Ịdị Ogbenye

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ


Ịdị Ogbenye
social phenomenon
Ndị na-enweghị ebe obibi na-ehi ụra n'akụkụ isi ụlọ ọrụ Lukoil na Moscow

Uperism ( from Latịn ogbenye 'ogbenye' ) bụ ịda ogbenye ma ọ bụ n'ozuzu ọnọdụ nke ịbụ ogbenye, ma ọ bụ karịsịa ọnọdụ nke ịbụ "onye ogbenye", ya bụ ịnweta enyemaka a na-elekọta n'okpuru Iwu Ogbenye Bekee . Site na nke a, pauperism nwekwara ike ịbụ karịa n'ozuzu ọnọdụ nke ịbụ na-akwado na ọha ego, n'ime ma ọ bụ n'èzí nke almshouses, na ka n'ozuzu, nke ndabere maka ihe ọ bụla bukwanu oge na ọrụ ebere enyemaka, ọha ma ọ bụ nzuzo. N'echiche a, a ga-amata oke ịda ogbenye na ịda ogbenye. [1]

Akụkọ ihe mere eme[dezie | dezie ebe o si]

N'okpuru Iwu Ogbenye Bekee, onye a ga-enwere onwe ya ga-abụ onye dara ogbenye, na oge ọ na-enwere onwe ya ọ ghọrọ ogbenye, n'ihi ya, ọ kpatara ụfọdụ nkwarụ obodo .  Ọnụ ọgụgụ ndị [ ] <span title="Statement needs to be banyere ọnọdụ ịda ogbenye n'echiche a adịghị egosi ọnụọgụ nke ịda ogbenye n'ezie, kama nkọwa nke ndị mmadụ na nnata enyemaka iwu na-adịghị mma. [1]

Afọ 1830 wetara Europe nnukwu ihe isi ike akụ na ụba. Ná mmalite narị afọ nke 19, ọnụ ọgụgụ ndị bi ná mba Europe nile rịa elu nke ukwuu. Nke a rụpụtara ọtụtụ ndị na-achọ ọrụ karịa ọrụ. Ndị mmadụ si n'ime ime obodo kwagara n'obodo ukwu ka ha biri n'ime ụlọ mkpọmkpọ ebe karịrị akarị . Obere ndị na-emepụta ihe n'obodo chere asọmpi siri ike ihu site na ngwa ahịa dị ọnụ ala na-ebubata na England. Mmụba nke ọnụ ahịa nri butere n'ụkọ juru ebe niile.

Ịda ogbenye n'ime afọ ndị agha (1918-1939) bụ maka ọtụtụ usoro nke gburu n'ụzọ dị ukwuu na usoro Iwu Ogbenye. Iwu ime obodo 1929 kagburu ụlọ ọrụ, na n'etiti 1929 na 1930 ndị nchekwa iwu ogbenye, " nnwale ụlọ ọrụ ," na okwu ahụ bụ "ụbịam" kwụsịrị.

Ndị na-amụ akwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

Ndị dara ogbenye na-amụ akwụkwọ n'England na Wales bụ ụmụ ndị dara ogbenye bụ́ ndị ndị nlekọta parish na ndị chọọchị nọ n'ógbè ahụ chụpụrụ. Ụfọdụ aghaghị ime njem dị anya iji jee ozi n'ụlọ ọrụ mmepụta ihe, ma ihe ka ọtụtụ n'ime ha jere ozi n'ime kilomita ole na ole nke ụlọ ha. [2] [3]

Hụkwa[dezie | dezie ebe o si]

  • Omenala nke ịda ogbenye
  • Ndị ji ụgwọ amaghị aha
  • Olili ozu onye ogbenye
  • Ndị agha nchekwa nchekwa
  • Mwepu ọha
  • Ihere ọha mmadụ
  • Onye isi ala na onye ogbenye
  • Ogbenye na-arụ ọrụ

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

  1. 1.0 1.1 Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; no text was provided for refs named EB1911
  2. Workhouse Children (en). Spartacus Educational. Retrieved on 2023-11-18.
  3. Pauper Apprentices. www.conyers.stockton.sch.uk. Archived from the original on 4 May 2006. Retrieved on 18 November 2023.

Ọgụgụ ọzọ[dezie | dezie ebe o si]