Ịrụsi ụra nke ọma

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

Ịrụ ọrụ n'ụra (SE) bụ ọnụ ọgụgụ dị n'etiti oge mmadụ na-ehi ụra, na oge niile a rara nye ihi ụra (ya bụ, ma ihi ụra ma ịnwa ihi ụra ma ọ bụ ihi ụra). A na-enye ya dị ka pasent.[1] SE nke pasentị iri asatọ (80) ma ọ bụ karịa a na-ewere dị ka nke dị mma / nke dị mma na ọtụtụ ndị okenye na-eto eto nwere ahụike na-egosipụta SE n'elu pasentị iri itoolu (90%). [isi iyi dị mma] Enwere ike ikpebi SE na polysomnograph ma bụrụ ihe nke ọmụmụ ụra.[2][3]

A na-akọwakarị ịrụ ọrụ n'ụra dị ka ọnụ ọgụgụ dị n'etiti oge ụra ("oge ụra zuru ezu (TST) "), na oge "n'àkwà" ("oge n'àkwù (TIB) "), Otú ọ dị, TIB anaghị agụnye "ihe omume ndị na-emetụaghị ụra" nke a na-eme n'àgwà (dịka ịgụ, ikiri telivishọn, wdg) dịka ahịrịokwu ahụ nwere ike ịtụ ar.[1]

Ihe ọ pụtara n'ihe gbasara ahụike[dezie | dezie ebe o si]

O doro anya na ogologo oge ụra nwere ike ịbụ n'ezie ihe ịrịba ama nke ịdị ala ụra.[4] SE na-elebata anya nke ụkwụ na ehighị ụra nke ọma; ya mere, SE bụ ihe dị mkpa na nyocha ahụike nke ehighị ụra.[1] SE na-ebelata n'ihi afọ nakwa SE dị ala bụ ihe a na-ahụkarị na ndị agadi.[5] Ọzọkwa, a na-ahụkarị ọnụọgụ dị ala nke SE na ọmụmụ ụra nke ndị dị ime ma na-akọwakarị ya site na oge mmụba nke ịmụrụ anya mgbe ụra bịdọrọ ("mbilite n'ụra mgbe ụra bidọrọ (WASO) ").[6]

Nnyocha[dezie | dezie ebe o si]

A chọpụtara na mbelata SE nwere njikọ na nrọ ọjọọ na-arịwanye elu n'otu nnyocha.[7]

Nnyocha ụfọdụ ekwuola na mmegarị ahụ bara uru na SE n'ime ndị na-arịa ọrịa ehighị ụra. Otú ọ dị, nyocha meta nke ọmụmụ anọ (nke nwere ngụkọta nke ndị sonyere 186) achọpụtaghị mmega ahụ iji metụta SE nke ukwuu na ndị na-enweghị ehihie.[8]

Nyochaa banyere isiokwu sitere n'agbụrụ ndị na-achụ nta na ndị na-achịkọta ndị Afrịka na South Amerika chọpụtara na a ga-atulerịta SE ha na SE ndị ụlọ ọrụ mmepụta ihe.[9]

Edensibịa[dezie | dezie ebe o si]

  1. 1.0 1.1 1.2 Reed (2016-02-15). "Measuring Sleep Efficiency: What Should the Denominator Be?". Journal of Clinical Sleep Medicine 12 (2): 263–266. DOI:10.5664/jcsm.5498. ISSN 1550-9389. PMID 26194727. 
  2. Interpreting A Sleep Study (en-US). Sleep WA. Retrieved on 2021-05-17.
  3. Shrivastava (2014-11-25). "How to interpret the results of a sleep study". Journal of Community Hospital Internal Medicine Perspectives 4 (5). DOI:10.3402/jchimp.v4.24983. ISSN 2000-9666. PMID 25432643. 
  4. Chaput (2018-11-27). "Sleeping hours: what is the ideal number and how does age impact this?". Nature and Science of Sleep 10: 421–430. DOI:10.2147/NSS.S163071. ISSN 1179-1608. PMID 30568521. 
  5. Desjardins (2019-02-15). "Factors involved in sleep efficiency: a population-based study of community-dwelling elderly persons". Sleep 42 (5). DOI:10.1093/sleep/zsz038. ISSN 0161-8105. PMID 30768200. 
  6. Wilson (February 2011). "Decreased sleep efficiency, increased wake after sleep onset and increased cortical arousals in late pregnancy: Decreased sleep efficiency in late pregnancy" (in en). Australian and New Zealand Journal of Obstetrics and Gynaecology 51 (1): 38–46. DOI:10.1111/j.1479-828X.2010.01252.x. PMID 21299507. 
  7. Lin (2021-01-20). "Reduced Sleep Duration and Sleep Efficiency Were Independently Associated With Frequent Nightmares in Chinese Frontline Medical Workers During the Coronavirus Disease 2019 Outbreak". Frontiers in Neuroscience 14. DOI:10.3389/fnins.2020.631025. ISSN 1662-4548. PMID 33551736. 
  8. Banno (2018-07-11). "Exercise can improve sleep quality: a systematic review and meta-analysis". PeerJ 6: e5172. DOI:10.7717/peerj.5172. ISSN 2167-8359. PMID 30018855. 
  9. Yetish (2015-11-02). "Natural Sleep and Its Seasonal Variations in Three Pre-industrial Societies" (in English). Current Biology 25 (21): 2862–2868. DOI:10.1016/j.cub.2015.09.046. ISSN 0960-9822. PMID 26480842.