Ịkpọte n'oge

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Otu elekere n'elekere 6:00 nke ụtụtụ

Ịkpọte n'oge kwesịrị ekwesị na-ebili n'ihu na ọtụtụ ndị ọzọ ụra mbụ na nke ụwa họrọ site n'ime ụmụ ma kọwakwara ya dị ka usoro mmepụta ihe - na-ebuli n'oge ma na-aga n'ihu iji nwee ike ịrụ ọrụ karịa n'ụbọchị. A na-atụ aro usoro a kemgbe oge ochie ma ugbu a, ọtụtụ ndị guru na-atụle mmepe onwe onye.[1][2][3]

Nkwupụta[dezie | dezie ebe o si]

Aristotle nyere ndụmọdụ ka ị rịa elu n'oge
Benjamin Franklin dere akwụkwọ akpọrọ Early Rising: A Natural, Social, and Religious Duty

N'ime ihe gbasara emume okpukpe, ndị edemede ime mmụọ akpọwo omume a "oge dike", na-ezo aka n'àjà nke a na-agụnye.

Onye Okike nke eluigwe na ụwa họrọ site n'ime ụmụ ndị ikom ọkà ihe ọmụma Aristotle dere na Economics ya na "Rising before daylight bụkwa ihe a ga-aja mma; ọ bụ omume dị mma, ma na-enye oge maka njikwa ezinụlọ yana maka ọmụmụ ihe. "[4]

A na-ekwu na Benjamin Franklin kwuru, sị: "N'oge ị na-ehi ụra na n'oge ị ga-ebili, ọ na-eme ka nwoke nwee ahụike, ọgaranya, ma nwee amamihe". Ọ bụ okwu a na-ele anya dị ka ilu nkịtị, nke Mathew Henry tinyere na "A Method of Prayer" onye depụtakwara ya dị ka ahịrịokwu "kwuru ogologo oge".[5] A na-ekwukwa na Franklin na-ekwu, sị: "N'isi ụtụtụ, o nwere ọlaedo n'ọnụ ya", nsụgharị nke ilu German "Morgenstund hat Gold im Mund".

"Nn'oge nnụnụ na-enweta ikpuru" bụ ilu nke na-atụ aro na ibili n'oge ga-eduga n'inwe ihe ịga nke ọma n'ụbọchị. Nke na-eme ka ihe mgbochi ozugbo cheta: "gịnị banyere ikpuru mbụ, ekwesịghị ka ọ nọrọ n'àkwà?"[6]

James Thurber, n'akwụkwọ ya Fables for our Time, mechiri Fable of the Shrike: "N'oge ọ na-ebili ma na-ehi ụra, na-eme ka Shrike nwee ahụike, ọgaranya, ma nwụọ".[7]

Nkatọ[dezie | dezie ebe o si]

Ntuziaka ndị dị otú ahụ nwere ike ime ka ndị mmadụ nwee usoro ụra dị iche iche dị ka ndị umengwụ ma ọ bụ ndị na-enweghị mkpali mgbe ọ bụ ihe dị iche maka onye nwere ogologo oge ma ọ bụ na-egbu oge ihi ụra iji bilie n'ụtụtụ karịa maka onye nwere usoro ụra dị elu. N'ụzọ dị otú a, a na-agwa onye maara oge mgbake ka ọ ghara ịmụrụ anya otu awa n'oge mana awa 3-4 n'oge, mgbe ịmụrụ anya "n'ụzọ dị mma" nwere ike ịbụ ịma aka a na-amaghị ama nke gburugburu ebe obibi.

Mmetụta na-adịghị mma n'isi ụtụtụ nwekwara ike imetụta ndị nọ n'afọ iri na ụma karịsịa. Ndị nọ n'afọ iri na ụma na-achọkarị ma ọ dịkarịa ala awa 9 zuru ezu nke ụra kwa abalị, na mgbanwe na usoro endocrine n'oge uto na-agbanwe oge okike n'ụtụtụ.[8][9] Ịmanye oge mmalite n'oge n'agbanyeghị nke a nwere ike inwe mmetụta na-adịghị mma na ọnọdụ, arụmọrụ agụmakwụkwọ, na nkà mmekọrịta mmadụ na ibe ya.[10][11]

Hụkwa[dezie | dezie ebe o si]

  • Lark

Ntụaka[dezie | dezie ebe o si]

  1. Winfield (21 January 2018). The Secrets to Waking Up Early. Archived from the original on September 13, 2020.
  2. 10 Benefits of Rising Early, and How to Do It. Zen Habits (25 May 2007). Archived from the original on September 13, 2020.
  3. Rubin. Be Happier: Wake Up Earlier.
  4. Aristotle, Economics, Book 1, section 1345a. www.perseus.tufts.edu. Retrieved on 27 November 2022.
  5. Henry (2015). A Method of Prayer. Glasgow: Christian Heritage, 253. ISBN 9781857920680. 
  6. The Bird Worm Matrix (September 2010).
  7. Thurber (31 Mar 1983). Fables for our time, James Thurbur (illus.), Rei Ill, HarperCollins. ISBN 978-0-06-090999-4. 
  8. Teen sleep: Why is your teen so tired?. Mayo Clinic.
  9. Later start times for high school students. University of Minnesota College of Education and Human Development (June 2002). Archived from the original on May 2, 2014.
  10. School Start Time and Sleep. National Sleep Foundation (2 February 2021).
  11. O'Callaghan (2010-07-06). "Study: teens benefit from later school start". Time. 

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]