Ịgụ ihe n'ụlọ ịsa ahụ

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
A laughing man wearing a suit sits on a toilet. In front of him is a desk with papers.
Onye omeiwu Florida Robert W. McKnight nọdụrụ n'oche ụlọ mposi na tebụl ya n'ụlọ omeiwu Florida

ịgụ ihe n'ụlọ ịsa ahụ bụ omume nke ịgụ ihe ederede mgbe ị nọ n'ụlọ mposi, ọ na-abụkarị mgbe ị na-anọdụ ala n'ụlọ ntu ma na-eme nsị. Omume a abụwo ihe a na-ahụkarị n'akụkọ ihe mere eme niile ma ka na-agbasa taa na ihe ndị e biri ebi na smartphones.

Akụkọ ihe mere eme[dezie | dezie ebe o si]

Ịgụ ihe n'ụlọ ịsa ahụ abụwo ihe a na-ahụkarị n'akụkọ ihe mere eme niile. Tupu e mepụta Akwụkwọ mposi nke oge a, ndị America n'Oge ọchịchị ndị ọchịchị na-ejikarị akwụkwọ akụkọ ma ọ bụ ihe yiri ya e biri ebi iji hichaa onwe ha, n'ihi na akwụkwọ akụkọ dị nro ma na-amịkọrọ. [1][2]N'ide na narị afọ nke iri na asatọ, onye ọchịchị England bụ Philip Stanhope, 4th Earl of Chesterfield kọrọ na ọ maara "nwoke nke bụ ezigbo onye njikwa nke oge ya nke na ọ gaghị atụfu obere akụkụ ya nke oku nke okike manyere ya ịgafe n'ụlọ dị mkpa; mana ọ jiri nwayọọ nwayọọ gafee Ndị na-ede uri Latin niile, n'oge ahụ.[3]

The advent of the mobile phone is believed to have significantly increased bathroom reading. A 2009 study conducted in Israel found that a majority of adults read from their cell phones on the toilet, and a 2015 study conducted by Verizon found that 90% of cell phone users admitted to reading from their phones while on the toilet.

Ịgụ ihe n'ụlọ ịsa ahụ na akwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

Okwu ahụ bụ "ịgụ ihe n'ụlọ ịsa ahụ" na-ezo aka n'ihe ọ bụla e weere dị ka ihe kwesịrị ekwesị maka ịgụ ihe n'ụzọ nkịtị ma ọ bụ n'ụzọ dị mfe. N'afọ 2011, onye Canada na-ede akwụkwọ Margaret Atwood dere, sị:   A na-ejikọta Magazin Pulp na ọgụgụ ụlọ ịsa ahụ, nke ihe nkiri Pulp Fiction na-ezo aka na ihe nkiri ugboro ugboro nke onye John Travolta bụ Vincent Vega na-agụ akwụkwọ akụkọ ndị nledo pulpy Modesty Blaise mgbe ọ nọ n'ụlọ ịsa ahụ. [4]Ịgụ ihe n'ụlọ ịsa ahụ na-ezo aka n'ụdị akwụkwọ nwere ọchị na ihe ndị na-adịghị mkpa, dị ka usoro Uncle John's Bathroom Reader.[4]

N'akwụkwọ akụkọ James Joyce bụ Ulysses, onye na-eme ihe nkiri bụ Leopold Bloom na-agụ magazin n'elu ụlọ mposi wee jiri ya kpochaa onwe ya.

Ịdị ọcha, ịdị ọcha na ahụike[dezie | dezie ebe o si]

Dị ka prọfesọ na Mahadum Columbia Medical Center si kwuo, ịgụ ihe n'ime ụlọ ịsa ahụ nwere ike ime ka mgbasa nke ọrịa ahụ dị mfe ma ọ bụrụ na nje bacteria na-efe efe daa na ihe ọgụgụ ma nyefee ya onye na-agụ ya; Otú ọ dị, ọrụ ahụ abụghị nnukwu nchegbu ahụike ma ọ bụrụhaala na gburugburu ebe obibi na-agụ akwụkwọ dị ọcha, onye na-ede akwụkwọ enweghị usoro ahụike mebiri emebi, onye na ya na-agụ na-eme omume ịdị ọcha nkịtị.[5]

Otu onye Mahadum nke Arizona microbiologist nke nyochara isiokwu ahụ na 2002 chọpụtara na ịgụ ụlọ ịsa ahụ n'ebe ọrụ abụghị nnukwu ihe ize ndụ dị ọcha, na-ekwu na akwụkwọ bụ ebe na-adịghị mma maka nje bacteria na ebe tebụl na-enwekarị nje bacteria karịa ụlọ ịsa ahụ́ n'ihi na a na-ehicha ha ugboro ugboro.[1]

Ọ bụ ezie na oge a na-etinye n'ụlọ mposi nwere ike ịbawanye Ọbara ọgbụgba, nnyocha e mere n'afọ 2009 chọpụtara na ndị na-agụ ụlọ mposi nwere ohere karịa ndị na-abụghị ndị na-ede ụlọ mposi inwe ọbara ọgbgbụgba.

Ịgụ ihe n'ụlọ ịsa ahụ na nkà mmụta uche[dezie | dezie ebe o si]

Ọbụna mgbe ndị mmadụ na-agụ akwụkwọ ruo ogologo iwe n'oge nsị, ọ bụ ihe a na-adịghị ahụkebe maka ndị na-agụ ụlọ ịsa ahụ ka ha na-asọ oyi site na ísì nke nsị ha, ma ọ bụ ọbụna iji mara ísì ahụ. [6][7]Sigmund Freud kwukwara ihe omume a na Civilization and Its Discontents, ọ bụ ezie na ọ kọwara enweghị nghọta banyere ísì nsị n'ozuzu ya, ọ bụghị naanị mgbe ọ na-agụ: "n'agbanyeghị ọganihu niile nke mmadụ, ọ naghị ahụ ísì nsí nke ya dị njọ, mana naanị nke ndị ọzọ. "[8]

onye na-enyocha uche Otto Fenichel kwenyere na ịgụ ihe n'ụlọ ịsa ahụ bụ ihe na-egosi mmerụ ahụ n'oge ọ bụ nwata. O dere na ọrụ ahụ bụ "mgbalị iji chekwaa nguzozi nke ego; akụkụ nke ahụ mmadụ na-efu ma yabụ ihe ọhụrụ ga-amịkọrọ site n'anya. " James Strachey, onye sụgharịrị ọrụ Freud n'asụsụ Bekee, n'otu aka ahụ kwuru na ọrụ ịgụ ihe mgbe ị na-eme nsị bụ n'ụzọ bụ n'ezie omume "nwatakịrị".[9]

DiMassimo Brand Advertising nwalere Mgbasa ozi ndọrọ ndọrọ ọchịchị n'ụlọ ịsa ahụ site na itinye ozi dị iche iche gbasara George W. Bush na Al Gore na ụlọ mposi ọha na eze nke New York City. Nnyocha ụlọ ọrụ ahụ chọpụtara na pasent 62 nke ndị mmadụ "chetara kpọmkwem ozi" nke mgbasa ozi ụlọ ịsa ahụ, ma e jiri ya tụnyere pasent 16 maka mgbasa ozi mkpọsa.[1]

Hụkwa[dezie | dezie ebe o si]

 

  • Nri ụlọ mposi
  • Mmekọahụ n'ụlọ ịsa ahụ
  • Ihe omume Mariko Aoki, nke ísì ụlọ ahịa akwụkwọ na-akpali mkpali ịpụ nsị

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

  1. 1.0 1.1 1.2 Wolf (June 4, 2002). Bathroom Reading: Good, Clean Fun. ABC News. Retrieved on September 4, 2018.
  2. Higgins (June 4, 2002). What Did People Use Before Toilet Paper?. Farmers' Almanac. Retrieved on September 4, 2018.
  3. Alford. "Chamber Plots", The New York Times, July 23, 2006. Retrieved on September 4, 2018.
  4. 4.0 4.1 Perrotta (September 8, 2015). Q: In 'Pulp Fiction,' why are bathrooms a notable motif?. ScreenPrism. Archived from the original on September 5, 2018. Retrieved on September 4, 2018.
  5. Bartiromo (September 24, 2012). Is Your Bathroom Reading Making You Sick?. Fox News. Retrieved on September 4, 2018.
  6. Rosenbaum (July 4, 2017). Bathroom Reading: Your brain probably suppresses your own poop smells. Psychology Today. Retrieved on September 4, 2018.
  7. Dave Praeger (2007). Poop Culture: How America Is Shaped by Its Grossest National Product. Feral House. ISBN 9781932595628. 
  8. Menninghaus (2012). Disgust: Theory and History of a Strong Sensation. SUNY Press, 188–89. ISBN 978-0-7914-5831-0. 
  9. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; no text was provided for refs named Time