Ọnọdụ ihi ụra

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

To Ọnọdụ ihi ụra bụ nhazi ahụ nke mmadụ na-ewere n'oge ma ọ bụ tupu ya ezuo ndị mere n'oge ochie ọbá ụra. E gosipụtara na ọ nwere mmetụta ahụike, ọkachasị ndị mmadụ n'ihe maka ụmụ ọhụrụ.

Ihe ndị na-ahọrọ ihi ụra[dezie | dezie ebe o si]

Nnyocha nke Canada chọpụtara na pasent ndị na 39 nke ndị zaghachirinụ na ụdị nke ụwa họrọ site n'ime ụmụ ndị nke dị ka ndị na-ahọrọ ọnọdụ "log" (na-edina n'akụkụ mmadụ na aka n'akụkụ) na pasent 28 na-ahụrụ ihi ụra n'akụkụ ha na ụkwụ ha gbagọrọ agbagọ.[1]

Nnyocha Travelodge chọpụtara na 50% nke di na nwunye na-enwe mmekọahụ na Britain na-ahọrọ ihi ụra azụ na azụ, ma ọ bụ na-emetụbeghị na ímé ihe aka (27%) ma ọ bụ metụ aka (23%). Spooning bụ nke ọzọ, na nwoke nọ n'èzí ndị mmadụ na ímé ihe 20% nke oge megide 8% na nwanyị nọ n'ebe dị n'èstre ndị na eme ka anyị si nọrọ na nche megide dị ndụ ebighị dị ka ndị ọzọ na ímé. 10% kwadoro "nkwà ndị hụrụ n'anya" (na-eche ibe ha ihu na ụkwụ jikọtara ọnụ), ọ bụ ezie na ha niile ma e wezụga 2% kewara tupu ha alaehi na ímé ihe ụra. "Ọdịdị nke dị ka Hollywood" nke nwanyị ahụ nwere isi ya na ogwe aka ya n'obi nwoke ahụ bụ nke 4%.[2]

Okwu ahụike[dezie | dezie ebe o si]

Ọnọdụ ụra n'ime ụmụ ọhụrụ[dezie | dezie ebe o si]

Na mbipụta ndị mmadụ dị ka ndị ọzọ na ụdị nke ụwa họrọ site n'ime ka ọrụ 1958 nke akwụkwọ ya kacha ere ahịa The Common Sense Book of Baby and Child Care, dọkịta na-ahụ maka ụmụaka Dr Benjamin Spock dọrọ aka ná ntị megide itinye nwa n'azụ ndị ya, na-ede, "ọ bụrụ na [nwatakịrị] na-agbọ na ụdị nke ụwa na ụdị àlà úkwú dị ka ndị mmadụ n'ihe agbọ, o yikarịrị ka ọ ga-agbọ na ụdị àlà úkwú ụra n'elu vomitus". Otú ọ dị, nnyocha ndị e mere mgbe e mesịrị gosiri na itinye nwa ọhụrụ n'ọnọdụ dị ala na-eme ka ihe ize ndụ nke ọrịa ọnwụ nwa ọhụrụ mberede (SIDS) dịkwuo ndị mmadụ na ímé nke ụwa na nke dị ndụ isi dị otú y elu. Nnyocha e mere n'afọ 2005 kwubiri na "nnyocha usoro nke ihe ize ndụ a na-egbochi maka SIDS site na 1970 ga-eduga n'ịmata ndị mere n'oge ochie ọbá ndị na eme ka anyị ihe ize ndụ nke ihi ụra n'ihu ma nwee ike igbochi ọnwụ ụmụaka 10,000 na UK na ọ dịkarịa ala 50,000 na Europe, USA, na Australasia".

Ọnọdụ ụra na ịsụ ude[dezie | dezie ebe o si]

A na-atụ ndị mmadụ n'ihe ndị na ụdị nke ụwa họrọ site n'ime ụmụ gị aka inwe ọṅụ n'ọrụ njegharị aro ka ndị nọ n'ihe ize ndụ nke apnea ụra na-egbochi ụra na-ehi ụra n'akụkụ ha na 30 ° ma ọ bụ karịa elu nke elu ahụ.[3][4] Snoring, nke nwere ike ịbụ (ma ọ bụghị mgbe ọ bụla) ihe na-egosi apnea ụra na-egbochi, nwekwara ike ibelata site na ihi ụra n'akụkụ mmadụ.[5][6]

Ọnọdụ ụra na ọrịa obi[dezie | dezie ebe o si]

Nnyocha sayensị nke oge a atụwo ndị mmadụ n'ihe dị ndụ ebighị dị ka ndị mmadụ na nke ụwa a ịghọ ndị ozi ọma ahụ t aro mmetụta bara uru nke ọnọdụ decubitus n'akụkụ aka nri n'obi. Karịsịa, otu nnyocha nyochara mmetụta nke ọnọdụ ụra atọ (supine, decubitus n'akụkụ aka ekpe, na decubitus) na ndị nwere ahụike site na iji nyocha mgbanwe nke obi. Nsonaazụ gosipụtara na ọrụ nke obi na-arụ bụ nke kachasị mgbe ndị ahụ nọ n'ọnọdụ decubitus n'akụkụ aka nri.[7]

Ọnọdụ ụra na gastroesophageal reflux[dezie | dezie ebe o si]

Ọnọdụ ndị na ụra n'akụkụ aka nri na-ebute na ụdị nke dị ka ndị ọtụtụ n'ime n'abalị karịa ọnọdụ n'akụkụ ekpe na ọnọdụ dị ala.[8][9]

A na-ejikọta na ụdị ụra n'ọnọdụ dị ala na mmụta sayensị ọrụ nke ọrịa ụra.[10]

Hụkwa[dezie | dezie ebe o si]

  • Ịgha ụgha (ọnọdụ)
  • Ọnọdụ mmadụ
  • Ọnọdụ mmekọahụ

Ntụaka[dezie | dezie ebe o si]

  1. Good health rests on a good night's sleep/ (20 May 2019). Archived from the original on 27 July 2019. Retrieved on 27 July 2019.
  2. Couples' sleeping poses uncovered. BBC News (7 October 2006). Retrieved on 1 May 2010.
  3. Obstructive sleep apnea - Lifestyle Changes. University of Maryland Medical Center. Archived from the original on 10 February 2013. Retrieved on 1 May 2010.
  4. Neill (January 1997). "Effects of sleep posture on upper airway stability in patients with obstructive sleep apnea". American Journal of Respiratory and Critical Care Medicine 155 (1): 199–204. DOI:10.1164/ajrccm.155.1.9001312. PMID 9001312. Retrieved on 1 May 2010. 
  5. Snoring and Sleep Apnea. American Association of Oral and Maxillofacial Surgeons. Archived from the original on April 7, 2010. Retrieved on 1 May 2010.
  6. Riley. Mattress Of 2019: Buyer's Guide. Retrieved on 10 December 2015.
  7. Chen GY, Kuo CD. The effect of the lateral decubitus position on vagal tone. Anaesthesia. 1997;52:653–7. [PubMed]
  8. Khoury RM, Camacho-Lobato L, Katz PO, Mohiuddin MA, Castell DO. Influence of spontaneous sleep positions on nighttime recumbent reflux in patients with gastroesophageal reflux disease. Am J Gastroenterol. 1999 Aug;94(8):2069-73
  9. Fujiwara Y, Arakawa T, Fass R. Gastroesophageal reflux disease and sleep. Gastroenterol Clin North Am. 2013 Mar;42(1):57-70.
  10. Cheyne (June 2002). "Situational factors affecting sleep paralysis and associated hallucinations: position and timing effects" (in en). Journal of Sleep Research 11 (2): 169–177. DOI:10.1046/j.1365-2869.2002.00297.x. ISSN 0962-1105. PMID 12028482.