels in the Humanities (III)", Daily Trust, September 15, 2012.
  7. "INTERVIEW WITH PROF. EGBOKHARE", DAYO ADESINA PETERS' BLOG, 2011-08-11. Retrieved on 2017-03-09. (in en-US)
  8. Latestnigeriannews. Celebrating Egbokhare at 50!. Latest Nigerian News. Retrieved on 2017-03-09.
  9. Six Shortlisted For UI VC Job. PM NEWS Nigeria (2010-08-23). Retrieved on 2017-03-09.
  10. Gloria (2013-01-01). "Learners' Acceptance of the Use of Mobile Phones to Deliver Tutorials in a Distance Learning Context: A Case Study at the University of Ibadan" (in en). The African Journal of Information Systems 5 (3). ISSN 1936-0282. 

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]

  • Profaịlụ na ebe nrụọrụ weebụ UI.