Ịgụ na ide na India

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Ịgụ na ide na India
ihu nkeagụmakwụkwọ Dezie
mba/obodoNdia Dezie
Ọnụ ọgụgụ mmuta nke India, 2011 [1]

Ịmụ akwụkwọ na India bụ isi ihe maka ọganihu mmekọrịta ọha na eze na akụ na ụba. [2] Onu ogugu nke 2011, gosiputara uto mmuta nke 2001-2011 nke 97.2%, nke di nwayo karia uto a huru n'ime afo iri gara aga. Nnyocha nyocha ochie nke 1990 mere atụmatụ na ọ ga-ewe ruo 2060 maka India iji nweta agụm akwụkwọ zuru ụwa ọnụ n'ogo ọganihu dị ugbu a.

. akọọgụ India nkezi mmuta na 73% na 2011 ebe National Statistical Commission nchabara mmuta ka ọ bụrụ 77.7% na 2017-18.  akwụkwọ agụma akwụkwọ n'obodo mepere emepe bụ 87.7%, mpaghara ime obodo nwere 73.5%.  Enwere oke ikehie nwoke na na ọnụ ọgụgụ mmuta na India na ọnụ ọgụgụ mmuta dị irẹ (afọ 7 na mpaghara) bụ 84.7% maka ụmụ nwoke yana 70.3% maka ụmụ nwoke yana 70.3% maka ụmụ nwoke.  [5] ọgụgụ ọgụgụ agụm ụmụ dị ala nwere ike na-ahụ mma nke ukwuu na agụ ezi na-enyere na mbọ ime ka ọnụ ọgụgụ guzosie ike na India.  I mere e mere egosiwo na agụmagụ ụmụ bụ ụmụaka siri siri ike maka ojiji awụ ime n'etiti ndị na-eje ozi bụ ndị India, ọpọ na ụmụ akwụkwọ ree nke akụ na nna.  [1] akaraọgụ a nyere ihe nrịbama dị mma na uto na agụmagụ ụmụ ụmụ (11.8%) dị ngwa ngwa na ọnụ ọgụgụ agụmagụ nwoke (6.9%) n'ime afọ iri nke 2001-2011, nke nwata na na-agụ nwoke na nwoke  na-adị ka ọ na-adị.  [2]

.National Literacy Mission na-enwe mmuta dị ka ikiri nka nke ịgụ, ide na akwụkwọ na ike na-agụ ha n'akpa na ndụ kwa ụbọchị.  Mmezu nke akwụkwọ akwụkwọ na-arụ ọrụ na-egosi (i) akụkụ na onwe ya na 3 R's, (ii) ihe ndị na-akpata ụkọ na ike adịghị ike n'ịkwalite ọnọdụ ha site n'itinye aka na usoro, (  iii) ihe nkà iji ebe.  akụ na iche na ụdị n'ozuzu ya, na (iv) imbibing dị ka ihe mba, nchekwa gburugburu ebe obibi, ịha nhata ụmụ, idebe obere ezinahụrụ.

Ọnụ ọgụgụ ọgụgụ
A na-akpọkwa "ọnụ ọgụgụ ịgụ akwụkwọ dị irè"; Ngụkọta pasentị nke ndị bi na mpaghara n'otu oge dị afọ asaa ma ọ bụ karịa ndị nwere ike ịgụ na ide na nghọta. N'ebe a, ọnụ ọgụgụ ndị bi na ya bụ ndị gbara afọ asaa ma ọ bụ karịa.
Ọnụ ọgụgụ agụghị akwụkwọ Ngụkọta ọnụ ọgụgụ ndị bi n'otu mpaghara n'otu oge nwere ike ịgụ na ide ihe na nghọta, na-ewere ngụkọta ndị bi n'ógbè ahụ (gụnyere ndị na-erubeghị afọ asaa) dị ka ọnụ ọgụgụ. [3]
Steeti kacha eme ihe na 2018 [4]
Mba Steeti Ọnụ ọgụgụ agụmagụ na Pasent
1 Kerala 96.2%
3 Delhi 88.7%
2 Uttarakhand 87.6%
4 Himachal Pradesh 86.6%
5 Assam 85.9%
6 Maharashtra 84.8%
7 Punjab 83.7%
8 Tamil Nadu 82.9%
9 Gujarat 82.4%
10 West Bengal 80.5%

Ọnụọgụ ọgụgụ agụmagụ atụnyere na obodo[dezie | dezie ebe o si]

Ndepụta mba UNESCO site na ọnụ ọgụgụ agụmagụ (2015) [5]
Obodo Ọnụ ọgụgụ ndị okenye gụrụ akwụkwọ Ọnụ ọgụgụ ndị ntorobịa gụrụ akwụkwọ



</br> afọ 15-24
China 96.4% [6] 99.7% [5]
Sri Lanka 92.6% [7] 98.8% [8]
Myanmar 93.7% [9] 96.3% [10]
Nkezi ụwa 86.3% [11] 91.2% [6]
India 81% [12] 91.76% [12]
Nepal 64.7% 86.9% [12]
Bangladesh 61.5% 83.2% [13]
Pakistan 58% [14] 80.3% [15]

Otu n'ime isi ihe na-enye aka na ọnụ ọgụgụ agụmagụ dị ntakịrị bụ uru agụmakwụkwọ na ịnweta ụlọ akwụkwọ dị nso na ime obodo. Enwere ụkọ ụlọ akwụkwọ iji nabata ụmụ akwụkwọ niile na 2006–2007. [16] Tụkwasị na nke ahụ, ọ dịghị ezigbo ịdị ọcha n'ọtụtụ ụlọ akwụkwọ. Nnyocha nke ụlọ akwụkwọ praịmarị 188 gọọmentị na-achị na etiti na ugwu India gosiri na 59% nke ụlọ akwụkwọ enweghị ebe mmiri ọ drinkingụ drinkingụ na 89% enweghị ụlọ mposi. [17] N'ime obodo 600,000 yana ebe obibi mkpọda obodo na-amụba, 'agụmakwụkwọ efu na nke mmanye' bụ nkuzi agụmagụ bụ isi nke 'ndị nkuzi paradaịs' tozuru oke na-enye. [18] Nkezi ogo onye nkuzi ụmụ akwụkwọ maka India niile bụ 42: 1, na-egosi ụkọ onye nkuzi. [19] Ekike ndị dị otú ahụ butere usoro ụlọ akwụkwọ na-abụghị ọkọlọtọ ebe ọnụ ọgụgụ ịgụ akwụkwọ nwere ike ịdị iche. [18] Ọzọkwa, mmefu e kenyere maka agụmakwụkwọ erughị 4.3% nke GDP site na 1951 ruo 2002 n'agbanyeghị ebumnuche nke 6% nke Kothari Commission. [20] Nke a na-eme ka nsogbu agụma akwụkwọ na India sie ike.

Ọdịiche dị oke egwu dịkwa. [18] ịkpa oke nke nkedo dị ala ebutela ọnụ ọgụgụ mpụ dị elu yana ọnụ ọgụgụ ndebanye aha dị ala. Otu National Sample Survey Organisation na National Family Health Survey chịkọtara data na India na pasentị ụmụaka gụchara ụlọ akwụkwọ praịmarị bụ naanị 36.8% na 37.7% n'otu n'otu. [21] Na 21 February 2005, Prime Minister nke India kwuru na ọ na-ewute ya ịhụ na "naanị 47 n'ime ụmụaka 100 debanyere aha na klas m erute klas nke VIII, na-etinye ọnụego nkwụsị na pasent 52.78." [19] A na-eme atụmatụ na ọ dịkarịa ala 35 nde, na ikekwe ihe ruru 60 nde, ụmụaka dị afọ 6-14 anaghị aga ụlọ akwụkwọ. [18]

  1. Ranking of states and union territories by literacy rate: 2011 Census of India Report (2013)
  2. Number of literates and Literacy Rate by sex and residence. censusindia.gov.in. Retrieved on 18 February 2020.
  3. State of Literacy.
  4. NSS 75th Round (2022). Key Indicators of Household Social Consumption on Education in India. Ministry of Statistics and Programme Implementation. 
  5. 5.0 5.1 UNESCO Institute for Statistics. Stats.uis.unesco.org. Retrieved on 15 August 2015.
  6. 6.0 6.1 List of countries by literacy rate
  7. The World Factbook: Sri Lanka (14 November 2022).
  8. UNESCO Institute for Statistics. Stats.uis.unesco.org. Retrieved on 15 August 2015.
  9. UNICEF. At a glance: Myanmar. Archived from the original on 25 December 2018. Retrieved on 27 November 2009.
  10. UNESCO (2015). Myanmar: Youth literacy rate. Globalis. Archived from the original on 19 July 2010. Retrieved on 15 August 2015.
  11. ADULT AND YOUTH LITERACY UNESCO (September 2012)
  12. 12.0 12.1 12.2 UNESCO Institute for Statistics. Stats.uis.unesco.org. Retrieved on 15 August 2015.
  13. UNESCO Institute for Statistics. Stats.uis.unesco.org. Retrieved on 15 August 2015.
  14. [1]literacy Literay rate in Pakistan slips by 2%].
  15. UNESCO Institute for Statistics. Stats.uis.unesco.org. Retrieved on 15 August 2015.
  16. Educating India. Source: Scribd. Archived from the original on 23 February 2014. Retrieved on 15 September 2011.
  17. Basu. "Educating India", Source: Scribd, 29 November 2004. Retrieved on 15 September 2011.
  18. 18.0 18.1 18.2 18.3 The Challenges for India's Education System. Source: Chatham House. Retrieved on 15 September 2011.
  19. 19.0 19.1 Global campaign for education- more teachers needed. Source: UNICEF India. Archived from the original on 19 June 2014. Retrieved on 15 September 2011.
  20. Primary Education in India: Key Problems. Source: Dise. Retrieved on 15 September 2011.
  21. Social Exclusion of Scheduled Caste Children from Primary Education in India. Source: UNICEF. Archived from the original on 24 November 2020. Retrieved on 15 September 2011.