Ịda ogbenye na Niger

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

Ịda ogbenye na Niger juru ebe niile ma na-adịgide n'otu n'ime mba ụwa kacha daa ogbenye.  [1] N'afọ 2015, Òtù Mba Ndị Dị n'Otu (UN) Human Development Index mgbaàmà Niger dị ka mba nke abụọ kacha nta na-emepe emepe na 188 mba.  [2] Ọzọkwa, na 2015 Global Finance Magazine ụmụaka Niger 7th n'ime mba iri abụọ na atọ kasị daa ogbenye n'ụwa.  [3] ndị n'ime mmadụ a atọ bi n'okpuru ogbenye na ihe ụmụaka 40 nke ndị bi na ya na-enweta ihe na- ụmụaka $1 kwa ụbọchị.  Agha obodo, nsogbu, ọrịa, ọrịa, mkpa ogbenye na agụụ na-egbu Niger.  [4] Agụụ bụ otu n'ime nsogbu mkpa ndị mmadụ na-eche ihu kwa ụbọchị.  [2] N'ebe ọnụ ọgụgụ obodo dị 19,899,120, 45.7% nke ndị a bi n'okpuru oke ndị ogbenye.

Ịda ogbenye site na Mpaghara[dezie | dezie ebe o si]

[1]Pasent nke ndị bi na-ebi na ihe na- ọgụ $2.15, $3.65 na $6.85 kwa ụbọchị, dollar mba ụwa (2017 PPP) dị ka World Bank .

Enweghị nchekwa nri[dezie | dezie ebe o si]

Ụmụntakịrị na-adịghị eri nri na Niger, n'oge ụnwụ nri 2005.

Na-anya anya ihe nke nke nta ka ọ 35% nke ndị bi na ya, ihe dị ka nde mmadụ 5.4 bụ ndị nri nchekwa nri .  Ihe dị ka nfụkasị 40 nke ebu ibu.  [1] Nde abụọ na ọkara na-agụ agụụ na-egosi 800,000 na-erikwa ahụ.  N'ọnwa January 2018, UNICEF ogụ na-eyi ọha egwu nke Boko Haram dị ka nnukwu ihe ihe erighị ihe na-edozi ahụ nke bronị 400,000, na-akpọ Niger dị ka ndị mmadụ na-enweta ọnwụ ego n'ụwa.  Aha nde ndị ọzọ nhọrọ mgbe ha gbapụrụ n'iche ha.  Ndị ọrụ ahụ dokwara aka ná ntĩ na nrị 90,000 nwere ike ịnwụ n'ihi oke erighị ihe na-edozi ahụ nke ukwuu n'afọ na-enwe ma ọ bụrụ na mba ụwa ma ngwa ngwa.  Nke a ruru ihe ụmụaka 240 na-anwụ kwa ụbọchị.  Enweghị nri na Niger na-akpata erighị ihe na-edozi ahụ na ike, nke na-ebute ọrịa na ọrịa.  Otu n'ime tupu anɔ na-anwụ ha eruo afọ ise.  [2] N'afọ 2015, idei mmiri na-aga n'ihu, mmiri mmiri mmiri, na oke akụ nke e kwuru na nche ihu igwe nnukwu nsogbu nri nke mmiri mmiri na-enyere. [2]

Nsogbu mmiri[dezie | dezie ebe o si]

Niger na-eche nsogbu mmiri ihu na-emetụta ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ nde mmadụ 10. 64.01% nke ime obodo enweghị mmiri. [3]

Hụkwa[dezie | dezie ebe o si]

Ntụaka[dezie | dezie ebe o si]