Jump to content

Ụbọchị Hideo

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

 

gbara Hideo (January 5, 1907 – Jenuarrị 6, 2005) bụ onye na-ese ihe banyere America nke na-arụ ọrụ site na 1930s ruo 1980s, mara maka iji ihe nke nihonga Japanese na American Synchromism .  Onye ama n'ihe ngosi nka Los Angeles tupu Agha nke igbu, a ndị America America nlekọta n'oge agha ngwá ọrụ ya.  N'agbanyeghị na ọ gara n'ihu na-ese ihe ruo ọtụtụ iri afọ ka agha ahụ, a ka leghaara ọrụ Date anya ruo mgbe ndị ọgbọ na-eto eto nke ndị nka na ndị na-ahụ maka ọrụ ya na 1990s  .

Ndụ mbido[dezie | dezie ebe o si]

A ụbọchị ụbọchị na Osaka, Japan, na nna ya egwu California ọrụ ọrụ obere oge ka nke ahụ ikike.  Nne Date na sere ya mechara soro nna ya nyere aka na ụlọ egwuregwu ngwaike o hibere na Fresno, na na 1923, otu ụbọchị dị afọ iri na isii kwagara California.  [1] Mgbe a manyere nna ya akwụkwọ akwụkwọ maka ego ego ma mechiri ụlọ ngwaike na 1925, [2] akara ụbọchị Los Angeles, ebe ụbọchị ọmụmụ akwụkwọ na Polytechnic High School .  [1] Na 1928, ọ debanyere aha na Otis Art Institute, ma ọ na-eji n'afọ na-esote maka anwụ ya na onye isi ụlọ ọrụ ahụ, bụ onye gbara ya ume ka ọ tọrọ ịse "n'ụzọ Oriental."  [3] Okwu nkewa ya bụ: "Ọ bụrụ na ị na-enye idi mfe m, ị nwere ike ịga hell."  [4] makaman ihe osise ndị Japan omenala na Kawabata Gakko dị na Tokyo apụta abụọ, na-abụ na Los Angeles na 1930.

N'ime afọ ole na ole sochirinụ, ụbọchị ndị na-ekirisi ọrụ ike na mpaghara nka ma na-egosi ọrụ ya, na-enyere ike ya abụọ aka n'ama akara ngwaọrụ ha n'ehihie na ịga klas nkà n' Brazil.  [1] Ọ bụ onye otu Independents, otu ndị na-ese ihe na mpaghara Los Angeles bụ akwụkwọ ikike nke modernism, ma soro Synchromism co-guzobere Stanton Macdonald-Wright na ndị ọzọ na-arụkọ ọrụ na avant-garde .  [2] ike iso na ihe ngosi nke ndị nka nka Japan nke Los Angeles, Ndị na-ese ihe na-eto eto na College Art Association, Foundation of Western Art, Los Angeles Oriental Artists Group, na Los Angeles Art Association.  [3] [2] Ọ natara ọrụ ka ọ na-ese ihe ọrụ na Pickfair, ụlọ obibi nke Mary Pickford, na mgbe e ịhụ Macdonald-Wright, mgbe ahụ na-eduzi Southern California Works Progress Administration's Federal Arts Project, haziri  maka ajụjụ na-ese ihe ọzọ na ụlọ akwụkwọ dị na Japanese.  Obodo America nke Terminal Island .  nwere na-arụ ọrụ na nke ike abụọ n'oge agha na Pearl Harbor na Executive Order 9066;  ụzọ na-emecha ụdị mgbe e mere n'ogige na 1942 ma na-ahụ n'anya anụ.. [1]

Agha Ụwa nke Abụọ na mgbe e mesịrị ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

N'oge Agha nke egwuregwu, a "kpọpụrụ ya" na West Coast na ndị America ndị Japan ndị ọzọ, nke mbụ gaa na Santa Anita Assembly Center na California wee gaa n'ogige ịta Heart Mountain na Wyoming.  Mgbe ọ nọ na Heart Mountain, Date na onye nlekọta ibe ya bụ Benji Okubo hiwere ụlọ akwụkwọ Art Students League wee kuzie klaisi nka n'ogige.  N'elu ọnụ ọgụgụ ya, ụlọ akwụkwọ ahụ nwe akwụkwọ na ndị 250, bụ ndị ọrụ ha n'ọtụtụ ihe ngosi ma nkwado na akwụkwọ ahụ.  otu n'onwe ya gara n'ihu na-ese na usoro na iwu, ọ bụ ebe na ọ chọrọ nke nta ka ọ foto nwamba. [1]

A tọhapụrụ ụbọchị site na Heart Mountain na 1945, iji ọrụ na ụzọ na Buffalo, New York .  Ọ la mfe na Los Angeles obere oge na 1947, iji mgba ihe osise ya tupu agha wee mee ihe ngosi na akwụkwọ Art Center, ma ọ bụghị ya, ọ dabere na New York maka oge ndụ ya niile.  [1] Ọ ngosi Yuriko Tamaki, na 1955, mgbe iwu Walter-McCarran dị mmachi sitere na ụdị na okike, ọkpara nwa amaala US.  bi na Date gara n'ihu na-arụ ọrụ, ọrụ ya enweta nke ọma site na-ama nke njide oge agha ya agba.  O sonye na ihe ngosi ole na ole na 1950, mana o gosighị ọrụ ọ mgbasa ozi ruo ruo 1977. [2] N'ọgwụgwụ 1990s, ụbọchị nyere ihe omume nke nta ka ọ bụrụ ọrụ 200 na Japanese American National Museum na Los Angeles.  [3] Ndị dike ihe ngosi abụọ ndị ọzọ ọrụ ya na 2000, na 2001 JANM retrospective, "Na Living Color: Art of Hideo Date," meghere ọha na eze.  [2] Onye na-ahụ maka ihe ngosi nke JANM, Karin Higa, akwụkwọ akwụkwọ na-eso ya gbasara Date na ọrụ ya n'okpuru otu aha.

kpatara ọnwụ ya na Queens otu ụbọchị ka ụbọchị ọnwụ nke ire na-akwado, na 2005.

Ntụaka[dezie | dezie ebe o si]

  1. 1.0 1.1 Wakida. Hideo Date. Densho Encyclopedia. Retrieved on 18 July 2014. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "Wakida" defined multiple times with different content

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]