Ọrụ ugbo na Belarus

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Ehi na mpaghara Shumilino, Belarus

Enwere ike kewaa ọrụ ugbo na Belarus n'akụkụ abụọ: mmepụta anụ ụlọ na mmepụta ihe ọkụkụ. Mmepụta ihe ọkụkụ karịrị mmepụta anụ ụlọ na ngwakọta ngwaahịa nke mba ahụ, na-eme ihe dị ka 55% nke mmepụta ugbo kemgbe 1995.[1] Ọrụ ugbo mejupụtara 7.9% GDP na 2013, ebe n'otu afọ ahụ ngalaba ahụ mejupụtara naanị 3% GDP na EU.[2]

Ngwaahịa sitere na anụmanụ bụ anụ ezì, anụ ehi, na anụ ọkụkọ. Belarus nwere ihe dị ka ehi nde 1.5, mana mmiri ara ehi na-emepụta dị ala (ihe na-erughị 3,000 kilogram kwa ehi kwa afọ). Ihe ọkụkụ bụ isi nke Belarus bụ ọka bali, rye, oats, na ọka wit, yana poteto, flax, ndina n'ike, na sugarbeets. Mkpụrụ ọka na mkpo ọka (karịsịa ọka bali na rye) na-ewe 41% nke ebe a kụrụ akụ na 43% ọzọ dị n'okpuru ihe ọkụkụ eji eme nri anụmanụ. Poteto na akwụkwọ nri na-ewe 11% nke ebe a kụrụ akụ na ihe ọkụkụ ụlọ ọrụ (sugarbeets, flax, na ụfọdụ rapeseed) nke fọdụrụ 4%.[1]

Nkọwa Nkọwa[dezie | dezie ebe o si]

traktọ e ji mee na Belarus

Ụfọdụ ndị akọwaala Belarus dị ka onye na-eme mgbanwe ala nke na-adịghị ngwa ma e jiri ya tụnyere mba CIS ndị ọzọ.[3] Ka o sina dị, òkè nke ugbo ọdịnala na nke steeti na ala ọrụ ugbo belatara site na 94% na 1991 ruo 83% na 2004 ka ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ 1 nde hekta kwagara n'ugbo ezinụlọ n'ime usoro mgbanwe mgbanwe. [ntụgharị dị mkpa] Akụkụ nke ugbo ezinụlọ na mmepụta ugbo mụbara site na na-erughị 25% na 1990 ruo 40% ቝọ 50% na 2000s. [ntị dị mkpa] ọnụ ọgụgụ nke a na-akpọ ugbo, nke ala ezinụlọ ọdịnala kemgbe 1991, ruru 2,500 na 1990 [ntị][1] Ala ọrụ ugbo ka bụ nke gọọmentị, dịka ọ dị na Soviet Union, ma e wezụga ala dị na obere ala ezinụlọ nke iwu pụrụ iche mepụtara. [ndetu mkpa]

Enweghị mgbanwe dị ukwuu n'ọnụ ọgụgụ anụmanụ n'etiti ugbo ọha na nke ezinụlọ kemgbe nnwere onwe na 1995: ngalaba ugbo ezinụlọ (karịsịa ala ezinụlọ) na-achịkwa 11% nke ngụkọta ehi na 30% 40% nke ọnụ ọgụgụ ezì n'etiti 1980 na 2005. Anụ ọkụkọ, n'aka nke ọzọ, etinyela uche ya n'ọtụtụ ugbo, na òkè nke ugbo ezinụlọ si n'ihe karịrị 40% na 1980s daa ruo ihe na-erughị 30% kemgbe 1995.[4]

Akụkụ nke ọrụ ugbo na GDP gbadatara site na 11.6% na 2000 ruo 7.4% na 2007, ebe òkè nke ọrụ ugpo na ngụkọta ọrụ gbadatara na 14.1% ruo 9.9% n'otu oge ahụ. Mbelata nke ọrụ ugbo bụ ihe na-eme ogologo oge ma laa azụ na mbido afọ 1990 òkè ọrụ ugbo dị elu dị ka 19% nke ọnụ ọgụgụ ndị ọrụ.[1] Mbelata nke ọrụ ugbo na-adaba na mmepe obodo n'ozuzu ya, dịka òkè nke ndị bi n'ime ime obodo na Belarus na-ebelata nwayọọ nwayọọ ka oge na-aga.

  • 5.8 nde tọn poteto (nke iri na otu kachasị emepụta n'ụwa);
  • 4.8 nde tọn shuga beet, nke na-emepụta shuga na ethanol;
  • 1.8 nde tọn ọka wit;
  • 1.1 nde tọn ọka;
  • 1 nde tọn nke triticale (3rd kasị emepụta n'ụwa, naanị n'azụ Poland na Germany);
  • 944 puku tọn ọka bali;
  • 700 puku tọn apụl (nke iri na itoolu kachasị emepụta n'ụwa);
  • 502 puku tọn nke rye (nke ise kachasị emepụta n'ụwa);
  • 456 puku tọn nke rapeseed;
  • 360 puku tọn kabeji;
  • 346 puku tọn akwụkwọ nri;
  • 341 puku tọn nke oats (nke iri na asatọ kachasị emepụta n'ụwa);
  • 290 puku tọn carrot;
  • 284 puku tọn tomato;
  • 240 puku tọn agwa;
  • 226 puku tọn cucumber;
  • 215 puku tọn yabasị;

Mmepụta anụ ụlọ[dezie | dezie ebe o si]

A na-ebelata mmepụta ọka site na mmepụta ugbo azụmahịa nke Lupik Obodo nta.

Hụkwa[dezie | dezie ebe o si]

  • Ọnọdụ akụ na ụba nke Belarus

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

  1. 1.0 1.1 1.2 1.3 Statistical Yearbook of the Republic of Belarus 2004, BelStat, Minsk, 2004
  2. LIVESTOCK FARMING. CJSC Investment company Uniter (November 2013).
  3. C. Csaki and H. Kray, The Agrarian Economies of Central-Eastern Europe and the CIS: An Update on Status and Progress in 2004, World Bank, ECSSD Working Paper No. 40, June 2005.
  4. Official Statistics of the Countries of the Commonwealth of Independent States, CD-ROM 2006-11, Interstate Statistical Committee of the CIS, Moscow, 2006.

Ebe ndị ọzọ e si nweta ya[dezie | dezie ebe o si]

Àtụ:Europe topic