Jump to content

Ịdị n'anya

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

Assarting bụ omume nke iwepụ ala ọhịa maka iji ya mee ihe n'ọrụ ugbo ma ọ bụ ebumnuche ndị ọzọ. N'Iwu ala England, ọ bụ iwu na-akwadoghị ịhazi akụkụ ọ bụla nke oké ọhịa eze na-enweghị ikike. Nke a bụ -" data-linkid="12" href="./Trespass" id="mwEA" rel="mw:WikiLink" title="Trespass">mmebi iwu kasịnụ a ga-eme n'oké ọhịa, n'ịbụ ihe karịrị ihe mkpofu: ebe mkpofu nke oké ọhịa ahụ gụnyere igbu osisi na obere osisi, nke nwere ike itolite ọzọ, assarting gụnyere iwepu osisi niile kpamkpam - mkpochapụ zuru oke nke mpaghara oké ọhịa.

A na-ejikwa okwu ahụ bụ assart mee ihe maka otu ala e kewara. Assart rent bụ ndị a kwụrụ Eze Britain maka ala ọhịa ndị e kewara. Okwu a sitere na okwu French bụ essarter nke pụtara iwepụ ma ọ bụ kpochapụ ọhịa. N'ebe ugwu England, a na-akpọ nke a ridding.[1]

N'Oge Ụwa Na-emepechabeghị Anya, ala a kpochapụrụ na-abụkarị ala nkịtị mana mgbe a gbasịrị ya, ohere ahụ ghọrọ nke onwe. Usoro ahụ were ụdị dị iche iche. Ọ na-abụkarị otu onye ọrụ ugbo na-eme ya nke na-ewepụ oghere dị n'oké ọhịa, na-ahapụ ubi e ji mgbidi kpuchie. Otú ọ dị, mgbe ụfọdụ, ìgwè ndị mmadụ n'otu n'otu ma ọ bụ ọbụna obodo nta dum rụrụ ọrụ ahụ ma kewaa nsonaazụ ya n'ime eriri ma kesaa ya n'etiti ndị ọrụ ugbo. Obodo ndị mọnk, ọkachasị Ndị Cistercian, mgbe ụfọdụ, yana ndị isi obodo.[1] Ala a kpochapụrụ na-ahapụkarị ahịhịa ahịhịhịa, nke na-enwekarị ọnụ ọgụgụ dị elu nke osisi ndị dị ka obere akwụkwọ lime ma ọ bụ Ọrụ ọhịa ma nwee osisi ndị na-adịghị ahụkebe na ahịhịrị ahịhọta, dị ka hazel.[2] Ihe atụ dị na Dorset, ebe enwere ọdịiche na mgbidi dị n'ebe ọdịda anyanwụ na n'ebe ọwụwa anyanwụ nke obodo ahụ, na Hatfield Broad Oak na Essex ebe mgbidi nke oge a ka na-agbaso ókèala nke oké ọhịa oge ochie, na Suffolk" id="mwLg" rel="mw:WikiLink" title="Shelley, Suffolk">Shelley na Suffolk ebe e nwere mgbidi dị ogologo nke Osisi lime nke bụ ihe fọdụrụ na Nri afọ nke iri na itoolu.[3]

Akụkọ ihe mere eme

[dezie | dezie ebe o si]

Assarting has existed since Mesolithic times and often it relieved population pressures. During the 13th century, assarting was very active, but decreased with environmental and economic challenges in the 14th century. The Black Death in the late 1340s depopulated the countryside and many formerly assarted areas returned to woodland.[1]

Assarting was described by landscape historian Richard Muir as typically being "like bites from an apple" as it was usually done on a small scale but large areas were sometimes cleared. Occasionally, people specialized in assarting and acquired the surname or family name of 'Sart''. [1]

Aha ubi na Britain na-ejigide mmalite ha mgbe ụfọdụ na assarting ma ọ bụ colonisation site na aha ha dị ka: 'Stocks'; 'Stubbings'; 'Sart'; 'Ridding'; 'Royd'; 'Brake'; 'Breach'; ma ọ bụ 'Hay'. [1] Ọtụtụ ebe ndị dị n'ebe ugwu France a na-akpọ 'Les Essarts' ma ọ bụ na-ejedebe na '-art' na-ezo aka n'omume ahụ.

Ebem si dee

[dezie | dezie ebe o si]
  1. 1.0 1.1 1.2 1.3 1.4 Muir (2004). Landscape Encyclopaedia. Cheshire UK: Windgather Press, 6–7. ISBN 0-9545575-1-4.  Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "Muir" defined multiple times with different content
  2. Barker, Hugh Hedge Britannia 2012 Bloomsbury, London p 26
  3. Barker, Hugh Hedge Britannia 2012 Bloomsbury, London pp 26–7