Ịmụba ọgụgụ

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

 

Nkwupụta maka ọgụgụ na-arịwanye elu site na SuperMemo 15 Freeware
Iji ọgụgụ na-arịwanye elu na mgbakwunye Anki: iwepụta akụkụ nke isiokwu ma mepụta Ihichapụ cloze

Incremental reading bụ usoro enyemaka ngwanrọ maka mmụta na ijigide ozi site na ịgụ, nke na-agụnye ịmepụta flashcards site na isiokwu elektrọnik. "Ịgụ ihe na-abawanye ụba" pụtara "ịgụ ihe n'akụkụ". Kama ịgụ isiokwu n'ahịrị otu n'otu, usoro ahụ na-arụ ọrụ site na idebe nnukwu ndepụta nke isiokwu eletrọniki ma ọ bụ akwụkwọ (nke na-abụkarị ọtụtụ iri ma ọ bụ ọtụtụ narị) na ịgụ akụkụ nke ọtụtụ isiokwu na nnọkọ ọ bụla. Onye ọrụ na-ebute isiokwu na ndepụta ọgụgụ ụzọ. N'oge a na-agụ, a na-ekewa isi ihe nke isiokwu n'ime flashcards, nke a na-amụta ma nyochaa n'ime ogologo oge site n'enyemaka nke algorithm ugboro ugboro.

Ojiji a nke flashcards na ọkwa ndị ọzọ nke usoro ahụ dabere na mmetụta nke oghere (ihe omume nke mmụta dị ukwuu mgbe a na-amụ ihe na-agbasa n'oge) na Mmetụta nnwale (ịchọpụta na ncheta ogologo oge na-abawanye mgbe ụfọdụ n'ime oge mmụta na-etinye aka n'inweta ozi a ga-echeta site na nnwale). Ọ na-elekwasị anya na ndị mmadụ na-agbalị ịmụta ọtụtụ ozi maka ndụ, ọkachasị ma ọ bụrụ na ọ si na isi mmalite dị iche iche.

Akụkọ ihe mere eme[dezie | dezie ebe o si]

A na-ekwukarị na usoro ahụ n'onwe ya bụ onye mmepe ngwanrọ Poland bụ Piotr Woźniak. O mejupụtara mbipụta mbụ nke ịgụ akwụkwọ na 1999 na SuperMemo 99, na-enye ngwaọrụ ndị dị mkpa nke usoro ahụ: ndepụta ọgụgụ a na-ebute ụzọ na ohere iwepụ akụkụ nke isiokwu na ịmepụta ihichapụ cloze. [1]Okwu ahụ bụ "incremental reading" n'onwe ya pụtara n'afọ sochirinụ na SuperMemo 2000. [2]Mgbe e mesịrị, mmemme SuperMemo mere ka ngwá ọrụ na usoro ndị metụtara ya dịkwuo mma, dị ka mbubata weebụ, njikwa ihe karịrị akarị, wdg.[3]

Nkwado ọgụgụ dị nta maka onye nchịkọta ederede Emacs pụtara na 2007.[4]

E mechara bipụta mgbakwunye Anki maka ọgụgụ na 2011; maka Anki 2.0 na 2.1, mgbakwunye ọzọ dị.[5][6]

Ịmụba ọgụgụ bụ nke mbụ n'ime usoro echiche ndị metụtara ya nke Piotr Woźniak chepụtara: mmụta ihe oyiyi na-abawanye ụba, vidiyo na-abaghị ụba, nhazi ozi na-aba ụba, ngwọta nsogbu na-ababa ụba, na ederede na-abagide. "Ịmụba mmụta" bụ okwu Wozniak na-eji ezo aka n'echiche ndị ahụ.[7]

Ụzọ e si eme ihe[dezie | dezie ebe o si]

Mgbe ọ na-agụ isiokwu elektrọnik, onye ọrụ na-ewepụta akụkụ ndị kachasị mkpa (dị ka ịkọwapụta ma ọ bụ ịkọwapụta isiokwu akwụkwọ) ma jiri nwayọọ nwayọọ na-agbanye ha na flashcards. Flashcards bụ ozi e gosipụtara n'ụdị ajụjụ na azịza (na-eme ka ncheta dị ike). A na-ejikarị ihichapụ cloze eme ihe na ọgụgụ na-arịwanye elu, ebe ọ bụ na ọ dị mfe ịmepụta site na ederede. A na-ahazi ma ihe ndị e wepụtara na flashcards n'onwe ha site na isiokwu mbụ.

Site na oge na nyocha, a ga-eji nke nta nke nta gbanwee isiokwu ka ọ bụrụ ihe ndị e wepụtara na ihe ndị e mepụtara na flashcards. N'ihi ya, ọgụgụ na-arịwanye elu bụ usoro nke ịtọgbọrọ ozi sitere na isiokwu elektrọnik n'ime kaadị flash.

N'adịghị ka ihe ndị e wepụtara, a na-enyocha flashcards na ncheta siri ike. Nke a pụtara na ihe ndị dị ka "George Washington bụ onye isi ala US mbụ" ga-emesị gbanwee n'ajụjụ ndị dị ka 'Ònye bụ onye isi oche US mbụ?" (Answer: George Washington), ma ọ bụ "Ònye bụ George Washington?" (Amswer: onye isi ala U.S mbụ), wdg, ma ọ bụ ihe ndị na-ehichapụ dịka "[BLANK] bụ onye isi US mbụ", "George Washington [BLANK]", wdg.

Usoro okike flashcard a bụ nke na-arụ ọrụ n'onwe ya - onye na-agụ ya na-ahọrọ ihe ọ ga-amụta ma dezie okwu ziri ezi nke ajụjụ ndị ahụ. N'ụzọ dị iche, ngwanrọ ahụ na-enyere aka n'ibute isiokwu ụzọ ma mee flashcards ma mee usoro ihe omume: ọ na-agbakọ oge onye na-agụ ya ga-enyocha akụkụ ọ bụla dịka iwu nke algọridim na-emegharị ugboro ugboro. Nke a pụtara na a na-enye ihe ọmụma niile a na-ahazi n'oge na-arịwanye elu.

A na-agụ isiokwu ọ bụla n'akụkụ ndị kwekọrọ n'ogologo nlebara anya, nke dabere na onye ọrụ, ọnọdụ ha, isiokwu ahụ, wdg. Nke a na-enye ohere maka mmụba dị ukwuu n'lebara anya.[8]

Enweghị ugboro ugboro, onye na-agụ ya ga-efu ngwa ngwa n'ọtụtụ ozi mgbe ọ na-amụ ọtụtụ isiokwu n'otu oge. Otú ọ dị, ugboro ugboro na-eme ka o kwe omume ijigide ihe ndị a na-ahazi na ebe nchekwa.   [citation needed][9]

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

  1. History of incremental reading. Retrieved on December 10, 2017. “SuperMemo 99 made the first step towards efficient reading of electronic articles by introducing reading lists and the first primitive reading tools: extracts and clozes. Reading lists are prioritized lists of articles to read. Extracts make it possible to split larger articles into smaller portions. Clozes make it possible to convert short sentences into a question-answer format using cloze deletions.”
  2. History of incremental reading. Retrieved on January 3, 2018. “SuperMemo 2000 greatly increased the efficiency of reading by introducing the concept of incremental reading.”
  3. History of incremental reading. Retrieved on January 3, 2018.
  4. Emacs Wiki: recent changes to "Incremental Reading" (February 25, 2007). Retrieved on December 31, 2017.
  5. Frank Raiser (March 15, 2011). Anki Incremental reading. Archived from the original on December 31, 2017. Retrieved on December 31, 2017.
  6. Incremental Reading v4.9.13. AnkiWeb (October 13, 2018). Retrieved on March 16, 2019.
  7. Components of incremental learning. Retrieved on January 3, 2018.
  8. Piotr Wozniak. Advantages of incremental reading: attention. Archived from the original on December 13, 2017. Retrieved on December 12, 2017.
  9. Spaced Repetition: Remembering What You Learn. Kwantlen Polytechnic University (February 2, 2023).

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]

Àtụ:Spaced repetition