Maduebibisi Iwe

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Maduebibisi Iwe
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
mba o sịNaijiria Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya7 Eprel 1957 Dezie
Ebe ọmụmụSteeti Abia Dezie
Asụsụ obodoAsụ̀sụ̀ Ìgbò Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akapidgin Naịjirịa, Bekee, Asụ̀sụ̀ Ìgbò Dezie
Ọrụ ọ na-arụacademic, researcher Dezie
onye were ọrụMahadum Ọrụ Ugbo Michael Okpara, University of Jos Dezie
ebe agụmakwụkwọMahadum nke Nigeria, Mahadum nke Ibadan Dezie
ogo mmụtaDoctor of Philosophy Dezie
isi agụmakwụkwọfood science Dezie
okpukpere chi/echiche ụwaEfefe Kraịst Dezie
ụcha ntụtụ isiNtụtụ ojii Dezie
Onye òtù nkeInstitute of Food Technologists Dezie
nnọchiaha nkeonweL485 Dezie
Maduebibisi Ofo Iwe
6th Vice-Chancellor of Michael Okpara University of Agriculture
[[ Ambassador to Àtụ:CountryPrefixThe]]
Àtụ:Str rep
March 1, 2021
Appointed byUniversity Governing Council (December 16, 2020)
Preceded byFrancis Otunta
Personal details
Born (1958-04-07) 7 Eprelụ 1958 (age 66)
NationalityNigerian
Spouse(s)Nkechinyere Nkem Iwe
Children4
Alma mater
Occupation
Profession

Maduebibisi Ofo Iwe (amụrụ n'April 7, 1958) bụ onye nkuzi Naijiria, onye edemede, na prọfesọ nke Sayensị Nri na Nkà na Ụzụ Extrusion. Ọ na-eje ozi dị ka onye isi oche nke isii [1] nke Mahadum Ọrụ Ugbo nke Michael Okpara, Umudike. Ọ malitere ọrụ na 1 Machị 2021.

Mbido ndụ na agụmakwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

Iwe gụrụ akwụkwọ na Mahadum nke Naijiria Nsukka ebe ọ nwetara nzere Bachelor (Honors) na Ph.D. na Sayensị na Nkà na Ụzụ Nri. O nwetakwara MSc na Food Technology na Mahadum Ibadan. Nnyocha [2].D. ya kpọgara ya na Mahadum Ọrụ Ugbo Wageningen, Netherlands, site na nkwado World Bank / NUC.

Ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

Iwe malitere ọrụ nkuzi na Mahadum Jos, Makurdi Campus (nke bụzi Mahadum Ọrụ Ugbo, Makurti) n'afọ 1985 wee ruo n'ọkwa onye nkuzi dị elu n'afọ 1997, tupu ọ banye na Mahadim Ọrụ Ugbo Michael Okpara [3] Umudike n'afọ 2000.

A kwalitere ya ka ọ bụrụ prọfesọ n'afọ 2003. Tupu a họpụta ya ka ọ bụrụ osote onye isi nke mahadum ahụ na 2020, [4] ọ nwere ọtụtụ ọkwa nchịkwa na njikwa na ụlọ ọrụ ahụ: Onye isi Ngalaba, osote Dean nke Faculty, Dean nke Faculties, Dean nke Student Affairs, Onye isi oche nke ule, na Kọmitii Timetable, Onye otu Kansụl Na-achịkwa, Ag. Onye osote onye isi ala [5] onye osote onye osote onyeisi ala (Academic) nke Mahadum Ọrụ Ugbo Michael Okpara. [1] [6] dere ihe karịrị isiokwu 70, akwụkwọ edemede, na akwụkwọ.

Iwe bụ onye otu Institute of Food Technologists (IFT), Chicago, USA, na International Union of Food Science and Technology (IUFoST), onye otu Nigerian Institute of Food Science na Technology (NIFST), onye so na Nigerian Soybean Association, na onye ọkachamara nke Institute of Public Analysts of Nigeria [7] (IPAN).

Ọ bụ onye International Certified Food Scientist (CFS), na Alumnus nke Haggai Institute, USA, ebe o nwetara Advanced Leadership Certificate na Evangelism na Christian Leadership. A họpụtara ya ka ọ bụrụ onye isi oche nke ụlọ ọrụ sayensị nri na teknụzụ nke Naịjirịa n'ọnwa Ọktoba 2020.   [citation needed]

Ọrụ obodo[dezie | dezie ebe o si]

Iwe [8] bụ onye enyemaka na Soybean Utilization, onye enyemaka na UNICEF Household Food Security, ọ bụkwa onye otu Benue State Committee on Vitamin A deficiency control. Ọ bụ onye enyemaka maka 1st Abia State Council of Health and Development Policy Plan, 17-19 December 2003. Onye ndụmọdụ na NICCUS Industries Ltd, Onitsha, 2004-2009. N'inye ndụmọdụ banyere nguzobe ụlọ nyocha na ụlọ ọrụ ahụ, nyere ndụmọdụ maka iwebata ndị ọrụ, ma nye ndụmọdụ maka usoro nhazi.

Iwe bụ onye otu TETFUND Technical Advisory Group (TAG) nke TETF UND Book Development Committee (2009-2017) ma bụrụkwa onye otu SHEDA Science and Technology na Federal Ministry of Science and Technology (2013 2015).

Akwụkwọ ndị e bipụtara[dezie | dezie ebe o si]

Ọ rụrụ ọrụ dị ka onye isi nchịkọta akụkọ nke Nigerian Food Journal (2007-2010), akwụkwọ gọọmentị nke Nigerian Institute of Food Science and Technology] (NIFST). [9]

Ndụ onwe onye[dezie | dezie ebe o si]

Iwe bụ Onye Kraịst ma na-eje ozi nke abụọ ya dị ka Onye isi oche nke National Council nke Scripture Union Nigeria. Ọ lụrụ Nkechinyere Nkem Iwe, onye nduzi na Federal Ministry of Defence, ha nwekwara ụmụ anọ.

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

  1. Independent. Why Professor Iwe was Selected As MOUA VC, Chairman Governing Council Reveals. independent. Independent Newspaper. Retrieved on 18 December 2020.
  2. NUC. "World Bank on Centres of Excellence in Procurement Sponsorship", 22 October 2019. Retrieved on 22 October 2019.
  3. PROF. MADUEBIBISI OFO IWE, CFS. Michael Okpara University of Agriculture. Retrieved on 14 January 2022.
  4. Vanguard. Michael Okpara varsity new VC sets to restore de-registered programmes. Vanguard Newspaper. Vanguard Newspaper. Retrieved on 1 March 2021.
  5. Guardian. MOUAU graduates get N.4m loan for agric businesses. Guardian Newspaper. Guardian Newspaper. Retrieved on 20 June 2021.
  6. Books & Research Authored Prof. Madubibisi Iwe. ResearchGate (16 October 2017). Retrieved on 16 October 2021.
  7. Institute of Public Analysts. Membership of Institute of Public Analysts of Nigeria (IPAN). Institute of Public Analysts of Nigeria. Institute of Public Analysts of Nigeria. Archived from the original on 19 October 2016. Retrieved on 22 October 2016.
  8. Business. My vision is to make MOUAU world-class institution, says VC. Business Day. Business Day. Retrieved on 28 June 2021.
  9. Dailytrust. Climate Change Worst Threat To Food Security – NIFST President. Dailytrust Newspaper. Dailytrust Newspaper. Retrieved on 13 October 2021.