Tunde Folawiyo
ụdịekere | nwoke |
---|---|
mba o sị | Naijiria |
Aha enyere | Tunde |
Ụbọchị ọmụmụ ya | 12 Eprel 1960 |
Ebe ọmụmụ | Naijiria |
Asụsụ obodo | Asụsụ Yoruba |
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye aka | Bekee, Asụsụ Yoruba, pidgin Naịjirịa |
Ọrụ ọ na-arụ | onye ọchụnta ego |
ebe agụmakwụkwọ | London School of Economics and Political Science, University College London |
Tijani Babatunde Folawiyo (nke a makwaara dị ka Tunde Folawiyo ) bụ onye ọchụnta ego Naijiria . Ọ bụ onye isi nchịkwa nke Yinka Folawiyo Group.[1] Dị ka Forbes si kwuo, o nwere ihe ruru nde dọla iri isii na iri isii na ise.[2]
Ọrụ[dezie | dezie ebe o si]
Tunde Folawiyo bụ onye isi oche nke Yinka Folawiyo Group, otu nzukọ nwere mmasị na ike, ọrụ ugbo, mbupu, na ala na ụlọ.[2] Otu ọgbakọ nke nna ya, Wahab Folawiyo, Tunde guzobere, weghaara nzukọ ahụ n'afọ 2008 mgbe nna ya gafere. Ọ na-ejekwa ozi dị ka onye isi nke MTN Nigeria Ltd, onye isi oche nke Yinka Folawiyo Group of Companies.[1] Tunde guzobekwara Folawiyo Energy Ltd, onye enyemaka nke Yinka Folawiyo Group of Companies.
Tunde bụbu onye isi na-abụghị onye isi nke Access Bank plc (nke bụbu Access Bank Nigeria) site na 11 Ọktoba 2005 ruo 29 Jenụwarị 2014. A kpọrọ ya na Bar nke England na Wales na 1985, ebe ọ malitere ọrụ iwu ya na Nigeria na ụlọ ọrụ Ogunsanya, mana ọ gbara arụkwaghịm na iwu na 1989.[3] Kemgbe afọ 1996, Tunde jere ozi dị ka osote onye isi oche nke Nigeria Association of Indigenous Petroleum Explorers & Productions (NAIPEC). Ugbu a, ọ bụ onye isi oche nke Enyo Retail, A Nigerian downstream Oil and Gas Company, na onye isi oche nke Coronation Merchant Bank; ụlọ ọrụ akụ na ụba na Nigeria.
Agụmakwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]
Tunde Folawiyo gụrụ akwụkwọ na London School of Economics, ebe ọ nwetara nzere B.Sc na Economics na 1980, na LL.B na 1984. O nwetara LL.M nzere na University College London na June 1985.[1]
Nsọpụrụ[dezie | dezie ebe o si]
N'afọ 2010, Tunde bụ onye natara African Leadership Award. E nyekwara ya nzere doctorate na nchịkwa azụmahịa na Mahadum Crescent dị na Abeokuta, Nigeria.[4] Tunde na-eje ozi dị ka onye nnọchi anya ọma, nwa amaala na-asọpụrụ nke obodo Houston na onye nnọchi anya nsọpụrụ nke Barbados.
Boards na kọmitii[dezie | dezie ebe o si]
Tunde bụ onye otu ụlọ ọrụ ndụmọdụ zuru ụwa ọnụ nke African Leadership Academy, ụlọ ọrụ pan-Africa raara onwe ya nye ịzụlite na inye ndụmọdụ ọgbọ ọhụrụ nke ndị isi Africa. Tunde bụ onye otu Duke of Edinburgh's World Fellowship. Ọ bụkwa onye otu Kansụl Na-achị Isi nke Mahadum Lagos Steeti na Gọọmentị Lagos Steeti. Ọ nọkwa na Board of Trustees nke Crescent University na Abeokuta.[5]
Ndetu[dezie | dezie ebe o si]
- ↑ 1.0 1.1 1.2 Tijani Babatunde Folawiyo. Bloomberg. Kpọpụta njehie: Invalid
<ref>
tag; name "a" defined multiple times with different content - ↑ 2.0 2.1 Tunde Folawiyo on Forbes Lists. Forbes. Retrieved on 2014-05-12. Kpọpụta njehie: Invalid
<ref>
tag; name "b" defined multiple times with different content - ↑ Tunde Folawiyo practicing law in Nigeria. AFK Insider.
- ↑ Folawiyo honoured with the African Business Leadership Award. AFK Insider.
- ↑ Tunde Folawiyo Boards and Committees. AFK Insider.