Ụlọ Ọgwụ St Nicholas, St Andrews

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

 

ọgwụ St Nicholas bụ ụlọ ọgwụ ochie na St Andrews, Fife.  Ọ dị na gburugburu ebe taa St Nicholas ugbo na Steading, n'etiti Albany Park na East Sands nchebe Center.  Ebe a na-egosi ebe e si asụsụ, nguzobe a isi ọrụ dị ka ụlọ maka ọgwụ ndị ekpenta n'obodo dị n'etiti osimiri na dị East Sands na ụzọ ochie nke dị n'elu osimiri.  Egwu pụta nke akwụkwọ ụlọ ọgwụ na apụ nke 20, na asịrị nke ili.

Ụlọ ekpenta na ụlọ dara ogbenye[dezie | dezie ebe o si]

[1]ọgwụ ahụ dị n'ala nke Kinkell, bụ nke Céli Dé nke St Andrews.  [1] Ihe ndị mbụ e kwuru na ụlọ ndị ekpenta yiri ka ọ dị ná mmalite awụ nke 12. Ikekwe egwuregwu mbụ, ihe ngosi nke 2 oxgangs na Powgavie (n' watch Inchture na Gowrie ) site na Hugh Giffard, nke dị n'  etiti 1178 na 1185. [2] Nke ọzọ bụ nri nke Roger de Beaumont (nwụrụ 1202), bishọp St Andrews, datable 1189 x 1195, nyere ụlọ ikike iziga ụgbọ ala na "muir of Crail" (King's Muir) iji nweta heather .  [3] akwụkwọ abụọ na-adị ndụ na ego nke ịhụnanya awụ nke 16 na Dominican Order, ma ụzọ na n'ụzọ doro anya site na ngwaọrụ nke 1540 ( Registrum magni sigilli regum Scotorum, vol. iii no. 2032).  [2] Otu akwụkwọ na- ụkpụrụ na St Nicholas na-ejidekwa ala Peekie na toft na croft na Lundin (n'etiti Leven na Largo ).

Ndị ahụ ọrụ dị ka ebe obibi maka ndị ekpenta ruo opekata mpe Ma Achị 1438. A na-akpọ ya maka oge ikpeazụ dị ka ụlọ ekpenta na akwụkwọ nke akwụkwọ akụkọ na 14 Maachị 1438, mana a na-akpọ ya "ihe dara ogbenye" ​​na  akwụkwọ akụkọ na May 12. [1] N'afọ 1529, ndị Dominican weghaara ya, na-akpa ya na ụlọ ha, Blackfriars, St Andrews .  [1] A ka na-eji ya na 1583, mgbe e nyere nri nri maka ndị ogbenye ya [2]

[3]ọgwụ na ili ya dị na gburugburu ugbo nke a bịara mara dị ka ugbo St Nicholas ( taa akwa na nri ụtụtụ na ụlọ ndị dabere na- ụlọ ụlọ).  Akwụkwọ ozi James Haldenston, tupu St Andrews, na- ntọala na a na-akpọkwa obodo Liberton ("Leper toun").  [1] Ekwuru na onye ọrụ ugbo na St Nicholas azụmahịa ozu iri atọ n'ụdị ụlọ a na-akọ ugbo na-achọ afọ 1950

Ihe gwupụtara n'oge a na gburugburu ụlọ ugbo St Nicholas[dezie | dezie ebe o si]

N'agbata Nọvemba 1986 na Machị 1987, e gwupụtara ihe na mpaghara ahụ, tupu e wuo ebe mkpuchi East Sands na ụgbọ ala .  A na-eche na ihe gwupụtara n'ala ahụ kpuchiri akwụkwọ dị n'ebe imin nke ụlọ ọgwụ ahụ nke nwere ụlọ ọzọ (ike ebe a na-eme bred) nke e wuru ikiri n'ebe ese.  A kirira ite ọkpụ n'oge ochie, o yikwara ka e doziri ụlọ ahụ na ncheta afọ nke 14 ma ọ bụ 15. [1] Achọpụtara ọtụtụ akwụkwọ ahụ na 1993, [2] na 1994 ihe gwupụtara n' view Interceptor Sewer Pipeline  (n'etiti Pipeland Cottage na St Nicholas farmhouse) mgbe achara ola na anyụike nkume ole na ole na mpaghara ahụ.  [3] Ọdọ mmiri dị n'ugbo ahụ anụ anụmanụ, o gosiri ite, na mkpọpu ubi nke ike afụ nke 18 ma ọ bụ 19[4]

Na February na March 1997, ihe ndị ọzọ e gwupụtara n'ala kpuchiri mgbidi nke otu nnukwu ụlọ nwere ite akwụkwọ ndụ akwụkwọ ndụ na narị afọ nke 16, tinyere obere mgbidi, ikekwe na-abịa site na nrụzigharị nke narị afọ nke 16 ma ọ bụ 17. [5] Ihe omumu ihe omumu ndi ozo na 1999, tupu owuwu nke umu akwukwo ndida nke ebe ntụrụndụ na n'ebe ndida-ọdịda anyanwụ nke mpaghara 1987, gwupụtara okporo ụzọ na ọkpụkpụ site n'aka mmadụ anọ bi na 1530 x 1310 BC, 130 x 390 AD, 430 x 650 AD, na 530 x 660 AD. [6]

Ihe ndetu[dezie | dezie ebe o si]

  1. Taylor, Place-Names, pp. 528, 529
  2. Cowan and Easson, Medieval Religious Houses, p. 190
  3. RCAHMS, "St Andrews, St Nicholas Farm"
  4. Proudfoot, "St Nicholas Farm", p. 21
  5. Stronach, "St Nicholas Farm", p. 41; Toolis, "St Nicholas Farm", p. 41
  6. Hall, "St Nicholas Farm", p. 48

Ntụaka[dezie | dezie ebe o si]