Òtù Na-ahụ Maka Gburugburu Ebe Obibi na Mmepe nke Ụmụ nwanyị

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

 

Women's Environment & Development Organization (WEDO) bụ òtù mba ụwa na-abụghị nke gọọmentị nke dị na New York City, U.S. nke na-akwado ịha nhata ụmụ nwanyị na iwu ụwa. Ihe ịga nke ọma mbụ ya gụnyere inweta nha nhata nwoke na nwanyị na akwụkwọ ikpeazụ nke Agenda 21 na Rio Declaration. N'afọ 2006, a kpọrọ nzukọ ahụ onye mmeri mba ụwa nke ụwa site na United Nations Environment Programme.

WEDO guzobere na 1990 site n'aka onye omeiwu abụọ bụbu onye United States Bella Abzug na Mim Kelber, onye bụ onye na-ahụ maka ụmụ nwanyị.[1] Ọtụtụ ndị ọsụ ụzọ enyekwara aka na mmepe nke nzukọ a dịka Thais Corral, Jocelyn Dow, Wangari Maathai, Brownie Ledbetter, Chief Bisi Ogunleye, na Vandana Shiva. Nzukọ ahụ na-alụ ọgụ maka ikike ụmụ nwanyị na mba ụwa site na usoro nzukọ na omume zuru ụwa ọnụ.

WEDO na-arụ ọrụ dị mkpa n'ịkwalite ikpe ziri ezi site n'ịkwado usoro nkwado zuru ụwa ọnụ na mpaghara. Nzukọ ahụ gụnyere onye ndụmọdụ teknụzụ, onye ọka iwu, onye nhazi na onye nhazi, onye na-enye ọzụzụ, onye nhazi, na onye okike ihe ọmụma. Ọrụ ndị a niile na-enyere aka n'ịkwado ikike ụmụ nwanyị site n'inye ndụmọdụ, nyochaa, na iduzi usoro ọtụtụ ihe iji mee ka gọọmentị na ụlọ ọrụ United Nations ghọta mkpa itinye iwu mmepe maka ụmụ nwanyị n'ụwa niile.

Nzukọ ahụ na-elekwasị anya na mpaghara isii dị mkpa; Iwu ihu igwe, Obodo na Transport, Mbelata Ihe ize ndụ ọdachi, Biodiversity, Udo, Esemokwu, & Ihe Ndị Dị Ndụ, na International Finance & Trade.[2]

Nzukọ ahụ emeela Gender Climate Tracker App. Ngwa ahụ na-enye ndị ọrụ ohere ịnweta ozi ọ bụla, iwu, na iwu gọọmentị si gburugburu ụwa guzobere na mgbanwe ihu igwe. E mepụtara ngwa ahụ na-esote nkwekọrịta ihu igwe nke Paris na mmekorita ya na gọọmentị nke Finland na Switzerland, yana Global Gender and Climate Alliance (GGCA). Nzukọ ahụ nwere olile anya na ndị ọrụ ga-eji ngwa ahụ mee ihe site na iji ya mee ka gọọmentị na ndị ọrụ na-aza ajụjụ maka ịgbaso nkwa ọ bụla e mere.

WEDO malitekwara "Feminist Agenda for a Green New Deal" na ndị mmekọ 13 ndị ọzọ. Njikọ ahụ na-enyocha otú ụkpụrụ ụmụ nwanyị na enweghị nhata nwoke na nwanyị si agbasa na mgbanwe ihu igwe iji gbalịa iguzobe mbara ala dị mma n'ọdịnihu. Ebe nrụọrụ weebụ ahụ na-ekwu na ụkpụrụ nke ikpe ziri ezi na ịza ajụjụ ga-eduzi Green New Deal, yana idepụta ụkpụrụ maka ime ihe.

WEDO na Center for Women's Global Leadership malitere Gender Equality Architecture Reform (GEAR) Campaign na Febụwarị 2008 iji mee ka ìgwè ụmụ nwanyị na ndị enyi ha gbakọọ aka iji kwalite nnabata nke ụlọ ọrụ UN ọhụrụ maka ịha nhata nwoke na nwanyị na inye ụmụ nwanyị ike.[3]

Ọrụ ndị kachasị mkpa gụnyere MisFortune500.org, nkwado mgbanwe ihu igwe, na UN Reform.

Hụkwa[dezie | dezie ebe o si]

  • Wangari Maathai
  • Vandana Shiva

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

  1. Our Story (en-US). WEDO. Archived from the original on 2021-04-15. Retrieved on 2021-11-12.
  2. Our Focus Areas (en-US). WEDO. Archived from the original on 2021-11-12. Retrieved on 2021-11-12.
  3. Strengthening the UN Gender Architecture: New Momentum behind Gender equality and the empowerment of women. RoundUp. United Nations Non-Governmental Liaison Service (NGLS). (March 2010). Retrieved on 2011-09-25.

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]