Òtù Na-anọgide Na-eri Nri

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Òtù Na-anọgide Na-eri Nri
company
Oge/afọ mmalite2009 Dezie
onye hiwereHenry Dimbleby Dezie
legal formcompany Dezie
webụsaịtịhttps://thesra.org/ Dezie

Ụlọ oriri na ọṅụṅụ Sustainable ( SRA ) bụ ụlọ ọrụ na-abaghị uru, òtù ndị otu, nke dabeere na United Kingdom, nke na-enyere ndị ahịa ọrụ nri aka ịrụ ọrụ maka nkwado na mpaghara ha ma na-eduzi ndị ahịa na nhọrọ ndị ọzọ na-adigide. [1] [2] [3]

Kemgbe mmalite ya na 2009, nzukọ a agbasawanyela ikike ya karịa ụlọ oriri na ọṅụṅụ ọdịnala gụnyere cafes, nri nkwekọrịta na nri ụgbọ elu wee gbasaa mpaghara mpaghara ya gafere United Kingdom site na mmemme ikike nke na-enyere mpaghara ndị ọzọ aka ịhazi ngwa ngwa ma wepụta ya. mmemme. [2]

Akụkọ ihe mere eme[dezie | dezie ebe o si]

Echiche nke otu iji kwalite nkwado na mpaghara oriri na ịbụ sitere na ndị mgbasa ozi na London, Ezi Business, ma Simon Heppner na Giles Gibbons akwụkwọ n'oge 2008. The Garfield Weston Foundation, Esmée Fairbairn Foundation na Mark Leonard Trust nyere ego na na 2009 ụzọ a akụkọ na ndị òtù nchoputa Carluccios, Feng Sushi na Wahaca.

Nzukọ a gara n'ihu na-etolite ma na-etolite kwa afọ kemgbe ahụ, na-abawanye ọnụ ọgụgụ ụlọ oriri na ọṅụṅụ ọ na-arụ ọrụ site na 52 na mmalite ruo ihe karịrị 12,000 na 2019. Na 2012, Raymond Blanc ghọrọ onyeisi oche nke otu. [3]

Usoro nkwado[dezie | dezie ebe o si]

.Ihe ịma aka nke ọtụtụ ụlọ ọrụ na-arụ ọrụ na nri bụ na ọ bụ ebe na a na-ahụ Nkwado dị ka ihe dị mkpa, ọ dịghị agbanwe agbanwe na ụzọ e si ejikọta ya ma ọ bụ dozie ya. Nke a egwuregwu anya nke ndị na-eme egwuregwu ihe egwuregwu ụlọ oriri na-eme na-adigide, yana ihe elele ime ihe maka ndị na-eri nri, bụ ndị ama akara ebe ha ga- ma-eri anya nri. [2]

.Otu n'ime isi nke ihe a bụ mgbasa ozi na ọrụ nri site na usoro, na-ekpuchi ihe niile, nke na-aga n'ihu na-eme ka azụmahịa mma. [1] Emebere usoro a na fim ya na isiokwu ndị dị iche iche dị ka RSPCA, Fair Trade, Soil Association, Ọmiiko na World Farming na Carbon Trust, yana òtù ndị ọzọ na-arụ ọrụ n'ozuzu na mpaghara nke nkwado ọrụ. nri dị ka Sustain. [2] [3] E kewara usoro ụzọ ụzọ ahụ bụ isi: gburugburu ebe obibi, mmadụ ibe ya ma bụrụ ntọala nke usoro ntule nke SRA ji akuko nseta. [2] [3]

Ebe ọ bụ na 2009, SRA ekwupụtala arụmọrụ nkwado nke ọtụtụ puku ụlọ oriri na ọṅụṅụ megide usoro a ma nye otu, kpakpando abụọ ma ọ bụ atọ na ndị a na-apụta ugbu a na windo ụlọ oriri na ọṅụṅụ na menus dị ka ihe mgbaàmà nye ndị na-eri nri na azụmahịa na-ewere nsogbu ahụ dị mkpa. [2]

Mgbasa ozi[dezie | dezie ebe o si]

N'afọ 2010, ndị SRA mere nyocha banyere mkpofu nri n'ụdị ụlọ oriri na ọṅụṅụ dị iche iche, na-achọ ịghọta oke okwu a ma dokwuo anya ihe mejupụtara efere efere, mmebi na ihe mkpofu. [4] Nsonaazụ gosiri na na nkezi ụlọ oriri na ọṅụṅụ na-amịpụta ọkara kilo nke ihe mkpofu n'otu nri nri yana na 65% bụ mkpofu prep, mkpofu efere 30% na naanị 5% mmebi. [4] Mbipụta nke nsonaazụ ahụ mere ka a ghọta okwu ahụ na nke mbụ, pụtara na akụkọ WRAP Ịghọta ihe mkpofu nri ndị na-azụ ahịa n'ụlọ, [5] ma kpalie SRA imepe mgbasa ozi Too Good To Waste, nke gbara ndị na-eri nri ume ịjụ na ụlọ oriri na ọṅụṅụ. inye igbe doggy iji buru ihe fọdụrụ n'ụlọ. [4]

Ntụaka[dezie | dezie ebe o si]

  1. ‘Food is Great’: best of British celebrated at Downing Street. gov.uk. Department for culture, media, and sport. Retrieved on 3 October 2013.
  2. 2.0 2.1 2.2 2.3 2.4 Shah (15 May 2011). Restaurants chase Michelin stars of sustainability. The Sunday Times. Archived from the original on 4 March 2016. Retrieved on 3 October 2013.Shah, Oliver (15 May 2011). . The Sunday Times. Archived from on October 5, 2013. Retrieved 3 October 2013.
  3. 3.0 3.1 3.2 Joe (31 May 2013). Why it matters where our food comes from. The Japan Times. Retrieved on 3 October 2013.
  4. 4.0 4.1 4.2 Wilson (8 January 2012). The weight of food waste. The Telegraph. Retrieved on 3 October 2013.
  5. Understanding out of home consumer food waste (PDF). wrap.org.uk. WRAP (June 2013). Retrieved on 3 October 2013.