Ìgwè kpakpando ndị IAU họpụtara

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
IAU họpụtara ìgwè kpakpando na ntule nha anya nha (epoch B1875.0 )

. [1]Na mbara igwe nke oge a, International Astronomical Union (IAU) Ozi m mkpọ 88. [1] Otu ihe nke ọ lụ bụ mpaghara elu-igwe nke nwere mgbago mgbago aka nri na mgbada, na-enye na mbara igwe niile.  International Astronomical Union nakweere oke ha na 1928 wee bipụta ya na 1930.

. [2] [1]Ndị Mesopotamia oge ochie na ndị Gris mechara guzobe ihe ka ukwuu n'ịgụ ndị agha ndị dị n'ebe ugwu na-eji mba ụwa eme ihe taa, nke onye Rom na Ijipt na-egosi mbara igwe bụ Ptolemy depụtara.  A na-akpọ ndị dị n'ụdị eklips zodiac .  Mgbe ndị na-eme egwuregwu na-ese mbara igwe nke dị n'ebe ndịda, ndị na-na-egosi mbara igwe nke Europe ihe aro ka e nwee ike ọhụrụ maka ngwaọrụ ahụ, nakwa ndị ga-emeju oghere dị n'etiti m  omenala.  N'ihi ozi ndị Rom na ndị Europe, mịgị ọ elelu nwere aha Latin.  Na 1922, International Astronomical Union nakweere mkpirisi atọ maka ojiji 89, ndepụta nke 88 mgbakwunye Argo nke oge a.  Mgbe nke a ọma, Eugène Joseph Delporte kpara ókè maka nke ọ lla n'ime mgbịrị 88 nke mere na isi ihe ọ dị na mbara igwe bụ nke otu mkpiri.

Ndị IAU ego amata ụfọdụ mkpị, mana ha nwere ike ịpụta na chaatị ochie na ntụnyere ndị ọzọ.  Ihe kacha pụta ìhè bụ Argo Navis, nke bụ otu n'ime m ike 48 mbụ Ptolemy nwere.  Na 1750s onye France na-ịhụ mbara igwe Nicolas Louis de Lacaille kewara nke a ụzọ atọ dị iche iche mkpà: Carina, Puppis, na Vela .

  1. 1.0 1.1 Eugène Delporte (1930). Délimitation scientifique des constellations. At the University press. 
  2. The Constellations. International Astronomical Union. Retrieved on 26 July 2019.