J. Benibengor Blay

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

John Benibengor Blay (amụrụ n'afọ 1915) bụ onye nta akụkọ Ghana, onye edemede, onye na-ebipụta akwụkwọ na onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị, onye a kpọrọ "nna nke edemede a ma ama na Ghana".[1] Ọrụ ya gụnyere akụkọ ifo, uri na ihe nkiri e bipụtara na chapbooks ndị e jiri tụnyere ahịa akwụkwọ Onisha.

Ndụ na ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Blay na Half Assini, Western Ghana, ma gụọ akwụkwọ na Regent Street Polytechnic na London.[2]

Ọ malitere ide uri na afo otu puku nar itoolu iri atọ na asaa, na-ebipụta akụkọ site na mmalite afọ otu puku narị itoolu na ir anọ gaa n'ihu.[3] Ụfọdụ n'ime ọrụ ya bụ nke ụlọ ọrụ na-ebipụta akwụkwọ ya, Benibengor Ajenci akwụkwọ, Aboso bipụtara.

O mechara bụrụ onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị, [4] na afo otu puku nar itoolu iri ise na asato a họpụtara Blay ka ọ bụrụ onye omeiwu mba Ghana. O mechara bụrụ Minista na-ahụ maka nka na ọdịbendị (1965-66) n'okpuru Kwame Nkrumah, [5] onye o bipụtara akụkọ ndụ ya na 1973.[2]

Ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

Akụkọ
  • Nkwa Emelia, 1944
  • Nwee afọ ojuju na ihe onwunwe gị, 1947
  • Ndị hụrụ n'anya nkewa, 1948
  • Dr Bengto chọrọ nwunye', 1953
  • Ọrụ Amụma, 1956
  • Akụkọ Maka Ụmụ nwoke na Ụmụ nwanyị, 1966
  • Mgbe agbamakwụkwọ ahụ gasịrị (nkwado Emelia ga-aga n'ihu)
  • Emelia's Promise and Fulfilment, Accra: Waterville Publishing House, 1967
  • Alomo, Aboso, 1969
  • Coconut Boy, Accra: West African Publishing Company, 1970
Abụ uri
  • Ihe omuma di iche iche, Ilfracombe: Stockwell, 1940.
  • Ihe ncheta nke Agha, Ilfracombe: Stockwell, 1946
  • Eze nke Human Frame, Ilfracombe: Stockwell, 1947
  • Echiche nke Ndị Ntorobịa, Aboso: Benibengor Agenci akwụkwọ 1961
  • Ghana Sings,Akra: Waterville Ụlọ mbiputa, 1965. Site na mmeghe nke Kwame Nkrumah.
Ndị ọzọ
  • Òtù Ndị Ọrụ Na-egwupụta Ihe n'Oké Osimiri Gold Coast, Ilfracombe: Stockwell, 1950
  • N'ikuku: (B.B.C. Talks) , Aboso, 1970
  • Akụkọ ifo nke Kwame Nkrumah, 1973
  • Akụkọ nke Tata, [6] c. 1976

Ebe mụ si dee[dezie | dezie ebe o si]

  1. Albert S. Gérard, European-language Writing in Sub-Saharan Africa, Volume 2, 1986, p. 833.
  2. 2.0 2.1 G. D. Killam, Alicia L. Kerfoot, Student Encyclopedia of African Literature, Greenwood press, 2008, p. 68.
  3. Angmor (1996). Contemporary Literature in Ghana 1911-1978: A Critical Evaluation. Accra: Woeli Publishing Services, 24–5. ISBN 9964-978-20-0. 
  4. The Sacramento Bee, 24 September 1959, pg. 42
  5. Africa Who's Who, London: Africa Journal for Africa Books Ltd, 1981, p. 230.
  6. The Story of Tata, "a very comprehensive account of the life of Mr. Joshua Kwabena Siaw ... one of Ghana's most prominent business men".

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]

Nchịkọta ikike