Ịgụ na Ịgụ Ihe

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

 

Ịgụ na Ịgụ Ihe

Net Literacy bụ ụlọ ọrụ 501 (c) na-enweghị uru nke dị na Indianapolis nke na-akwalite ịgụ na ide na kọmputa na Ịntanetị. Ihe omume a bụ nke ndị ntorobịa, na ntụziaka ndị okenye. Ndị niile sonyere na-enweta ntụziaka n'efu.

Ọchịchị[dezie | dezie ebe o si]

Ụmụ akwụkwọ ahụ nwere ndị nduzi nke ha iji hazie atụmatụ, mepụta atụmatụ ọrụ, dee atụmatụ enyemaka, ma hazie mbọ ọzụzụ ha. Ụmụ akwụkwọ na-enyere obere ndị ọrụ afọ ofufo ndị okenye aka ịbịanye aka ma nye ikike nkwekọrịta.

Ndị isi oche nsọpụrụ bụ Senator Evan Bayh na Senator Richard Lugar. Dr. Suellen Reed, Superintendent nke Ngalaba Mmụta Indiana, na-ejekwa ozi na bọọdụ nsọpụrụ. Ndị ọzọ so na bọọdụ ahụ gụnyere osote onye isi ala Mike Pence, Senator Joe Donnelly, onye omeiwu Susan Brooks, onye omebe iwu Dan Burton gara aga, onye ome omebe iwu Andre Carson, onye isi obodo Indianapolis gara aga Greg Ballard, onye isi oche Fort Wayne Tom Henry, onye isi ala USIIA gara aga Dave McClure, onye isi Fort Wayne gara aga Graham Richard, na onye isi nchịkwa ọha Tony Bennett.

Usoro mmemme Net Literacy na-amalite n'onwe ya site na ụmụ akwụkwọ na US na mba ofesi. US Internet Industry Association zigara akwụkwọ na US Federal Communications Commission na-akpọ ihe nlereanya Net Literacy dị ka ụzọ kachasị amasị ha iji belata nkewa dijitalụ na United States.  Net Literacy ahọrọla site na European Union Study on Digital Inclusion dị ka otu n'ime atụmatụ 91 kachasị mma dabere na nyocha nke mba 32 gụnyere EU Member States, United States, Norway, Iceland, Canada, na India. [1]Akwụkwọ Microsoft bụ Innovating for inclusion: A Digital Inclusion guide for those leading the way, kwuru na Net Literacy bụ otu n'ime ihe atụ kachasị mma nke ntinye dijitalụ. [2]Òtù na ndị otu ndị ọzọ, gụnyere US Broadband Coalition nwere ndị otu 170 gụnyere Google, Comcast, Verizon na Cisco Systems, kwuru na Net Literacy na ihe nlereanya ya dị ka ihe atụ nke iwu na Nkwado na Ojiji Report.   A kwadebere akụkọ ahụ maka Federal Communications Commission n'aha ụlọ ọrụ US broadband iji kwado akụkọ FCC's National Broadband Plan plan na US Congress. [citation needed]FCC depụtara Net Literacy na mmemme ya (Digital Literacy Corps, Community Connects, na Senior Connects) na National Broadband Plan gosipụtara na Congress na Eprel, 2010.

Onyinye na mmata[dezie | dezie ebe o si]

  1. Digital Agenda for Europe - A Europe 2020 Initiative - European Commission. Digital Agenda for Europe (11 April 2014). Archived from the original on October 14, 2012. Retrieved on 4 November 2014.
  2. Archived copy. Archived from the original on 2010-06-13. Retrieved on 2009-10-25.

N'afọ 2005, ndị ọrụ afọ ofufo ụmụ akwụkwọ ahụ gbara ndị otu Indiana General Assembly ume, nke mere ka House Concurrent Resolution 85, na-asọpụrụ mmemme ahụ. A makwaara otu ahụ site na ngosi sitere n'aka onye bụbu onye isi ala US Bill Clinton, onye bụbu Odeakwụkwọ nke United States Colin Powell, onye bụzi Senator Robert Dole na onye isi ala George W. Bush na emume White House. N'afọ 2006, Net Literacy natara onyinye Mother Teresa Kindness Award site na National Caring Institute ma bụrụ onye a ma ama dị ka "Citizen of the Year" site na Topics na ọtụtụ akwụkwọ akụkọ Gannett Company. 

Ndị otu ahụ akwadowo ma ọ bụ jikọọ aka na ihe karịrị òtù 400, gụnyere Techpoint Foundation, Indiana Recycling Coalition, US Internet Industry Association, AARP, Urban League, Indiana Association of Student Councils, Purdue University, Verizon Foundation, Lilly Endowment, United Way of America, Bright House Networks, Corporation for Education Technology, Indiana Department of Education, na ọtụtụ mpaghara ụlọ akwụkwọ.   [citation needed]

Ntinye dijitalụ[dezie | dezie ebe o si]

Usoro mmemme Net Literacy na-amalite n'onwe ya site na ụmụ akwụkwọ na US na mba ofesi. US Internet Industry Association zigara akwụkwọ na US Federal Communications Commission na-akpọ ihe nlereanya Net Literacy dị ka ụzọ kachasị amasị ha iji belata nkewa dijitalụ na United States.  Net Literacy ahọrọla site na European Union Study on Digital Inclusion dị ka otu n'ime atụmatụ 91 kachasị mma dabere na nyocha nke mba 32 gụnyere EU Member States, United States, Norway, Iceland, Canada, na India. [1]Akwụkwọ Microsoft bụ Innovating for inclusion: A Digital Inclusion guide for those leading the way, kwuru na Net Literacy bụ otu n'ime ihe atụ kachasị mma nke ntinye dijitalụ. [2]Òtù na ndị otu ndị ọzọ, gụnyere US Broadband Coalition nwere ndị otu 170 gụnyere Google, Comcast, Verizon na Cisco Systems, kwuru na Net Literacy na ihe nlereanya ya dị ka ihe atụ nke iwu na Nkwado na Ojiji Report.   A kwadebere akụkọ ahụ maka Federal Communications Commission n'aha ụlọ ọrụ US broadband iji kwado akụkọ FCC's National Broadband Plan plan na US Congress. [citation needed]FCC depụtara Net Literacy na mmemme ya (Digital Literacy Corps, Community Connects, na Senior Connects) na National Broadband Plan gosipụtara na Congress na Eprel, 2010.

Ihe omume[dezie | dezie ebe o si]

 

Ndị Mmekọrịta Ukwu[dezie | dezie ebe o si]

Senior Connects bụ mmemme nke Net Literacy nke e guzobere dị ka Senior Connects Corporation na 2003. Senior Connects na-elekwasị anya n'ụlọ ndị lara ezumike nká, ụlọ obibi onwe onye na ụlọ ndị agadi, ma na-enye kọmputa na kọmputa na ọzụzụ Ịntanetị nye ndị bi na ya. Site na mmemme Senior Connects, ndị bi na ya na-enweta kọmputa na ịntanetị.Ihe omume ahụ na-ewu ụlọ nyocha kọmputa n'ime ụlọ obibi ndị nweere onwe ha na ndị enyemaka, na-akụziri ndị agadi otu esi eji kọmputa ma nweta Ịntanetị, ma na-enye ndị agadi ohere na ohere kọmputa.

Ndị otu Senior Connects ọ bụla nọ n'ụlọ akwụkwọ sekọndrị. Ụfọdụ ụlọ akwụkwọ sekọndrị na-eme mmemme ndị na-akpọ ndị agadi ka ha banye n'ụlọ akwụkwọ iji ụlọ akwụkwọ kọmputa.

Njikọ Dị Nchebe[dezie | dezie ebe o si]

Usoro Safe Connects na-elekwasị anya na ụmụ akwụkwọ K-12 na-akụzi nchekwa Ịntanetị. Safe Connects na-arụ ọrụ na ụlọ akwụkwọ ọha na eze na Ngalaba Mmụta iji jikọta usoro mmụta Safe Connects n'ime usoro mmụta ụlọ akwụkwọ.Isi nke usoro agụmakwụkwọ ahụ gụnyere Ndị na-eri ibe ha n'ịntanetị, ọdịnaya ndị okenye, nchekwa n'ịnta na netiquette.

A na-enye ụmụ akwụkwọ ụlọ akwụkwọ sekọndrị ndị ọrụ afọ ofufo ihe ọzụzụ iji duzie klas maka ndị ọgbọ ha na-eto eto n'ihu ndị mụrụ ha. Ọ bụ ezie na ọ na-elekwasị anya na 4th ruo 6th grade na ụmụ akwụkwọ ụlọ akwụkwọ sekọndrị, ebe nrụọrụ weebụ Safe Connects gụnyere ngalaba maka ụmụ akwụkwọ, ndị nne na nna, ndị nkuzi K-12, na òtù ndị ntorobịa ndị ọzọ. Ihe omume ahụ, nke Ngalaba Mmụta Indiana kwadoro, nwere usoro ihe omume nke 4-6 na usoro ihe omume 7/8, na usoro iheomume nke 9-12 nke a nwalere n'ọtụtụ ụlọ akwụkwọ sekọndrị Indiana. Usoro mmemme K-3 na 7-8 . N'afọ 2009, Nzukọ Ezumezu nke Indiana mere mkpebi na-akpọ maka ụlọ ọrụ ọha na eze, agụmakwụkwọ, na gọọmentị niile nke Indiana (PEG) ka ha buru mmemme Safe Connects.

Njikọ Kọmputa[dezie | dezie ebe o si]

Kọmputa Na-ejikọ usoro ihe omume na-anakọta ma na-emezigharị kọmputa. Kọmputa ndị ahụ na-ekesa site na Community Connects na ụlọ ọrụ ndị okenye na ụlọ ọrụ obodo ndị ọzọ.

Na kọmputa niile enyere onyinye (ọ gwụla ma a rịọrọ ya n'ụzọ ọzọ), a na-ehichapụ diski ike site na iji DBAN. Na ọtụtụ kọmputa ndị Computer Connects na-edozi, a na-etinye ụdị slipstreamed nke Windows 2000 na OpenOffice.org.[needs update]

N'afọ 2006, ụlọ akwụkwọ sekọndrị malitere ịmepụta mmemme Computer Connects nke ha, na-eweghachi kọmputa maka ezinụlọ ndị nwere enyemaka ọha na eze na-enweghị ike ịzụta kọmputa maka ụmụ ha iji mezue ọrụ ụlọ ha n'ụlọ.

Mmekọrịta Obodo[dezie | dezie ebe o si]

Usoro Computer Connects na-enye ụlọ nyocha kọmputa na Ngalaba Ụlọ na Mmepe Obodo nke United States na ngalaba nke 8, ebe obodo, ụlọ akwụkwọ ọta akara, mgbe ụlọ akwụkwọ gachara, okwukwe na ndị ọzọ na-enweghị uru na-achọ ịmepụta ụlọ nyocha kọmputa nke ha, site n'enyemaka nke ndị isi obodo na ndị njikwa obodo, gụnyere ndị isi obodo Indianapolis na Fort Wayne.

Njikọ Ego[dezie | dezie ebe o si]

Financial Connects ' bụ ebe nrụọrụ weebụ na-agbakọta vidiyo agụmakwụkwọ ego na egwuregwu mmekọrịta n'ịntanetị. Ọ gụnyekwara vidiyo 20 mbụ nke ịgụ na ide nke ego nke jere ozi dị ka onye na-anya ụgbọelu iji nwalee ịdị irè nke ọrụ ahụ. Otu ọnwa mgbe webụsaịtị Financial Connects malitere, Net Literacy natara onyinye $ 98,000 site na mkpuchi State Farm ka e wee gbasaa ebe nrụọrụ weebụ ahụ ma rụọ ọrụ dị ka ebe nrụọrụọrụ weebụ ego nke ụmụ akwụkwọ mepụtara. Indiana's Superintendent of Public Instruction Dr. Tony Bennett kelere ụmụ akwụkwọ na ọrụ a na IDOE zigara ozi ịntanetị na Indiana Principal na Superintendente ọ bụla na-agba ha ume isonye na asọmpi nke ga-enye 100 ihe nrite sitere na $ 250 ruo $ 1,000 maka vidiyo na egwuregwu mmekọrịta eji na weebụsaịtị a.

Nchịkọta kọmputa[dezie | dezie ebe o si]

Nchịkọta kọmputa nke na-agbaso Ụlọ Ọrụ Nchebe Gburugburu Ebe Obibi bụ akụkụ nke ọkwọ ụgbọala kọmputa. Asset Forwarding, onye otu Indiana na National Recycling Coalition kwadoro Net Literacy ma kweta ịbụ "ụlọ ọrụ isi" na steeti niile nke kọmputa.

Enyemaka na-enweghị uru[dezie | dezie ebe o si]

Ndị ọrụ afọ ofufo ụmụ akwụkwọ Net Literacy na-anakwere ọrụ na mmemme maka obodo ha. Dịka ọmụmaatụ, n'oge mmemme oge okpomọkụ nke Lilly Endowment, ụmụ akwụkwọ iri na asatọ rụrụ ebe nrụọrụ weebụ maka ụlọ ọrụ 20 na-enweghị uru dị ka ọrụ obodo, ọtụtụ n'ime ha enweghị ike ịkwụ ụgwọ ịntanetị. Ọrụ nke abụọ lekwasịrị anya n'iwu ebe nrụọrụ weebụ maka otu obodo NESCO.[3]

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

  1. Digital Agenda for Europe - A Europe 2020 Initiative - European Commission. Digital Agenda for Europe (11 April 2014). Archived from the original on October 14, 2012. Retrieved on 4 November 2014.
  2. Archived copy. Archived from the original on 2010-06-13. Retrieved on 2009-10-25.
  3. Home. nescocommunity.org.

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]