Ọdọ Nasser

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

  Ọdọ Nasser (Arabic: بحيرة ناصر Boħēret Nāṣer, Egypt Arabic: [boˈħeːɾet ˈnɑːsˤeɾ]) bụ nnukwu mmiri mmiri na ndịda Egypt na ugwu Sudan. Ọ bụ otu n’ime ọdọ mmiri ndị mmadụ mere kasị ukwuu n’ụwa.[1] Tupu e wuo ya, Sudan megidere iwu ụlọ nke ọdọ mmiri Nasser, n'ihi na ọ ga-abanye n'ala dị n'ebe ugwu nke mba ahụ, ebe ọtụtụ ndị Nubian bi bụ ndị a ga-edozigharị..[2][3] N'ikpeazụ, ala Sudan dị nso n'ógbè Ọdọ Mmiri Nasser jupụtara na ọdọ mmiri ahụ.[4]

N'ikwu ya n'ụzọ ziri ezi, "Ọdọ Mmiri Nasser" na-ezo aka naanị na akụkụ ka ukwuu nke ọdọ mmiri ahụ dị na mpaghara Egypt (83% nke ngụkọta), na ndị Sudan na-ahọrọ ịkpọ obere mmiri ha n'Ọdọ Mmiri Nubia (Arabic Arab: بحيرة النوبة Boħēret). Nubeyya, [boˈħeːɾet nʊˈbejjæ]).[5]

Foto Satellite nke Ọdọ Mmiri Nasser

Ọdọ mmiri ahụ dị ihe dị ka kilomita 479 (298 mi) n'ogologo na 16 (9.9 mi) n"ofe n'ebe kachasị obosara, dị nso na Tropic of Cancer. Ọ na-ekpuchi ngụkọta nke 5,250 km2 (2,030 mi) ma nwee ikike nchekwa ihe dị ka 132 km3 (32 mi) mmiri.[6]

E kere ọdọ mmiri ahụ n'ihi iwu Aswan High Dam gafee mmiri Naịl n'etiti afọ 1958 na 1970.[7] A na-akpọ ọdọ mmiri ahụ Gamal Abdel Nasser, otu n'ime ndị isi nke Egyptian Revolution nke 1952, na onye isi ala nke abụọ nke Egypt, onye malitere ọrụ High Dam. Ọ bụ Onye isi ala Anwar Sadat meghere ọdọ mmiri na mmiri ahụ na 1971.[8]

Nsogbu dị ugbu a[dezie | dezie ebe o si]

Ijipt enweghị mmiri ọ chọrọ maka ọrụ ugbo na ọkụ eletrik.[9] Nnukwu Ọdọ Mmiri nke Renaissance nke Etiopia, nke a na-ewu ugbu a, akpatawo esemokwu n'etiti Ijipt na Sudan na Etiopia. Ijipt na-echegbu onwe ya na mmiri ọhụrụ ahụ ga-egbochi Osimiri Naịl ka ọ ghara ijupụta Ọdọ Mmiri Nasser.[10] Mmiri nke Ọdọ Mmiri Nasser na-emepụta ọkụ eletrik, enwere nchegbu na mbelata mmiri na-asọba n'Ọdọ Mmiri Na-asọba ga-emetụta ikike Aswan Dam nwere ịmepụta ọkụ eletrik. E nwere ụlọ ọrụ mgbapụta mmiri na-achịkwa mmiri na-abanye n'Ọdọ Mmiri Nasser, ma ugbu a ọrụ a na-emepụta ijeri kilowatt-awa 10 nke ike eletrik kwa afọ nye ndị Ijipt.[11]

Egwuregwu na njem nlegharị anya[dezie | dezie ebe o si]

Tupu ọdọ mmiri Nasser jupụta, dị ka akụkụ nke Mgbalị Mba Nile iji chekwaa ihe ncheta nke Nubia, a kwagara ọtụtụ ebe ndị Ijipt oge ochie n'ebe ọhụrụ n'elu mmiri dị elu nke ọdọ mmiri ahụ. Otú ọ dị, ụfọdụ anaghị akwagharị, dị ka akụkụ nke nnukwu ebe e wusiri ike nke Buhen, nke dị ugbu a n'okpuru mmiri.[12] Mbugharị nke ụlọ nsọ ndị dị na Abu Simbel, otu n'ime ebe ndị a ma ama n'oge ochie n'Ijipt, bụ nke a kacha mara ọkwa.[13][14]

Njem ụgbọ mmiri Lake Nasser, nke gụnyere ileta ihe ncheta na ụlọ nsọ ndị dị n'akụkụ Lake Nasser. Ịga n'ụlọ nsọ ndị dị na Abu Simbel bụ ihe dị mkpa na njem ndị a.[15]

Ihe ngosi[dezie | dezie ebe o si]

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]

  1. Aswan High Dam, River Nile, Sudan, Egypt. Water Technology. Retrieved on 15 October 2016.
  2. Scudder (2 September 2016). Aswan High Dam Resettlement of Egyptian Nubians. Springer. ISBN 9789811019357. Retrieved on 18 November 2016. 
  3. Sofer (1999). Rivers of Fire: The Conflict Over Water in the Middle East. Rowman & Littlefield. ISBN 9780847685110. 
  4. Governorates of Egypt. Statoids Administrative Divisions of Countries ("Statoids"). Retrieved on 16 October 2016.
  5. Roest (1995). Current Status of Fisheries and Fish Stocks of the Four Largest African Reservoirs: Kainji, Kariba, Nasser/Nubia and Volta. Food & Agriculture Org.. ISBN 9789251036839. 
  6. Muala (13 August 2014). "Estimation of Reservoir Discharges from Lake Nasser and Roseires Reservoir in the Nile Basin Using Satellite Altimetry and Imagery Data". Remote Sensing 6 (8). DOI:10.3390/rs6087522. 
  7. Life-Giving Nile River (Aswan Dam, Egypt). National Geographic (20 December 2012). Retrieved on 15 October 2016.
  8. (2001) Encyclopedia of Architectural and Engineering Feats. ABC-CLIO. ISBN 9781576071120. “president nasser, high dam project.” 
  9. "Egyptian agriculture crisis worsens, mainly due to lack of water", 27 September 2016. Retrieved on 16 October 2016.
  10. "Water Politics – Sharing the Nile", The Economist, 16 January 2016. Retrieved on 15 October 2016.
  11. Life-Giving Nile. National Geographic (20 December 2012). Archived from the original on 5 June 2022. Retrieved on 15 October 2016.
  12. Gohary (1998). Guide to the Nubian monuments on Lake Nasser. American University in Cairo Press. ISBN 9789774244629. Retrieved on 15 October 2016. 
  13. "Rescuing Abu Simbel", The New York Times, 4 November 1963.
  14. "Restored Abu Simbel Keeps Ancient Grandeur", The New York Times, 10 October 1967.
  15. Maroon (1979). The Egypt story: Its art, its monuments, its people, its history. Chanticleer Press Edition.