Ọrụ Ozi Ihu Igwe

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

Ọrụ Ozi ihu igwe (CIS) na-agụnye mgbasa nke data ihu igwe n'ụzọ na-enyere ndị mmadụ na òtù aka ime mkpebi. CIS na-enyere ndị ọrụ ya aka ịhụ ma chịkwaa ihe ize ndụ ndị metụtara ọnọdụ ihu igwe na-agbanwe agbanwe na ihu igwe nke na-apụghị ịkọwapụta.[1] Ọ na-agụnye usoro ihe ọmụma nke na-agụnyekwa ohere ndị ọrụ a na-elekwasị anya, nkọwa nke, nkwurịta okwu nke, na ojiji nke ozi ihu igwe dị mkpa, ziri ezi, na nke a pụrụ ịdabere na ya, yana nzaghachi ha na ojiji ahụ. Ọrụ ozi ihu igwe na-agụnye mmepụta n'oge, ntụgharị na nnyefe nke data ihu igwe bara uru, ozi na ihe ọmụma.

Ozi ihu igwe[dezie | dezie ebe o si]

Ozi ihu igwe (CI) bụ nchịkọta na nyocha nke ihu igwe na ihu igwe n'ezie yana simulations nke ihu igwe maka oge gara aga, ugbu a na ọdịnihu.[2] Ọrụ ozi ihu igwe na-agụnye mgbasa nke data ihu igwe n'ụzọ na-enyere ndị mmadụ na òtù aka ime mkpebi. CIS na-enyere ndị ọrụ ya aka ịhụ ma chịkwaa ihe ize ndụ ndị metụtara gburugburu ebe obibi na-agbanwe agbanwe na nke na-apụghị ịkọwapụta.[3]

N'Afrika[dezie | dezie ebe o si]

Ngalaba akụ na ụba ndị bụ isi n'Afrika nwere mmetụta nke mgbanwe ihu igwe na mgbanwe. N'iji ọrụ ugbo dị ka ihe atụ, ngalaba ahụ na-ewe ihe ruru 80% nke ndị bi na ya n'ọrụ, ma na-enye ihe dịka 30% nke GDP.[4] Ebe ọ bụ na mmiri na-ezo ihe karịrị 90% n'ala ọrụ ugbo anyị, usoro nyocha ihu igwe na-atụ aro na mmiri ozuzo na Afrika na abụ zi kwa ihe a na-apụghị ịkọwapụta. Ngalaba a di ka ọ bụ otu n'ime ndị mgbanwe ihu igwe na mgbanwe na-emetụta nke ukwu.[5]

Ndị ọrụ ugbo nwere ike ịnweta data ziri ezi nke a haziri maka mkpa ha nwere ike ịhazi ihe na mgbe ha ga-akụ n'ọrụ ugbo ha; ndị na-eme iwu nwere ike ịnweta ozi ziri ezi na nyocha nwere ike ime mkpebi ziri ezi. Gọọmentị nwekwara ike itinye iwu ihu igwe site na iji data dabeere na ihe akaebe.[4]

Site na ozi ihu igwe buru ibu, Afrika nwere ike ichebe uru akụ na ụba na ọganihu na mmepe mmekọrịta mmadụ na ibe ya nke a hụrụ na ofe kọntinent n'ime afọ iri gara aga.[6]

Enwere oghere data na ọkwa dị iche iche n'ihi na edere ihe ka ọtụtụ n'ime data ndị e nwetara na akwụkwọ kama itinye ya na kọmputa. N'agbanye ihe mgbochi ndị na-eche ụlọ ọrụ onwe ha ihu, ụlọ ọrụ onwe ole na ole enweela ihe ịga nke ọma n'inye ọrụ ozi ihu igwe n'Afrika dum.[4]

E nwere ahịa na-emepe emepe maka ọrụ ozi ihu igwe maka ngalaba azụmahia. Tinye kwa n'elu nke a, enwere nghọta na-agbago elu na site na mmekọrịta ọha na eze na ndị na-enye ọrụ onwe ha nwere ike itinye ego na meshinari dị mkpa ma nye ozi ihu igwe ziri ezi. Ndị ngalaba onwe na enye ọrụ ihu igwe ọtụtụ ọkwa dị iche iche nke usoro uru. Ọrụ ya gụnyere ihe niile site na ịnye ngwaahịa na ọrụ ndị a haziri ahazi, ndị bara uru na ndị ọrụ njedebe iji nyere aka na nlekota ihu igwe. Amụma oge, n'oge mmalite nke oge mmiri ozuzo (na oge ịkụ osisi maka ndị ọrụ ugbo), na ọrụ ndị ọzọ na-enyekarị site na ngalaba onwe. Tụkwasị na nke a, ha na-enye ozi gbasara ọnọdụ ihu igwe siri ike maka ụlọ ọrụ enyemaka ọdachi na obodo ndị na-adịghị ike.[4] Viamo na-enye ọrụ dịgasị iche iche, gụnyere inye ozi n'asụsụ onye nwe ekwentị ọ bụla, gụnyere ihu igwe na data ihu igwe, nke a ga akwụ ụgwọ.[7] Ndị ọrụ ugbo na ndị otu ngalaba na-abụghị nke gọọmentị nwere ike ịnweta ozi na ọrụ dị mkpa site na Esoko's Digital Farmer Services.[8]

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

  1. Climate Information Services (en-US). CARE Climate Change. Retrieved on 2023-03-23.
  2. Baffour-Ata (2022-04-01). "Climate Information Services Available to Farming Households in Northern Region, Ghana" (in EN). Weather, Climate, and Society 14 (2): 467–480. DOI:10.1175/WCAS-D-21-0075.1. ISSN 1948-8327. 
  3. (December 2017) "The European Environment Agency: Supporting the development and implementation of climate policies in Europe through targeted information on climate change and its impacts". Climate Services 8: 59–61. DOI:10.1016/j.cliser.2017.08.001. ISSN 2405-8807. 
  4. 4.0 4.1 4.2 4.3 (2021) PRIVATE SECTOR ENGAGEMENT IN CLIMATE INFORMATION SERVICES IN AFRICA. Addis Ababa, Ethiopia: AFRICAN CLIMATE POLICY CENTER, 1–5. 
  5. Warner (2022-12-01). "Factors that influence the use of climate information services for agriculture: A systematic review" (in en). Climate Services 28: 100336. DOI:10.1016/j.cliser.2022.100336. ISSN 2405-8807. 
  6. Okonjo-Iweala (2020-01-08). Africa can play a leading role in the fight against climate change (en-US). Brookings. Retrieved on 2023-03-23.
  7. Viamo (2020-12-24). Engaging The Next Billion Users — Why We Invested in Viamo - Viamo (en-US). viamo.io. Retrieved on 2023-03-23.
  8. Fugar (2015-11-10). Digital Farmer Services in Africa (en-US). Esoko. Retrieved on 2023-03-23.