Jump to content

Ụlọ Ọgwụ AMDA

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

Àtụ:Infobox hospitalỤlọ ọgwụ AMDA - Butwal, nke a makwaara dị ka Siddhartha Children and Women Hospital, e guzobere na Nọvemba 1998 na Butwal Municipality, Nepal. Nke a bụ ụlọ ọgwụ ụmụaka mbụ na-abụghị isi obodo Kathmandu. Ụlọ ọgwụ a nwere ihe dị ka àkwà 100 ma nye ndị ọrịa 22,780 ọrụ site na 2061 BS.[1]

Ewubere ụlọọgwụ ahụ site na ntinye aka jikọrọ aka nke Ọha na Ọha na Ọha; gọọmentị Nepal, obodo Butwal, Federation of Nepalese Chambers of Commerce and Industry (FNCCI), na AMDA. A na-arụ ụlọ ọgwụ a n'ihe dị ka nnukwu ala iri nke ndị ọchịchị obodo nyere. Ụlọ ọgwụ ahụ na-enye NICU na ọrụ PICU.

Akụkọ ihe mere eme

[dezie | dezie ebe o si]

Ndị INGO Japan kwadoro ụlọ ọgwụ a.[1] Dị ka webụsaịtị ụlọ ọgwụ a si kwuo, akwụkwọ akụkọ Japan bụ ‘Mainichi’ butere ụzọ wepụta ego maka ịrụ ụlọ ọgwụ a na otu onye Japan na-ese ụkpụrụ ụlọ aha ya bụ Maazị Ando Tadao wepụtara onwe ya ịrụpụta ụlọ ọgwụ ahụ. Akpọrọ ụlọ ọgwụ n'onwe ya aha Buddha nwata, Siddhartha.  [citation needed]

E wuru ụlọ ọgwụ ahụ site na onyinye sitere n'aka ndị Nnukwu ala ọma jijiji Hanshin metụtara bụ ndị Nepal nyeere aka n'onwe ha mgbe ala ọma jijijii 1995 gasịrị. [2]

Ihe owuwu

[dezie | dezie ebe o si]

Ihe owuwu ahụ dị ịrịba ama n'ihe owuwu. Ọ bụ onye Japan a ma ama na-ewu ụlọ bụ Tadao Ando, onye mmeri gara aga nke 1995 Pritzker Architecture Prize, haziri ya.[3]

Ebem si dee

[dezie | dezie ebe o si]
  1. Siddhartha Children and Women Hospital. Association of Medical Doctors of Asia (AMDA). Archived from the original on 2014-10-22.
  2. Doctor from Nepalese hospital funded by Hanshin quake victims visits Japan, 2017. . Mainichi Daily News.
  3. Swati Pujari. "A Dialogue between Form and Function", SPACES, September–October 2010.