Oké ọhịa Nkwupụta Ugbu A

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

Nkwupụta Ọhịa Ugbu a bụ nkwupụta nke na-akwado iji ego carbon chebe oké ọhịa. Ọ bụ Global Canopy Programme kere nkwupụta ahụ, ihe karịrị 200 NGO, ndị isi azụmaahịa, ndị ọkà mmụta sayensị na ndị na-echekwa ihe bịanyere aka na ya. E mepụtara nkwupụta ahụ dị ka ego carbon sitere na iji ala eme ihe, mgbanwe iji ala eme njem na ọhịa ka ewepụrụ site na Usoro Mmepe Dị Ọcha maka Oge Nkwekọrịta Mbụ nke Kyoto Protocol n'agbanyeghị inye aka 18-25% nke ikuku niile.[1]

Ihe kpatara ya[dezie | dezie ebe o si]

Mgbukpọ ọhịa n'ime afọ ise na-esote [mgbe?] ga ewepụta carbon dioxide karịa ụgbọelu niile kemgbe Wright Brothers ruo ma ọ dịkarịa ala 2025; Otú ọ dị, e wepụrụ ego sitere na mbelata mgbukpọ ọhịa site na Clean Development Mechanism maka oge mbụ nke Kyoto Protocol, yabụ enwere obere ihe mkpali maka mba ndị nwere ọhịa iji belata ọnụego mgbukpọ ha. Nkwupụta Forests NOW na-achọ ịmepụta usoro ahịa ọhụrụ iji chebe ọrụ gburugburu ebe obibi nke oké ọhịa na-enye na nchekwa dị iche iche, nchedo carbon na okirikiri mmiri na nke mineral zuru ụwa ọnụ.

Ọgwụ ndị e nyere[dezie | dezie ebe o si]

Nkwupụta ahụ nyere iwu mgbanwe isii na usoro ahịa carbon dị ugbu a:

  • Gbaa mbọ hụ na a na etinye ego carbon maka mbelata ikuku sitere na mgbukpọ ọhịa na mmebi (REDD) na nchedo nke oké ọhịa kwụ ọtọ na ahịa carbon niile nke mba na nke mba ụwa, ọkachasị ndị UN Framework Convention on Climate Change mepụtara.
  • Mee ka iwu ahịa carbon dị mfe ma gbasaa, gụnyere Usoro Mmepe Dị Ọcha, iji gbaa ume ka osisi dịghachi ọhụrụ, osisi na nlekọta ọhịa na adịgide adịgide.
  • Gụnye oke ọhịa na ala iji carbon eme ihe na European Union Emissions Trading Scheme, ka ị na enwe ihe mkpali siri ike iji belata ikuku ụlọ ọrụ.
  • Na agba ume usoro ndị na amata uru nke carbon stock na ọrụ gburugburu ebe obibi nke ọhịa, ma na akwado ụkpụrụ ahịa carbon kwesịrị ekwesị.
  • Nyere enyemaka maka mba ndị na emepe emepe iji wulite ikike isonye n'ụzọ zuru ezu na ahịa carbon, na iji nyochaa ọrụ gburugburu ebe obibi nke oké ọhịa ha na enye.
  • Kwalite iji ala na gburugburu ebe obibi eme ihe na adịgide adịgide, ma wepụ ihe mkpali na akwalite mbibi ọhịa.

Ndị bịanyere aka[dezie | dezie ebe o si]

Ihe karịrị mmadụ 200 na òtù abịanye aka na nkwupụta ahụ gụnyere:[2]

Nzukọ[dezie | dezie ebe o si]

  • Njikọ Maka Mba Ndị Dị n'Oké Osimiri
  • Nchekwa Mba Nile
  • Flora na Fauna International
  • Ụlọ Ọrụ Na ahụ Maka Ọhịa[3]
  • Òtù Na ahụ Maka Nchekwa Anụ Ọhịa
  • Njikọ nke Ndị ọkà mmụta sayensị nwere nchegbu

Ndị mmadụ n'otu n'otu[dezie | dezie ebe o si]

  • Hans Blix
  • Jane Goodall
  • Wangari Maathai

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

  1. 1 Stern N. (2006). The Stern Review on the economics of Climate Change. Cambridge University Press.
  2. A full list of signatories
  3. News story – TFT endorses the Forests Now Declaration. Archived from the original on 23 November 2007. Retrieved on 27 November 2007.

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]