Wahab Iyanda Folawiyo

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Wahab Iyanda Folawiyo
Title

Chief Abdulwahab Iyanda "Wahab" Folawiyo, CON (16 June 1928 - 6 June 2008) bụ onye ọchụnta ego Naijiria na onye ọrụ ebere.[1] N'afọ 1957, o guzobere Yinka Folawiyo & Sons, nke ghọrọ ụlọ ọrụ nne na nna nke Yinka Felawiyo Group of Companies.[2][3] A mụrụ ya na Lagos na Pa Tijani, onye ahịa bara ọgaranya, n'oge ọchịchị ndị Britain. Ọ gara Mahadum nke North London na 1951, ebe ọ gụrụ Management, na-ahụ maka Ship Brokerage. Ọ laghachiri ịmalite Yinka Folawiyo & Sons, azụmahịa mbubata na mbupụ. Folawiyo bụkwa onye isi Afrịka mbụ nke Baltic Exchange na London.

Yinka Folawiyo & Sons[dezie | dezie ebe o si]

Folawiyo guzobere Yinka Folawiyo and Sons na 1957, azụmahịa nke mesịrị nwee mmasị na ngalaba dị iche iche nke akụ na ụba Naijiria. Na mbido, Folawiyo na Sons zụlitere mmekọrịta na ụlọ ọrụ na-ewu ụlọ na mba dị iche iche dị n'Ebe Ọwụwa Anyanwụ Europe.[4] Ìgwè ahụ butere simenti na shuga site na Soviet Union, wee mesịa webata ihe owuwu site na Romania na Bulgaria n'ahịa Naijiria. N'afọ 1967, e debanyere aha ụlọ ọrụ ahụ dị ka ụlọ ọrụ na-ahụ maka obere ụgwọ. Mgbe ego Folawiyo na Sons na-enweta mụbara, ụlọ ọrụ ahụ malitere ịgbazite ụgbọ mmiri iji weta ngwaahịa gụnyere simenti, ihe owuwu, azụ kpọnwụrụ akpọnwụ na fatịlaịza.[4]

Ahịrị Na-acha Akwụkwọ ndụ[dezie | dezie ebe o si]

Iji nye nkwado nhazi maka ọrụ azụmaahịa nke ụlọ ọrụ ahụ, otu ahụ guzobere Maritime Associates (International) dị ka ụlọ ọrụ ụgbọ mmiri, kpochapụ na izipu. E mechara kpọọ ụlọ ọrụ ahụ ka ha tinye akwụkwọ maka mbupu ihe ọkụkụ site na Naịjirịa gaa Europe. N'afọ 1972, otu ahụ guzobere ụlọ ọrụ ụgbọ mmiri Green Lines mgbe ọchịchọ maka ịgbazite ụgbọ mmiri n'oké osimiri mụbara. M.V. Ahmadu Tijani, a zụrụ ụgbọ mmiri 10,826 na 1973 dị ka ụgbọ mmiri mbụ. Ka ọ na-erule afọ 1980, ụlọ ọrụ ahụ nwere ụgbọ mmiri isii ma sonye na UK / West Africa Lines Joint Service na Continental West Africa Conference. N'afọ ndị 1970, a na-enye ọrụ mgbe niile n'etiti Hamburg / Antwerp na Lagos. Ụlọ ọrụ ahụ mechara nweta M.V. Bello Folawiyo na M.V". Yinka Folawiyo n'etiti afọ 1980.[4]

Ọrụ azụmahịa ndị ọzọ[dezie | dezie ebe o si]

  • E guzobere Trans-Atlantic International Lighterage na 1970s, ọ na-arụ ọrụ n'ime Lagos Port Complex na-enye ọrụ ọkụ site na iji pontons na barges.
  • N'afọ 1971, e guzobere United Property Development Company dị ka ụgbọ ala na-etinye ego na ụlọ.[4]
  • E guzobere ụlọ ọrụ ciment nke Spain na Naijiria dị ka nnukwu ọrụ na-etinye ciment na mmiri miri emi nke ya.
  • Ụlọ ọrụ ahụ tinyekwara ego na ọrụ ugbo gafee mba ahụ gụnyere ugbo osikapa na Rivers State nke e guzobere dị ka mmekorita n'etiti otu ahụ na gọọmentị Rivers State. Ụlọ ọrụ ahụ nwekwara ala ugbo na Oyo na-etinye aka n'ịkpa anụ na ịkọ mkpụrụ osisi.[4]
  • N'afọ 1982, otu ahụ debanyere aha ụlọ ọrụ ike okike iji lekwasị anya na mgbake gas na ire gasoline. N'afọ 1999, Yinka Folawiyo Power, onye enyemaka nke otu ahụ sonyeere Enron maka mmepe nke Power Project. Nke a bụ ọrụ ike mbụ nke onwe na-enye ego na Naịjirịa kemgbe nnwere onwe mba ahụ na mgbe iwu kwadoro ngalaba ahụ na 1998. Ụlọ ọrụ 270 MW malitere ịrụ ọrụ na 2001, mgbe ahụ Enron rere ihe fọdụrụnụ na AES na Folawiyo Group.[5]

Ọrụ ebere[dezie | dezie ebe o si]

Dị ka onye ọrụ ebere, ọ na-arụsi ọrụ ike n'ọtụtụ ọrụ mmekọrịta mmadụ na ibe ya na okpukpe (karịsịa ndị Alakụba). O nyere ego maka nguzobe na iwu ụlọ alakụba na mba ahụ dum, gụnyere ụlọ alakụbụrụ Lagos Central na Surulere Central na Lagos na ụlọ alakụla Sultan Bello na Kaduna. O nyekwara ego maka ụlọ ụmụ mgbei na Lagos.[6]

N'egwuregwu, ọ bụ naanị onye ọrụ ebere nke Yinka Folawiyo U 15 Athletics Championships na National Amateur Wrestling Championships. Na agụmakwụkwọ, o nyere oche prọfesọ na Physics na Mahadum Lagos, ma nye aka na nyocha nje na Mahadim Ibadan. Folawiyo, na June 1998, ghọkwara onye mbụ na-anọghị n'otu iji jikọta owuwu anụ ahụ na Mahadum Lagos mgbe ọ kwalite Ụlọ Ọrụ Ahụike nke Mahadum ahụ ka ọ bụrụ ụlọ ọgwụ zuru oke nke nwere X-ray Unit.

Ọnwụ[dezie | dezie ebe o si]

Ọ nwụrụ n'isi ụtụtụ nke 6 June 2008, n'ụlọ ya na Queens Drive, Ikoyi, Lagos, mgbe ọ dị afọ 79 ndị ezinụlọ ya gbara ya gburugburu; ọ ga-eme emume ncheta ọmụmụ ya nke afọ 80 na 16 June. E liri ya, site n'ikwu ndị Alakụba, n'otu ụbọchị ahụ (n'elekere 4:45 nke mgbede) n'ebe olili ozu nke Central Mosques maka ndị Imam nke ụlọ alakụba ahụ; naanị mmadụ abụọ ọzọ ma e wezụga Folawiyo, Imam Ibrahim Otun na Imam Murah, ka e liri n'ebe ili ozu ahụ. Ndị bụbu ndị otu gọọmentị gbara ọsọ gaa n'ụlọ alakụba ahụ iji kwanyere ya ùgwù, gụnyere onye isi ala Olusegun Obasanjo na onye isi ala Atiku Abubakar, ebe ndị gọvanọ steeti zitere ọmịiko ha.[7]

Onyinye[dezie | dezie ebe o si]

  • Doctor of Law site na Mahadum nke Cross River State, Uyo, 1991,
  • Doctor of Letters site na Ahmadu Bello University, Zaria, 1992
  • Doctor of Science site na Lagos State University, Ojo, Lagos, 1998
  • isi nke Dade County, Florida, na US
  • Onyinye Millennium nke Doctor of Science, Mahadum Lagos

Utu aha[dezie | dezie ebe o si]

  • Baba Adini nke Naijiria, utu aha onye isi[8]
  • Nnukwu Onye Nlekọta nke Kansụl Ndị Alakụba Naijiria
  • Onye isi oche, Executive Council nke Lagos Central Mosque
  • Onye nkwanye ùgwù, Chartered Institute of Transport
  • Onye otu Commonwealth Journalists Association
  • Onye isi oche, Òtù Maize nke Naijiria na Onye Nlekọta
  • Institute of Freight Forwarders nke Naịjirịa
  • Order of Federal Republic, OFR, nke e nyere ya na 1982
  • Commander nke Order of the Niger, CON, na 16 Nọvemba 2000.
  • Chancellor, Lagos State University na 17 Eprel 1999.
  • Onye isi nke ụlọ ọrụ azụmahịa nke Naijiria.

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

  1. AJIRIRE. "Folawiyo buried amid tears", www.sunnewsonline.com The Sun Publishing Limited. Retrieved on 2008-06-08.
  2. FOUR NIGERIAN COMPANIES WHERE CEOS ARE SONS OF FOUNDERS. Ventures Africa. Retrieved on August 13, 2017.
  3. "THE RICH AND THE FAMOUS: Old Money vs New Money", The Vanguard, November 26, 2011.
  4. 4.0 4.1 4.2 4.3 4.4 (1993) "29", Nigeria: transport, aviation & tourism : information handbook directory & who's who (in en). Lagos: Media Research Publications, 259–261. "29". Nigeria: transport, aviation & tourism : information handbook directory & who's who. Lagos: Media Research Publications. 1993. pp. 259–261. LCCN 96643810. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name ":0" defined multiple times with different content
  5. Oni (2013-08-29). The Nigerian Electric Power Sector: Policy. Law. Negotiation Strategy. Business (in en). AuthorHouse, 31. ISBN 9781481775991. 
  6. "Folawiyo Group holds prayer for intending pilgrims", The Vanguard, July 14, 2017. Retrieved on August 13, 2017.
  7. Anibaba (2003). A Lagosian of the 20th Century: An Autobiography (in en). Tisons Limited. ISBN 978-978-35571-1-6. 
  8. Musliu Olaiya Anibaba (2003). A Lagosian of the 20th century: an autobiography. Tisons Limited. ISBN 978-9-78-3557-116. 

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]