Ọrụ Osisi Armenia

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

 

Usòrò:Armenia Tree Project logo.png
Ihe ngosi nke Armenia Tree Project
Armenia tree project.jpg

Armenia Tree Project (ATP) bụ òtù na enweghị uru nke dị na Watertown, Massachusetts, United States, na Yerevan, Armenia, nke Carolyn Mugar guzobere na 1994 iji kwalite mmepe mmekọrịta ọha na eze na Armenia site na iweghachi osisi. Kemgbe e guzobere ya, nzukọ ahụ akụwo ihe karịrị nde osisi 6.5 n'obodo niile dị na Armenia.[1][2]

Nzukọ ahụ nwere ndị ọrụ oge niile nke 70 na Armenia. Alaka Yerevan na-elekọta ụlọ ọrụ osisi anọ dị elu, ebe agụmakwụkwọ gburugburu ebe obibi abụọ, na ndị mmekọ na ezinụlọ iji mepụta obere ohere azụmaahịa sitere na osisi.[3] Ihe omume mmemme ya dị mkpa gụnyere ịkụ osisi n'obodo ukwu na ime obodo, agụmakwụkwọ gburugburu ebe obibi na nkwado, mmepe obodo na mbelata ịda ogbenye.[4]

Ihe ịma aka gburugburu ebe obibi[dezie | dezie ebe o si]

Mgbe Carolyn Mugar, onye si Boston, gara Armenia na 1992, mba ahụ dara ogbenye site na mmachi ike nke e tinyere n'oge Agha Nagorno-Karabakh Mbụ. Ndị Armenia adaberela na gas sitere n'okike maka pasent 90 nke mkpa ike ha, mana mmachibido iwu ahụ kwụsịrị inye ha. Mgbukpọsị oké ọhịa dị oke njọ na mbido afọ 1990, n'ihi na ọtụtụ ndị Armenia nwere naanị osisi ha dị ka isi iyi mmanụ n'oge oyi. Ọnọdụ a mere ka a na echegbu onwe ya ma ala nke ọhịa kpuchiri ga aghọ ọzara. Nnyocha e mere n'afọ 2005 mere atụmatụ na oke ọhịa Armenia dị pasent 11.2 nke ala ya niile, na-agbadata na pasent 8.2 site na afọ 2000.[5][1] N'afọ 2012, ATP kọrọ na oke ọhịa nke mba ahụ ruru naanị pasent 7.[6]

N'afọ 1994, Carolyn Mugar guzobere Armenia Tree Project iji dozie ọdachi gburugburu ebe obibi na akụ na ụba nke oké ọhịa Armenia na ebelata. A haziri ATP dị ka onye enyemaka nke Nzukọ Armenia nke America, nke na aga n'ihu na enye enyemaka nchịkwa. Kemgbe a tọrọ ntọala ya, ATP akụwo ihe karịrị nde osisi 4.5 n'Armenia dum. Ka ọ na erule n'afọ 2014, nzukọ ahụ na-arụ ọrụ n'ụlọ ọrụ osisi atọ, na enye ọrụ oge niile maka mmadụ 45, osisi mkpụrụ osisi ndị ọrụ ya kụrụ na emepụta ihe owuwe ihe ubi ruru ihe karịrị pound 300,000 kwa afọ.[2]

Ihe ncheta ATP na Khor Virap

Ihe omume ATP[dezie | dezie ebe o si]

Ọrụ nzukọ ahụ na-emesi ike iji osisi eme ihe iji kwalite afọ ojuju akụ na ụba, na emeziwanye ọnọdụ ndụ ndị Armenia ka ha na echebe gburugburu ebe obibi.[7] Usoro ịkụ osisi n'obodo ukwu na obodo na arụ ọrụ na obodo ukwu na mpaghara mpaghara iji kụọ ọzọ n'ebe ọha na eze dị ka n'ogige ntụrụndụ, ala ụlọ akwụkwọ na ihe onwunwe ọha na eze ndị ọzọ. N'ime ime obodo, ndị ọrụ ugbo na akụ mkpụrụ osisi n'azụ ụlọ ha maka ọrụ ịkụ osisi n'ebe ugwu Armenia.[4]

Na agụmakwụkwọ gburugburu ebe obibi na mmemme nkwado ya, ATP na akụzi uru nke ibi na gburugburu ebe obibi dị mma. Nzukọ ahụ na achọ nkwado site na Ministri nke Mmụta iji gosipụta usoro ọmụmụ gburugburu ebe obibi maka ụlọ akwụkwọ. Mbelata ịda ogbenye ya na mbọ mmepe obodo na eme ka ego were ndị bi na obodo n'ọrụ ịkụ osisi, ma kụziere ezinụlọ ka ha too ma lekọta mkpụrụ osisi n'ime ite ụlọ.[4]

Building Bridges bụ mmemme n'ịntanetị nke ATP mepụtara maka ụmụaka Armenia. Ọ na enye ha ohere ịchọpụta ihe nketa gburugburu ebe obibi ha ma kpọọ egwuregwu ebe ha na akụ osisi nke ha.[8]

Onyinye Energy Globe[dezie | dezie ebe o si]

N'afọ 2008, mmemme micro-ụlọ ọrụ na elekọta osisi nke ATP, "Plant an Idea, Plant a Tree", bụ onye mmeri mba nke Energy Globe Award for Sustainability.[9] A họọrọ mmemme nkuzi ya maka onyinye ahụ site na ọrụ gburugburu ebe obibi 853 na mba 109. Malite dị ka ọrụ nnwale na 2004, e mere mmemme ahụ iji belata mgbukpọ ọhịa nke ịda ogbenye na nkwado maka ụlọ ọrụ osisi nke ezinụlọ ndị dara ogbenye nwere na Ndagwurugwu Osimiri Getik nke ugwu Armenia. Ọ malitere na ezinụlọ 17 na arụ ọrụ n'ụlọ nkwakọba ihe n'afọ 2004, na etolite ruo ezinụlọ 400 ka ọ na erule afọ 2008.[10]

Ntinye aka n'afọ ofufo[dezie | dezie ebe o si]

ATP na anakọta ndị ọrụ afọ ofufo site na enyemaka nke Birthright Armenia / Depi Hayk Foundation. Ọnụ ọgụgụ dị nta nke ọrụ afọ ofufo n'oge ọkọchị dị na mmekọrịta ọha na eze na mgbasa ozi, agụmakwụkwọ gburugburu ebe obibi, na mmemme SEEDS.[11][12][13][14] Nzukọ ahụ na ewe ndị ọrụ oge 75 ruo 100 kwa afọ maka nnukwu ọrụ mgbake ọhịa.[2]

Hụkwa[dezie | dezie ebe o si]

  • Usoro Gburugburu Ebe Obibi nke Armenia
  • Ọdịdị ala nke Armenia
  • Okwu mmekọrịta mmadụ na ibe ya na Armenia

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

  1. 1.0 1.1 Teodora Gaydarova. "Green Gold: Rebuilding Armenia’s Forests", The Armenite, April 28, 2014.
  2. 2.0 2.1 2.2 Aram Arkun. "Armenian Tree Project Celebrates 20th Anniversary", The Armenian Mirror-Spectator, October 3, 2014.
  3. Mission. Armenia Tree Project. Archived from the original on October 13, 2014. Retrieved on September 24, 2014.
  4. 4.0 4.1 4.2 What We Do. Armenia Tree Project. Archived from the original on 23 June 2014. Retrieved on 10 August 2014.
  5. Dr. Svetlana Aslanyan. "Armenia: Undermining the environment", Social Watch, Center for the Development of Civil Society, 2012, p. 65.
  6. The Threat. Armenia Tree Project. Archived from the original on 1 September 2014. Retrieved on 10 August 2014.
  7. Home Page. Armenia Tree Project. Archived from the original on 12 August 2014. Retrieved on 10 August 2014.
  8. Building Bridges. Armenia Tree Project. Archived from the original on 23 June 2014. Retrieved on 10 August 2014.
  9. National ENERGY GLOBE Award Armenia. EnergyGlobe Award Portal. Retrieved on September 26, 2014.
  10. ATP news release. "Armenia tree project micro-enterprise program recognized as national winner of Energy Globe Award for Sustainability", World Wire, Environmental News Services, June 11, 2008.
  11. Public Relations and Outreach. Armenia Tree Project. Archived from the original on 2015-04-27.
  12. Environmental Education. Armenia Tree Project. Archived from the original on 2015-04-27.
  13. SEEDS Program. Armenia Tree Project. Archived from the original on 2015-04-27.
  14. Volunteer. Archived from the original on 12 August 2014. Retrieved on 10 August 2014.

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]

Àtụ:Armenia topics