Ịgụ na ide

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Ịgụ na ide

. [1]Ọmụma isi echiche ya sara mbara na-ahụ "ụzọ iche nke iche echiche na ime ihe na ide ihe" [1] n'ebumnobi isi ma ọ bụ ikwupụta echiche ma ọ bụ echiche nke ederede n'ụdị ụfọdụ eche  iji.  [2] N'ikwu ya n'obodo ụzọ ọzọ, ụmụ na ndị nwere ikike isi nwere usoro omume maka iri ihe odide, ha anụmanụ maka omume ndị a.  [3] Ịgụ ihe, n'echiche a, na-agụ ihe mgbe niile maka ihe ụfọdụ;  Ide ihe na-edere mmadụ ihe mgbe niile maka okwu ụfọdụ.  [4] Nkwenye akwụkwọ ịgụ akwụkwọ, ide na uru ha bara maka ọha mmadụ na maka onye ọ àlà na- emetụta mgbe niile ka ụzọ e si agụ agụ, na eme ya

. [2] [3]Ụfọdụ ndị na-eme agụ na-atụ aro na a mgbagwoju ikewa ọnwụ nke “agụmagụ” dị ka echiche ụzọ abụọ: oge ​​tupu 1950, mgbe a agụ agụmagụ nkeji dị ka mmuta akwụkwọ akwụkwọ (okwu na ike);  na oge mgbe 1950 ọchịchị, mgbe a na-enwe iji jawaabta na-agụ agụmagụ dị ka echiche na usoro sara mbara, ndị òtù ọha na eze na omenala nke ịgụ na ide [1] na ịgụ akwụkwọ na-arụ ọrụ

Ọnụ ọgụgụ ndị okenye gụrụ akwụkwọ, 2015 ma ọ bụ nleba anya kacha nso nso a [4]
Amachaghị akwụkwọ ụwa gbadara ọkara n'etiti 1970 na 2015.

Ọdịiche dị n'etiti mmuta nke ndị NGO, ndị na-eche echiche, na ndị otu nkwado na-eji ụdị 1990 na-atụ aro na mgbanwe a na-site site na "nkà iche iche" gaa na " fluorie na eze  " na-aga n'ihu na nke na-akpa mma.  Nkọwa ụfọdụ ka dabara nke ọma na nwa “ikike ịgụ na ide” ọdịnala, ebe ndị ọzọ na-ele anya nke ọma:

  • Ntụle mba 2003 nke ọgụgụ ndị okenye (USA) gụnyere “agụmakwụkwọ quantitative” ( ọnụọgụ ) na ọgwụgwọ agụmagụ ya. Ọ kọwara agụmagụ dị ka “ikike iji ozi e biri ebi na nke edere arụ ọrụ n’ime ọha mmadụ, imezu ebumnuche mmadụ, na ịzụlite amamihe na ikike ya”. [5] Ọ gụnyere ụdị ọgụgụ nke ndị okenye atọ: prose (dịka akụkọ akụkọ), akwụkwọ (dịka usoro ụgbọ ala), na ịgụta ọnụ ọgụgụ (dịka ọmụmaatụ iji ọrụ mgbakọ na mwepụ na mgbasa ozi ngwaahịa). [6] [7]
  • Na 2015, United Nations Statistics Division kọwara ọnụ ọgụgụ ndị ntorobịa dị ka "pasent nke ndị nọ n'afọ 15-24 bụ ndị nwere ike ịgụ na ide na ịghọta obere nkwupụta dị mfe na ndụ kwa ụbọchị". [8]
  • Na 2016, European Literacy Policy Network kọwara mmuta dị ka "ikike ịgụ na ide ... na mgbasa ozi niile (bipụta ma ọ bụ eletrọnịkị), gụnyere ịgụ akwụkwọ dijitalụ". [9]
  • Na 2018, UNESCO gụnyere "ihe e biri ebi na nke edere" na "ọnọdụ dị iche iche" na nkọwa ya nke ịgụ akwụkwọ; ntụgharị "ikike ịmata, ịghọta, ịkọwa, imepụta, nkwurịta okwu na ịgbakọ, iji ihe e biri ebi na nke edere jikọtara ya na ọnọdụ dị iche iche". [10]
  • Na 2019, Organisation for Economic Co-operation and Development (OECD), na nyocha nka nka ndi okenye PIAAC, gụnyere "edemede ederede" na nkọwa ya nke mmuta; ya bụ "ikike ịghọta, nyocha, iji na itinye aka na ederede ederede iji sonye na ọha mmadụ, nweta ihe mgbaru ọsọ mmadụ, na ịzụlite ihe ọmụma na ikike ya". [11] [12] Ọzọkwa, ọ na-ewere ọnụọgụgụ na idozi nsogbu site na iji teknụzụ dị ka ihe dị iche iche. [13]
  • Na 2021, Education Scotland na National Literacy Trust na UK gụnyere nkà nkwurịta okwu ọnụ (ige ntị na ikwu okwu) n'okpuru nche anwụ nke ịgụ akwụkwọ. [14] [15]
  • Dị ka nke 2021, International Literacy Association (Newark, Delaware, US) na-eji "ikike ịmata, ịghọta, ịkọwa, mepụta, gbakọọ, na nkwurịta okwu site na iji ihe a na-ahụ anya, nke a na-anụ, na dijitalụ n'ofe ọzụzụ na n'ọnọdụ ọ bụla". [16] [17]
  • A na-eji okwu a bụ "ịgụ agụmagụ" bụ Ọganihu na Ọmụmụ Ịgụ Ịgụ Mba Nile (PIRLS) bụ nke nyochaala usoro mba ụwa n'ịgụ ihe na ọkwa nke anọ kemgbe 2001. [18]
  • Òtù ndị ọzọ nwere ike ịgụnye nkà ọnụọgụgụ na nka teknụzụ dị iche iche mana n'akụkụ nka nka agụmagụ; [19] ndị ọzọ na-ekwusi ike na ntinye aka na-abawanye nke kọmputa na teknụzụ dijitalụ ndị ọzọ na nzikọrịta ozi nke na-achọ nkà ndị ọzọ (dịka ịmekọrịta ihe nchọgharị weebụ na mmemme nhazi okwu, ịhazi na ịgbanwe nhazi faịlụ, wdg). [20]

[21]Echiche nke multiliteracies enwetala ego, akwụkwọ n'asụsụ Bekee Arts curricula, n'ihi na ịgụ "bụ okpukpe na ihe ndị, na-eme na ntọala nkà na ẹzagha na-egbu elu mgbe niile ozi bụ nke oghere, ike,  na ihe ngosi (Rhodes & Robnolt)., 2009).  akụkụ "".

  • Computer literacy – Skill in using computers and digital technology[22][23]
  • Statistical literacy – Ability to understand and reason with statistics and data[24]
  • Critical literacy – Ability to find embedded discrimination in media[25]
  • Media literacy – Analyses regarding production agendas, representation, propaganda, censorship, bias[26]
  • Ecological literacy – Ability to understand natural systems and their interactions[27]
  • Disaster literacy[28] 
  • Health literacy – Ability to understand healthcare information[29][30][31]
  • Linguistic (i.e. language) literacy[32] 
  • Social literacy – Literacy gained through social interactions[33]
  • Quantitative literacy aka numeracy – Ability to apply numerical concepts[7]
  • Visual literacy – the ability to interpret, negotiate, and make meaning from information presented in the form of an imagePages displaying wikidata descriptions as a fallback, e.g. body language, pictures, maps, and video[30]

. Echiche echiche nke akwụkwọ akwụkwọ gbasapụrụ ka ọdịiche n'etiti ndị na-eme ihe ngosi na ọnwụ ihe na- , egwuregwu, na akara ụmụ mmadụ na ọ na-eme ka ọ dị mma maka ịgụ ma ọ bụ ide ihe na-azụ.  ihe ụfọdụ, ya na-ọka nhọrọ James Paul Gee na-arị ya dị ka "nanị ekwekọghị."  akara ma ọ bụrụ na ọnọdụ ahụ bụ "ihe akwụkwọ"), na, mgbe enwetachara akara, oge ọ mgba nke ịgụ ma ọ bụ ide ga-abụ.  maka otu akwụkwọ na emume a kapịrị ọnụ na ndị na-agụ akwụkwọ na ndị edemede n'uche.  Ya mere, ịgụ na ide ekewapụ onwe ya na ihe omume ọha na eze na omenala.  [2] [3] [4] [5] Otu nkwubi okwu, nke David Barton na Rosalind Ivanić mere, n'etiti ndị ọzọ, bụ na ọzụzụ uche na nke ọha mmadụ nke ịgụ akwụkwọ adị mfe, ebe ọ bụ  na Brian Street kwusiri ike, "ụzọ ndị mmadụ si achọta na ide ihe gbanyere ọgwụgwọ n'onwe ha. n'echiche nke ihe,pò, na ịbụ."  [6] [7] N'ihi ya, dị ka Jack Goody depụtara, agụm akwụkwọ ihe mere eme mmalite nke usoro usoro na eze na-adabere na ịgụ akwụkwọ, na ịkwụsị nke ịgụ akwụkwọ n'ime usoro ndị  na- agbanwe

N'agbata afọ 3500 TOA na 3000 TOA, n'ebe ndịda Mesopotemia, ndị Sumer oge ochie chepụtara ihe odide . [34] N'oge a, mmuta bụ "ihe na-arụ ọrụ nke ukwuu, nke mere na mkpa ọ dị ijikwa ọnụọgụ ozi ọhụrụ na ụdị ọchịchị ọhụrụ nke azụmahịa na mmepụta nnukwu mmepụta ihe mere". [35] Usoro edemede mbụ pụtara dị ka usoro ndekọ nke ndị mmadụ na-eji akara nwere akara mara mma iji jikwaa azụmaahịa na mmepụta ugbo. [36] Usoro akara ahụ rụrụ ọrụ dị ka ihe mmalite nke odide cuneiform mbụ ozugbo ndị mmadụ malitere idekọ ozi na mbadamba ụrọ. Ederede Proto-Cuneiform na-egosipụta ọ bụghị naanị akara ọnụọgụ, kamakwa ideograms na-egosi ihe a na-agụ. [37] Ọ bụ ezie na echiche ọdịnala bụ na ịgụ cuneiform bụ nanị otu ndị odeakwụkwọ, ndị ọkà mmụta assyriologists gụnyere Claus Wilcke na Dominique Charpin ekwuola na ịgụ akwụkwọ na-arụ ọrụ bụ nke zuru ebe niile site na oge ochie nke Babilọn . [38] [39] Ka o sina dị, ọkachamara nke ndị odeakwụkwọ ghọrọ akụkụ nke iwu, ego, ndekọ ego, gọọmentị, nchịkwa, ọgwụ, anwansi, ịgba afa, akwụkwọ, na ekpere. [40]

  1. Lindquist (2015). "Literacy", Keywords in Writing Studies. Logan: Utah State UP, 99–102. 
  2. Dijanošić (2009). "Prilozi definiranju pojma funkcionalne pismenosti" (in Croatian). Journal of the Croatian Andragogy Society: 25–35. 
  3. Réka (May 2019). "Understanding functional illiteracy from a policy, adult education, and cognition point of view: Towards a joint referent framework". Zeitschrift für Neuropsychologie 30 (2). DOI:10.1024/1016-264X/a000255. 
  4. Adult literacy rates, 2015 or most recent observation. Our World in Data. Retrieved on 15 February 2020.
  5. National Assessment of Adult Literacy (NAAL). nces.ed.gov.
  6. Measuring Literacy: Performance Levels for Adults (2005), National Academy of Sciences (2005).
  7. 7.0 7.1 A Brief History of the Quantitative Literacy Movement, The Carnegie Foundation for the Advancement of Teaching (2021).
  8. Millennium Goals Indicator, UNSTATS, 2015. Archived from the original on 16 August 2021. Retrieved on 2 March 2021.
  9. EUROPEAN DECLARATION OF THE RIGHT TO LITERACY, European Literacy Policy Network (2016). Archived from the original on 15 August 2021. Retrieved on 19 February 2021.
  10. Defining literacy, UNESCO (2018-10-18).
  11. Skills matter, PIAAC, OECD (2019).
  12. (2019) Skills Matter: Additional Results from the Survey of Adult Skills, OECD Skills Studies, OECD. OECD. ISBN 978-92-64-79900-4. 
  13. About The Programme for the International Assessment of Adult Competencies (PIAAC).
  14. Literacy and English – Scottish Government.
  15. What is literacy – National literacy trust (2021).
  16. Why literacy, International literacy association (2021-02-08). Archived from the original on 4 February 2021. Retrieved on 19 February 2021.
  17. International literacy association (2021). Archived from the original on 4 February 2021. Retrieved on 19 February 2021.
  18. TIMSS and PIRLS International Study Center. timssandpirls.bc.edu.
  19. Literacy and numeracy – Alberta Education (2021).
  20. Kress, Gunther R. (2003). Literacy in the new media age. New York: Routledge. ISBN 978-0-415-25356-7. 
  21. Commission (2022). Right to Read inquiry report, Ontario Human Rights Commission. Ontario Human Rights Commission. ISBN 978-1-4868-5827-9. 
  22. Definition of computer literacy. PCMAG.
  23. COMPUTER-LITERACY | English meaning - Cambridge Dictionary.
  24. ISLP — Home. www.stat.auckland.ac.nz. Archived from the original on 27 December 2008. Retrieved on 19 December 2008.
  25. Stuart Selber (2004). Multiliteracies for a Digital Age. Carbondale: Southern Illinois University Press. ISBN 978-0-8093-2551-1. 
  26. Home | National Association for Media Literacy Education. namle.net.
  27. (1991) Ecological Literacy: Education and the Transition to a Postmodern World. S.U.N.Y. Press, NY. ISBN 978-0-7914-0874-2. 
  28. Brown (2014). "A Proposed Disaster Literacy Model". Disaster Medicine and Public Health Preparedness 8 (3): 267–275. DOI:10.1017/dmp.2014.43. ISSN 1935-7893. PMID 24992944. 
  29. What Is Health Literacy, Centers for Disease Control and Prevention (2021-01-28).
  30. 30.0 30.1 Zarcadoolas (2006). Advancing health literacy: A framework for understanding and action. San Francisco, CA.: Jossey-Bass. 
  31. (2002) in Reid: Addressing Difficulties in Literacy Development: Responses at Family School Pupil and Teacher Levels. Routledge. DOI:10.4324/9781315015712. ISBN 978-1-315-01571-2. 
  32. Ravid (2002). "Developing Linguistic Literacy: a Comprehensive Model". Journal of Child Language 29 (2): 417–447. DOI:10.1017/S0305000902005111. PMID 12109379. 
  33. 9 Ways to Teach Social Skills in Your Classroom, Reading Rockets (December 2019).
  34. Yuval Noah Harari (2014). Sapiens. McClelland and Stewart, Penguin Random House. ISBN 978-0-7710-3851-8. 
  35. Easton. "History and spread of literacy", Sustaining Literacy in Africa: Developing a Literate Environment. Paris: UNESCO Press, 46–56. 
  36. Schmandt-Besserat (1978). "The earliest precursor of writing". Scientific American 238 (6): 38–47. DOI:10.1038/scientificamerican0678-50. 
  37. Chrisomalis (2009). "The Origins and Coevolution of Literacy and Numeracy", in Olsen: The Cambridge Handbook of Literacy. Cambridge: Cambridge University Press, 59–74. 
  38. Charpin (2010-11-15). Writing, Law, and Kingship in Old Babylonian Mesopotamia. University of Chicago Press, 7–24. ISBN 978-0-226-10159-0. 
  39. Veldhuis (2011). "Levels of Literacy," The Oxford Handbook of Cuneiform Culture. Oxford University Press, 68–73. ISBN 978-0-19-174359-7. Retrieved on 17 December 2021. 
  40. (2011) in Radner: The Oxford Handbook of Cuneiform Culture. Oxford: Oxford University Press.