Òtù Iwu Ndị Ogbenye nke Monmouth

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Òtù Iwu Ndị Ogbenye nke Monmouth
otu
mba/obodoObodoézè Nà Ofú Dezie
dị na ngalaba nhazi mpagharaMonmouth Dezie
ọdịdị isi ụlọ ọrụMonmouth Dezie

 

Monmouth Poor Law Union e hiwere na 11 Julaị 1836 na Monmouth, Wales

Ụlọ ọrụ mbụ[dezie | dezie ebe o si]

Na 1835, Monmouth Workhouse, ụlọ ọrụ parish, dị na Weirhead Street. E mechara kwatuo ụlọ ahụ. [1]

Ogbenye Union[dezie | dezie ebe o si]

Monmouth Poor Union jere ozi dị iche iche nke Monmouthshire na Gloucestershire . Ha bụ: [1]   Monmouth Union weghaara ụlọ ọrụ Monmouth Parish dị na Weirhead Street na 1837. [1]

Ụlọ na saịtị 1870[dezie | dezie ebe o si]

Àtụ:Infobox buildingN'afọ 1870, e wuru ụlọ ọrụ Monmouth Union ọhụrụ iji nabata ndị mkpọrọ 200. Ọ dị n'akụkụ ọdịda anyanwụ nke Hereford Road ma nwee akụkụ anọ nke ụlọ: Lodge, ụlọ nnabata, ụlọ bụ isi na ụlọ ọgwụ. Ụlọ ndị ahụ riri £10,000 iji wuo site na HP Bolt & Co, Newport, nke GC Haddon nke Hereford mere ya. [1]

Ụlọ ndị ahụ kwụsịrị ịrụ ọrụ dị ka ụlọ ọrụ mgbe 1932 gasịrị na ụlọ ndị dị na Hereford Road ugbu a bụ akụkụ nke ụlọ klas maka Ụlọ Akwụkwọ Monmouth nke Haberdashers maka ụmụ agbọghọ . [1] [2]

Akụkọ ihe mere eme[dezie | dezie ebe o si]

Ụlọ ọrụ mbụ e dekọrọ na Monmouth bụ n'okporo ámá Weirhead. Emere ụlọ ahụ na 1760. Ọ bụ ụlọ ọrụ Monmouth maka ihe dịka 100 afọ. Ndị parish ahụ hapụrụ njikwa ụlọ ọrụ na 1836 mgbe ọ ghọrọ Union Workhouse. Dị ka ụlọ ọrụ Union, ọ na-enye ebe obibi ihe ruru parish iri atọ na mpaghara gbara ya gburugburu gụnyere Gloucestershire na Herefordshire. N'oge ọ bụ ụlọ ọrụ parish, ndị mkpọrọ gaara amata ibe ha, ezinụlọ na-anọkọkwa ọnụ. Mgbe ọ ghọrọ ụlọ ọrụ Union na-abụkarị ndị ọbịbịa na ndị di, ndị nwunye na ụmụaka na-ekewa. Ụlọ ahụ bụ ochie na ohere dị mkpachi nke butere ime ihe ike site n'aka ndị mkpọrọ.

N'afọ 1868, e kpebiri na a chọrọ ụlọ ọhụrụ ma nyekwa ihe nrite £50 maka nhazi kacha mma. GC Haddon meriri asọmpi a. E mepere ụlọ ọhụrụ ahụ n'okporo ụzọ Hereford na 1871. Ụlọ ọrụ otu ọhụrụ bụ ebe enweghị obi ụtọ. Ịdọ aka ná ntị siri ike. A na-eji okpete ahụ mee ihe niile gụnyere ndị na-eto eto na ndị agadi. A na-enwekwa usoro nkpọrọ ịnọ naanị ya. Ndị nche bụ ndị nwoke ruo mgbe e mere nhọpụta mbụ nke nwanyị na 1910. Mwakpo ndị otu ndị ọrụ bụ ihe a na-ahụkarị ma na-agbasa ozi ọma ọtụtụ mgbe. A naghị echebara ihe ọjọọ echiche mgbe a kwụsịrị ntaramahụhụ. Enwekwara esemokwu gbasara nrịanrịa na otu onye na-ahụ maka ngwa ahịa na ọrụ enyere ụlọ ọrụ ahụ. Ndị ọrụ na-eme mkpesa mere mkpesa maka otu onye na-eweta igbe ozu bụ nke a na-agbanwekarị igbe mkpụrụ sitere na Birmingham. Enwekwaraghị ike ịmata ọdịiche dị n'ihe ndabara dị n'ime obodo na ịnọ nkịtị. Ụfọdụ ndị obodo hibere otu Anti-Mendacity obodo iji mee ka ndị mmadụ ghara inye ndị ọchụnta ego ego na nri. N'afọ 1900, ndị nche nke Monmouth Workhouse kpebiri na a gaghị enwe ọgwụgwọ ọzọ na Krismas iji zere echiche na Union bụ ụlọ ọrụ ebere. N'otu afọ ahụ Monmouthshire Beacon kọrọ na ndị mkpọrọ na-ajụ ịrụ ọrụ na Union ka e ziga ha na Gaol na Usk ebe ọnọdụ bụ nkwalite na Union.

N'afọ 1885, a wakporo ụlọ ọrụ ahụ mgbe ndị nche hụrụ otu Galọn nke Gin n'akwụkwọ ahụ nwere £ 60 nke onye isi ụlọ ọrụ na-eji na mmanya na-egbu egbu bụ onye kwadoro na ọ bụ ọgwụ. Agbanyeghị, odeakwụkwọ nke Western Temperance league rụpụtara na ndị mkpọrọ 167 nke Monmouth Union ga-erirịrị mmanya na mmụọ dị ka ndị mkpọrọ 20,542 na-enweghị isi ebe ọzọ.

Osisi[dezie | dezie ebe o si]

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

  1. 1.0 1.1 1.2 1.3 1.4 Monmouth, Monmouthshire, Accessed 19 February 2012
  2. Monmouth Board of Guardians Records, Gwent Archives, Accessed 19 February 2012