Ịgụ na ide na Romania

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Ọnụ ọgụgụ ndị gụrụ akwụkwọ na Romania n'etiti agha (1930)

Tupu Agha Ụwa nke Abụọ, Ọnụ ọgụgụ ndị gụrụ akwụkwọ na Romania so n'etiti ndị kasị ala na Europe. N'afọ 1930, n'oge ọnụ ọgụgụ mbụ nke gọọmentị, a na-ewere ihe karịrị pasent 38 nke ndị karịrị afọ asaa dị ka ndị na-amaghị akwụkwọ: pasent 50 nke ụmụ nwanyị na ihe karịrị pasente 25 nke ụmụ nwoke n'ime ndị niile bi na ya nke ihe dị ka nde 18 enweghị ike ịgụ ma ọ bụ dee. N'ime ime obodo, ebe ọtụtụ n'ime ndị bi na ya bi, a na-ewere ọnụ ọgụgụ amaghị akwụkwọ dị elu. Ihe ndị a ma ama kpatara enweghị agụmakwụkwọ bụ na ụmụaka nọ n'afọ akwụkwọ anaghị edebanye aha ha n'ụlọ akwụkwọ ma ọ bụ, ọ bụrụ na ha bụ, anaghị aga klas mgbe niile. E nwekwara pasentị dị ukwuu nke ụmụaka hapụrụ ụlọ akwụkwọ n'emeghị akwụkwọ ha ma ọ bụ, n'ịbụ ndị gụsịrị naanị akara anọ mbụ, laghachiri n'ịgụ na amaghị akwụkwọ na ndụ ndị okenye.

Ọ bụ ezie na ọnụ ọgụgụ ndị gụrụ akwụkwọ amụbaala n'oge Ndị Kọmunist bịara n'ọchịchị, ọ ka dị ala. Mmetụta e nyere maka ohere agụmakwụkwọ gbasaa site na pati na gọọmentị n'etiti 1948 na 1956 wetara mbelata dị ịrịba ama n'ọnụ ọgụgụ ndị na-amaghị akwụkwọ (lee mkpọsa agụmakwụkwọ Romanian). Ndị kansụl ndị mmadụ dị iche iche haziri klas na mba ahụ dum, a mekwara mkpọsa siri ike iji mụbaa ndebanye aha. Ọtụtụ n'ime ọmụmụ ihe ndị a were afọ abụọ ma bụrụ ndị ndị nkuzi na ndị ọrụ afọ ofufo na-agụ akwụkwọ na-eduzi kwa izu; a na-ewere ngwụcha nke ọma dị ka ngụsị akwụkwọ site na ụlọ akwụkwọ elementrị afọ anọ.

N'ihi mgbalị ndị a, ọnụ ọgụgụ mmadụ nke 1956 gosipụtara mmụba zuru oke na ọnụ ọgụgụ ndị gụrụ akwụkwọ ruo ihe dị ka pasent 90. Dị ka ọnụ ọgụgụ a si kwuo, amaghị akwụkwọ ka na-elekwasị anya n'ime ime obodo na n'etiti ụmụ nwanyị. A gara n'ihu na-agụ akwụkwọ ruo na ngwụcha afọ 1958. N'afọ ndị 1970 ndị na-ahụ maka ọnụ ọgụgụ mmadụ n'Ebe Ọdịda Anyanwụ ka na-eche na, ọ bụ ezie na amaghị akwụkwọ belatara nke ukwuu, ọ ga-abụ na ọ ka dị n'etiti ndị okenye, ọkachasị n'ógbè ndị dịpụrụ adịpụ nke mba ahụ.[1]

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

  1. AREA OF ROMANIA HANDBOOK (1972)

N'ihi mgbalị ndị a, ọnụ ọgụgụ mmadụ nke 1956 gosipụtara mmụba zuru oke na ọnụ ọgụgụ ndị gụrụ akwụkwọ ruo ihe dị ka pasent 90. Dị