Kofi Awoonor

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Kofi Awoonor
8th Ghana Permanent Representative to the United Nations
8th Ghana [[ Ambassador to Àtụ:CountryPrefixThe]]
In office
Àtụ:En dash range
PresidentJerry Rawlings
Preceded byJames Victor Gbeho
Succeeded byGeorge Lamptey
Personal details
Born
George Kofi Nyidevu Awoonor-Williams

(1935-03-13) 13 Maachị 1935
Wheta, Gold Coast, Ghana
Died21 Sepụtemba 2013(2013-09-21) (aged 78)
Nairobi, Kenya
NationalityGhanaian
RelationsNii Parkes (nephew)
Alma mater
OccupationPoet, author, academic and diplomat

Kofi Awoonor (onye amụrụ George Kofi Nyidevu Awoonor-Williams; 13 Machị 1935 - 21 Septemba 2013) bụ Onye Ghana na-ede uri, onye edemede na onye nnọchi anya mba ọzọ. Ọrụ ya jikọtara ọdịnala uri nke ndị obodo ya bụ Ewe na ihe nnọchianya nke oge a na nke okpukpe iji gosipụta Afrịka n'oge decolonization. Ọ malitere ide ihe n'okpuru aha George Awoonor-Williams, [1] ma bipụta ya dị ka Kofi Nyidevu Awoonor . Ọ kụziri akwụkwọ Africa na Mahadum Ghana . Prọfesọ Awoonor so na ndị e gburu na Mwakpo nke Septemba 2013 na Kenya_shopping_mall)" id="mwFA" rel="mw:WikiLink" title="Westgate (Kenyan shopping mall)">Ụlọ ahịa Westgate na Nairobi, Kenya, ebe ọ bụ onye sonyere na Storymoja Hay Festival.[2][3][4]

A mụrụ George Kofi Nyidevu Awoonor-Williams na Wheta, [5] na mpaghara Volta nke Gold Coast, Ghana nke oge a. Ọ bụ nwa mbụ n'ime ụmụ iri n'ezinụlọ ahụ.[6] Ọ bụ nwa nna nke ezinụlọ Awoonor-Williams nke Sierra Leone Creole. Nne nne ya bụ onye na-agụ egwú Ewe dirge . [7]

Mmụta[dezie | dezie ebe o si]

Ọ gara Achimota School wee gaa Mahadum nke Ghana, gụsịrị akwụkwọ na 1960. Mgbe ọ nọ na mahadum, o dere akwụkwọ uri mbụ ya, Rediscovery, nke e bipụtara na 1964. Dị ka ọrụ ya ndị ọzọ, Rediscovery gbanyere mkpọrọgwụ na uri Afrịka. Ọrụ mbụ ya sitere n'ike mmụọ nsọ nke abụ na amaokwu nke ndị obodo ya bụ Ewe, ma mesịa bipụta nsụgharị nke ọrụ nke ndị na-agụ egwú Ewe atọ (Guardians of the Sacred Word: Ewe Poetry, 1973). [3]

Ọ gụrụ akwụkwọ na Mahadum College London, nweta nzere masta na 1970. Ọ nwetara Ph.D. ya na SUNY na Stony Brook, na New York na 1972. [7]

Ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ na 1960, Awoonor rụrụ ọrụ dị ka onye nchọpụta maka Institute for African Studies ma malite isonye na mkpọsa Pan-Africa nke Kwame Nkrumah. A họpụtara ya na Ghana Film Corporation. O nyere aka guzobe Ghana Playhouse, ebe ọ rụrụ ọrụ dị mkpa na Wole Soyinka's The Lion and the Jewel . [5] N'afọ ndị 1960, ọ dezigharịrị akwụkwọ akụkọ Okyeame ma bụrụ onye nchịkọta akụkọ nke Transition Magazine.[8]

Mgbe ọ nọ n'England, o dere ọtụtụ egwuregwu redio maka BBC, ma malite iji aha Kofi Awoonor [9]

Ọ nọrọ na mbido afọ 1970 na United States, na-amụ ma na-akụzi na Mahadum Stony Brook (nke a na-akpọ SUNY na Stony Brook) ebe ọ nwetara Ph.D. ya na 1972. [10] Mgbe ọ nọ na United States, o dere This Earth, My Brother na Night of My Blood, akwụkwọ abụọ ahụ bipụtara na 1971.

Awoonor laghachiri Ghana na 1975 dị ka onye isi ngalaba Bekee na Mahadum Cape Coast. N'ime ọnwa ole na ole, e jidere ya maka inyere onye agha a na-ebo ebubo ịnwa ịkwatu ọchịchị ndị agha aka ma tụọ ya mkpọrọ n'ebughị ụzọ kpee ya ikpe. E wepụrụ ikpe ya n'ọnwa Ọktoba afọ 1976. [11] The House by the Sea (1978) bụ maka oge ọ nọrọ n'ụlọ mkpọrọ.[12]

Awoonor bụ onye nnọchi anya Ghana na Brazil site na 1984 ruo 1988, tupu ọ bụrụ onye nnọchianya na Cuba. Site na 1990 ruo 1994, Awoonor bụ onye nnọchi anya Ghana na United Nations, [13] [14] ebe ọ bụ onye isi kọmitii na-emegide ịkpa ókè agbụrụ. [15] Ọ bụkwa onye bụbu onye isi oche nke Council of State, bụ isi ndị ndụmọdụ nke onye isi ala Ghana, na-eje ozi n'ọkwa ahụ site na 2009 ruo Jenụwarị 2013. [16][5]

Abụ mbụ nke Awoonor na-agbazinye site na ọdịnala ọnụ Ewe. N'akwụkwọ ya dị oke mkpa Guardians of the Sacred Word and Ewe Poetry in translation (1974). The breast of the Earth a study of the History, Culture and literature of the Sahara bụ ọrụ ọzọ nke nkatọ edemede (1975)(1975).[7]

Ọnwụ[dezie | dezie ebe o si]

Na 21 Septemba 2013, Awoonor so na ndị nwụrụ na mwakpo na Ụlọ ahịa Westgate na Nairobi. Ọ nọ na Kenya dị ka onye sonyere na Storymoja Hay Festival, emume ụbọchị anọ nke ide, iche echiche na ịkọ akụkọ, ebe ọ ga-eme n'uhuruchi ọnwụ ya. Nwa nwanne ya nwoke Nii Parkes, onye na-aga otu emume edemede ahụ, edeela banyere izute ya na nke mbụ ya n'ụbọchị ahụ.[17] Gọọmentị Ghana kwadoro ọnwụ Awoonor n'echi ya. A gbagbukwara nwa ya nwoke Afetsi Awoonor, onye so ya, mana e mechara kpọpụ ya n'ụlọ ọgwụ.[3]

E si na Nairobi bugara ozu Awoonor na Accra, Ghana, na 25 Septemba 2013. [18]

.A kpọrọ ozu ya ọkụ ma lie ya n'otu ebe n'obodo ya dị na Wheta na mpaghara Volta. Ọ dịghịkwa ebe ákwá ma ọ bụ iru uju na olili ozu ya niile dịka uche ya si dị tupu ọnwụ. [19]

Ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

Abụ uri[dezie | dezie ebe o si]

  • Nchọpụta ọzọ na uri ndị ọzọ (Mbari Publications, 1964) [20]
  • Night of My Blood (Doubleday, 1971) - uri na-enyocha mgbọrọgwụ Awoonor, na mmetụta nke ọchịchị mba ọzọ na Africa [1][11][20]
  • Ride Me, Memory (1973) [7]
  • Ụlọ dị n'akụkụ Oké Osimiri (Greenfield Review Press, 1978)
  • Ruo ụtụtụ mgbe: Abụ ndị a họọrọ, 1963-85 (Greenfield Review Press, 1987)
  • Nkwa nke Olileanya: Abụ ọhụrụ na ahọpụtara, 1964-2013 (Amalion / University of Nebraska Press, 2014) [21]

Akwụkwọ akụkọ[dezie | dezie ebe o si]

  • This Earth, My Brother (Doubleday, 1971) - cross n'etiti akwụkwọ akụkọ na uri[11][20]
  • Ọ na-abịa Voyager n'ikpeazụ: Akụkọ nke Ịlaghachi Africa (Africa World Press, 1992)

Iku ume nke ụwa. Nyocha nke Akụkọ Ihe Mere Eme, Omenala na Akwụkwọ nke Africa South nke Sahara (Anchor Press, 1975

Ghana Revolution background account from the personal perspective (1984)

Ghana. Akụkọ ndọrọ ndọrọ ọchịchị site na Pre-European ruo n'oge a

Dị ka onye nchịkọta akụkọ ma ọ bụ onye ntụgharị[dezie | dezie ebe o si]

  • Ozi: Abụ sitere na Ghana (1971). Eds. Kofi Awoonor & G. Adali-Mortty.
  • Ndị na-eche Okwu Dị Nsọ: Ewe Poetry (1974). Trans. Kofi Awoonor

Poems[dezie | dezie ebe o si]

  • Katidral
  • Nnụnụ na-akpa ákwà
  • N'ofe ụtụtụ ọhụrụ
  • Ịkpọ oku
  • Na gallows otu ugboro
  • Akwa ákwá
  • Ọ bụrụ na ọnwụ enweghị m anya mmiri
  • Abụ nke iru uju
  • Mbụ okirikiri
  • Ọnwụ e buru amụma24

Ịghọta ma kọwaa ọrụ ya[dezie | dezie ebe o si]

A na-ekwu na Awoonor dere ọtụtụ uri ya dị ka a ga-asị na ọ na-eche ọnwụ nke ya.Mana ọ bụ onye edemede pụrụ iche na nke pụrụ iche, onye na-agba mbọ, ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ ike, iji weta ndị nna nna ya na ọdịbendị ya n'ime uri ya, mgbe ụfọdụ ọbụna na-agbaziri okwu site na olumba Ewe.Ịbụ onye siri ike ma na-anụ ọkụ n'obi nke okpukpe ọdịnala pụtara na ọ bụ ụdị ihe ncheta. Karịsịa maka onye gụrụ akwụkwọ nke ọma, ọ bụ ihe na-adịghị ahụkebe.Mmụta ahụ, ọ bụghị naanị na ọ bụ ihe atụ dị ka onye, kamakwa na ọdịbendị dum na-ata ahụhụ entropy, nwere ike ịpụta site na uri ya n'ụzọ ga-egosi na mbụ na ọ na-ede banyere njedebe ọnwụ ya.E wezụga mkpesa onwe onye na ọdịbendị, Awoonor jikwa akọ katọọ ihe ọ ga-ewere dị ka mmetụta dị njọ nke mmetụta ọdịda anyanwụ (okpukpe, nzukọ mmekọrịta mmadụ na ibe ya na nkà ihe ọmụma akụ na ụba) na akụkọ ihe mere eme na akụ na ụba nke ndị Afrịka n'ozuzu. Ọ ga-akatọ ọmarịcha obi ụtọ na-enweghị isi nke ndị Afrịka n'onwe ha nabatara ihe ndị dị otú ahụ, ma jiri nwayọọ nwayọọ mepụta ihe ọ ga-ewere dị ka mmebi onwe onye nke gafere ọdịdị ọdịbendị. Ọ na-ewu ihe odide ya iji lee ihe ndị a anya site na anya nke ọdịbendị Ewe nke ya.

Ịgụ ihe ọzọ[dezie | dezie ebe o si]

  • Robert Fraser, West African Poetry: A Critical History, Cambridge University Press (1986),  
  • Kwame Anthony Appiah na Henry Louis Gates (ed), Africana: The Encyclopedia of the African and African American Experience, Basic Civitas Books (1999), - p. 153.  
  • Lauret E. Savoy, Eldridge M. Moores na Judith E. Moores (ed), Bedrock: Ndị edemede na ihe ịtụnanya nke Geology, (Trinity University Press, 2006).

Nrụtụaka[dezie | dezie ebe o si]

Hans m Zell Carol bundy & Virginia coupon eds

  1. Hans M. Zell, Carol Bundy & Virginia Coulon (eds), A New Reader's Guide to African Literature, Heinemann Educational Books, 1983, p. 355.
  2. Prof. Awoonor dies in Al-Shabab attack in Kenyan Mall. citifmonline.com (22 September 2013).
  3. 3.0 3.1 3.2 Alice Vincent. "Nairobi shopping mall attacks: Kofi Awoonor, Ghanaian poet, killed in Westgate Attack", The Daily Telegraph, 22 September 2013. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "telegraph" defined multiple times with different content
  4. Somalia's al-Shabab claims Nairobi Westgate Kenya attack. BBC News (22 September 2013). Retrieved on 22 September 2013.
  5. 5.0 5.1 5.2 "Kofi Awoonor: Remembering a Ghanaian poet", BBC News, 2013-09-23. Retrieved on 2023-12-15. (in en-GB) Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "BBC" defined multiple times with different content
  6. Jocelyn Edwards, "Ghana Mourns Kofi Awoonor Death", Huff Post Books, 25 September 2013.
  7. 7.0 7.1 7.2 7.3 Foundation (2023-03-03). Kofi Awoonor (en). Poetry Foundation. Retrieved on 2023-03-03. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name ":0" defined multiple times with different content
  8. Innes. "Kofi Awoonor obituary", The Guardian, 23 September 2013.
  9. Siga Fatima Jagne, Pushpa Naidu Parekh (eds), "Kofi Awoonor (1935–)", in Postcolonial African Writers: A Bio-bibliographical Critical Sourcebook, Routledge, 1998, p. 53.
  10. Deon J. Hampton, "Kofi Awoonor killed in Kenya mall attack, was Stony Brook professor", Long Island Newsday, 22 September 2013.
  11. 11.0 11.1 11.2 (1999) Who Wrote What When?. London: Simon & Schuster, 41. ISBN 0-684-85822-3.  Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "Who What When" defined multiple times with different content
  12. Awoonor (1978). The House by the Sea (in en). Greenfield Review Press. ISBN 978-0-912678-33-7. 
  13. Permanent Mission of Ghana to the United Nations – Past Ambassadors. United Nations. Archived from the original on 10 May 2009. Retrieved on 28 April 2010.
  14. Ghana | General Assembly (en). gadebate.un.org (2013-09-26). Retrieved on 2023-12-15.
  15. Kofi Awoonor. University of KwaZulu-Natal. Archived from the original on 4 November 2007. Retrieved on 9 September 2007.
  16. Emmanuel K. Dogbevi (22 September 2013). Senior Ghanaian citizen, Awoonor killed in Kenya gun attack. Ghana Business News. GBN.
  17. Nii Parkes, "My hero: Kofi Awoonor by Nii Parkes", The Guardian, 28 September 2013.
  18. Kofi Anyidoho, "African Postman: Death of a Poet", Petchary's Blog, 18 September 2013.
  19. Prof. Awoonor cremated. Daily Graphic (4 October 2013). Retrieved on 4 February 2014.
  20. 20.0 20.1 20.2 (December 1978) "Biografski dodaci" (in sh). Republika: Časopis za kulturu i društvena pitanja (Izbor iz novije afričke književnosti) XXXIV (12): 1424–1427.  Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "Republika" defined multiple times with different content
  21. Kofi Awoonor's new book The Promise of Hope: New and selected poems. Joy Online. Archived from the original on 26 September 2013. Retrieved on 27 September 2013.

Kofi Awoonor

Njikọ ndị dị n'èzí[dezie | dezie ebe o si]

Àtụ:S-start Àtụ:S-dip Àtụ:S-bef Àtụ:S-ttl Àtụ:S-aft Àtụ:S-end