Ụlọ Ọrụ Ego Africa

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

 

Africa Finance Corporation (AFC) bụ ụlọ ọrụ na-ahụ maka mmepe ego nke mba Afrịka guzobere na 2007 site na steeti ndị nweere onwe ha iji nye ngwọta bara uru maka ụkọ akụrụngwa na gburugburu ebe nrụọrụ weebụ siri ike. Ụlọ ọrụ ahụ na-ejikọta ọdịiche nke itinye ego na akụrụngwa site na inye ụgwọ na ego, mmepe ọrụ, ọrụ ndụmọdụ teknụzụ na ego.[1][2][3]

Ọrụ itinye ego nke AFC bụ pan-Africa, na-elekwasị anya na itinye ego gafee na-etinye ego gafee ngalaba ise dị mkpa; Ike, Transport na Logistics, Natural Resources, Telecommunications na Heavy industries.[4]

AFC bụ ihe ka ọtụtụ n'ime ndị na-etinye ego n'onwe ha nke ọtụtụ n' cikinsu bụ ụlọ ọrụ ego nke Afrịka, ndị na- itinye ego n'otu n'otu nwere 55.3% nke ụlọ ọrụ ahụ. Ụlọ akụ etiti nke Naịjirịa nwere 44.7% ọzọ. Na mgbakwunye na ndị na-etinye ego n'onwe ha nwere òkè, AFC na-enye ohere ka steeti Africa (site na ụlọ akụ etiti ha, ego akụ na ụba, ego ezumike nká steeti ma ọ bụ ụlọ ọrụ ndị yiri ya) bụrụ ma ndị nwere òkè na ndị otu ụlọ ọrụ ahụ. Ka ọ na-erule n'ọnwa Eprel 2020, AFC nwere mba iri abụọ na isii (26) so na ya. Ha bụ Naịjirịa (mba na-anabata), Benin, Cape Verde, Chad, Côte d'Ivoire, Djibouti, Eritrea, Gabon, Gambia, Ghana, Guinea, Guinea Bissau, Kenya, Liberia, Madagascar, Malawi, Mauritius, Rwanda, Sierra Leone, Togo, Uganda, Zambia na Zimbabwe.[5]

Africa Finance Corporation, ruo ugbu a, etinyela ihe karịrị US $ 6.6 ijeri na ọrụ akụrụngwa, gafee mba 28 nke Afrịka.

Akụkọ ihe mere eme[dezie | dezie ebe o si]

Ọrụ ndị mbụ[dezie | dezie ebe o si]

Africa Finance Corporation (AFC) malitere na Disemba, 2007 site n'aka onye isi oche na onye isi oche Maazị Austine Ometoruwa, onye isi ụlọ akụ Citibank Africa Investment Bank na onye isi ụlọ ọrụ Chukwuma Soludo, onye bụ gọvanọ nke Central Bank of Nigeria (CBN), na US $ 2 ijeri nke ikike.[6]

N'ọnwa Juun, afọ 2009, AFC kwetara na ya na ndị na-etinye ego na US $ 240 nde Main One Cable System, eriri fiber-optic nke dị kilomita 7,000 nke jikọtara West Africa na Europe.[7][8]

Ka ọ na-erule Julaị 2009, Reuters kọrọ na AFC nwere US $ 180 nde etinye ego na mmanụ na gas, telivishọn, njem na ọrụ ụgbọ elu - ọkachasị na Naijiria.[9]

Na Septemba 2011, ụlọ ọrụ ahụ jikọtara aka na African Export-Import Bank (Afreximbank) na Banque Internationale pour l' Afrique Occidentale - Côte d'Ivoire (BIAO-CI) na ụlọ ọrụ ego azụmahịa US $ 320 nde iji kwado mbubata, nhazi na imezi mmanụ site na Societe Ivoirienne de Raffinage (SIR).[10]

Mmepụta ike[dezie | dezie ebe o si]

N'ọnwa Juun afọ 2013, AFC kwupụtara nkwado ya maka nnwere onwe nke ngalaba ike Naijiria, na-enye ụlọ ọrụ ego ụgwọ US $ 215 nde maka nnweta nke Ughelli Power plc site na Transcorp.[11] N'ọnwa gara aga, ọ sonyeere Vigeo nke dị na Lagos na Tata Power n'otu ụlọ ọrụ nke nwere ihe ịga nke ọma na US $ 129 nde maka ụlọ ọrụ nkesa Benin.[12] N'ọnwa Ọgọstụ afọ 2013, AFC nyere ụlọ ọrụ Naijiria Mainstream Energy Solutions Limited (MESL) ụlọ ọrụ mgbazinye ego US $ 170 nde na mgbalị ya maka ụlọ ọrụ ọkụ eletrik 1,338 MW Kainji Hydroelectric na Niger State, Naijiria.[13]

N'otu oge ahụ, a kpọrọ ya ka ọ bụrụ onye mmekọ nke ụlọ ọrụ onwe onye na US $ 7 ijeri USAID kwadoro 'Power Africa' nke Onye isi ala US Obama mara ọkwa na Cape Town.[14] AFC etinyela US $ 250 nde ma tinye US $ 1 ijeri ọzọ na ngalaba ike nke Ghana, Kenya na Nigeria.[15]

N'ọnwa Disemba afọ 2014, AFC weghaara 23.2% nke ụlọ ọrụ mmepe ike Mozambik Ncondezi Energy.[16]

Ọzọkwa na Disemba 2014, AFC ghọrọ onye kachasị etinye ego na onye na-eduzi mmepe na US $ 900 nde Kpone Independent Power Project (Kpone IPP) na Ghana, nke gụnyere turbine gas 350MW, substation na nchekwa mmanụ.[17]

N'ọnwa Julaị afọ 2015, ụlọ ọrụ ahụ bịanyere aka na nkwekọrịta mmepe jikọrọ aka na ụlọ ọrụ ọrụ Ivorian Ivoire Hydro Energy SA (IHE) iji wuo ụlọ ọrụ ọkụ eletrik 44MW na Singrobo, Côte d'Ivoire.[18]

Na June 2016, AFC na ụlọ ọrụ na-etinye ego Harith General Partners jikọtara akụ na ụba ngalaba ike ha iji guzobe ụlọ ọrụ ọhụrụ na-ejikọta akụ na-emepụta ike na-agbanwe agbanwe na nke na-adịghị agbanwe agbanwe na Africa.[19]


Nkwado ego[dezie | dezie ebe o si]

AFC bịanyere aka na mgbazinye ego mbụ ya - nkwekọrịta US $ 50 nde na Standard Bank - na July 2011.[20] N'afọ sochirinụ, African Development Bank (AfDB) kwadoro US $ 200 nde ego nye AFC na ikike ịkwalite itinye ego na inyere aka idozi ọdịiche dị n'etiti akụrụngwa Afrịka.[21]

N'ọnwa Ọktoba n'afọ 2013, AFC malitere ịgbazinye ego mbụ ya - nkwekọrịta US $ 250 nde na Citibank, Rand Merchant Bank, Standard Bank, na Standard Chartered Bank - iji kwado ọrụ azụmahịa.[22]

Na June 2016, AFC gbaziri US $ 150 nde maka afọ 15 site na KfW, maka ịgbazinye ego na ngalaba ike, nkwukọrịta, njem na ụlọ ọrụ dị arọ[23]

Ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

Ike[dezie | dezie ebe o si]

  • Cen Power Kpone IPP na Ghana[24]
  • Ugbo ikuku Cabeolica na Cape Verde[25]
  • 450MW IPP Na Republic of Benin
  • 350MW IPP na Ghana
  • 300MW IPP na Mozambique
  • Onye ndụmọdụ teknụzụ na Central Bank of Nigeria na US $ 2 ijeri Power and Aviation Intervention *Fund (PAIF)[26]
  • AFC/Harith Mmekọrịta
  • Ụlọ Ọrụ Na-enye Ike Mmiri nke Singrobo[27]
  • Ụlọ ọrụ ọkụ na ọkụ nke Kenya

Njem na Nhazi[dezie | dezie ebe o si]

  • Àkwà mmiri Henri Konan Bedie na Côte d'Ivoire[28]
  • Mgbasawanye nke Ụgbọelu Etiopia[29]
  • Okporo ụzọ Bakwena Toll na South Africa[29]
  • Ụlọ ọrụ ọdụ ụgbọ elu Ghana
  • Ọdụ Ụgbọ Mmiri Abidjan[30]
  • Onye ndụmọdụ ego na Nigeria Sovereign Investment Authority (NSIA) na Àkwà Mmiri Niger nke Abụọ[31]
  • Olam Gabon Special Economic Zone (GSEZ)[32]

Ụlọ ọrụ ndị dị arọ[dezie | dezie ebe o si]

  • ARM Cement (nke bụbu Athi River Mining Limited)[33]

Nkwurịta okwu[dezie | dezie ebe o si]

  • Isi Otu usoro eriri[34]
  • Nchịkọta SAIF, South Africa

Ihe Ndị E Kere Eke[dezie | dezie ebe o si]

  • Ike asaa[35]
  • Ọrụ Megadrill Limited[36]
  • Société Nationale des Pétroles du Congo, Republic of Congo
  • Bonny Gas Transport[37]
  • Glencore/Société des Hydrocarbures du Tchad[38]
  • Ike dị ndụ
  • Shalina Resources Limited
  • Oge Ọhụrụ (African Global Energy)[39]
  • Alufer Mining Limited[40]
  • Carbon Holdings Limited[41]
  • Ọrụ Aker Energy offshore
  • Brahms Oil Refineries Limited
  • Collui Potash nke Eritrea


Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

  1. Africa Finance Corporation secures first global rating (25 December 2020).
  2. Famuyiwa (2018-11-02). AFC to ink $100 million investment deal in Nigeria's mining sector (en-GB). Nairametrics. Retrieved on 2019-04-23.
  3. Africa Finance Corporation | GOGLA. www.gogla.org. Archived from the original on 2019-04-23. Retrieved on 2019-04-23.
  4. Africa Finance Corporation prices debut Eurobond | News | IJGlobal. ijglobal.com. Retrieved on 2019-04-23.
  5. First. Togo joins Africa Finance Corporation to better develop its infrastructures (en-gb). www.togofirst.com. Retrieved on 2019-04-23.
  6. Marks. "SpecialSupplement:Africa-EmergingAssetClass-ADecadeAfterBigDevelopersPulledBack,Sub-Saharan AfricaIsRe-emergingAsAMarketForInfrastructure Finance,WithInnovationsInInternationalAndLocalMarkets", The Banker, 12 January 2007. Retrieved on 15 April 2016.
  7. "Ghana: AFC-financed Main One Submarine Cable Lands", All Africa, 20 May 2010. Retrieved on 15 April 2016.
  8. "Main One Cable progresses with equity financing", TeleGeography, 8 June 2009. Retrieved on 15 April 2016.
  9. Fabi. "Nigeria's AFC investments at $180 mln, eyes more", Reuters, 15 July 2009. Retrieved on 15 April 2016.
  10. "Company Announcement: AFC and Afreximbank sign $320m Trade Finance Facility for Processing and Refining of Crude Oil in Cote d' Ivoire", Engineering News, 19 September 2011. Retrieved on 15 April 2016.
  11. Rice. "Volatility delays investment from Nigeria sovereign wealth fund", Financial Times, 25 June 2013. Retrieved on 15 April 2016.
  12. Rice. "Vigeo: Lagos-based distributor set for long game", Financial Times, 7 May 2013. Retrieved on 15 April 2016.
  13. Adaramola. "Powering Nigeria: MESL Partners Investors to Finance Kainji Plant", Ventures Africa, 5 August 2013. Retrieved on 15 April 2016.
  14. Miller (1 January 2014). A New Development Agenda: Trade, Development, and Procurement. Rowman & Littlefield. ISBN 978-1-4422-2810-8. 
  15. Longman. "Africa Finance Corporation announces record profits", African Business Review, 30 March 2015. Retrieved on 15 April 2016.
  16. "AFC to take stake in Ncondezi Energy", The Business Desk, 15 December 2014. Retrieved on 15 April 2016.
  17. "AFC initiates $900m power project in Ghana", The Guardian, 2 February 2015. Retrieved on 15 April 2016.
  18. Agbo. "Nigeria: AFC to Co-Develop U.S.$ 120 Million Singrobo Hydro Power Plant in Côte d'Ivoire", All Africa, 14 July 2015. Retrieved on 15 April 2016.
  19. Cotterill. "Investors combine to create pan-African energy group", Financial Times, 22 June 2016. Retrieved on 16 October 2016.
  20. "Africa Finance Corporation signs maiden loan and plans assault on bond market", Global Capital, 28 July 2011. Retrieved on 15 April 2016.
  21. "AfDB Approves U.S.$ 200M Line of Credit to Africa Finance Corporation for Infrastructure Support", All Africa, 13 March 2012. Retrieved on 15 April 2016.
  22. "AFC in debut syndicated loan success", Trade Finance, 20 December 2013. Retrieved on 15 April 2016.
  23. Lagos. "AFC Receives U.S.$150 Million From KFW Development Bank", African Media Agency (Dubai), 2016-06-23. Retrieved on 2019-04-23.
  24. "AFC funded $900m Kpone power plant to be unveiled this week", Ghana Business News, 28 January 2015. Retrieved on 16 October 2016.
  25. "Energy investors merge to create pan-Africa power group", 22 June 2016. Retrieved on 16 October 2016.
  26. Global Medium Term Note Programme. Irish Stock Exchange (8 April 2015). Retrieved on 16 October 2016.
  27. "44MW hydroelectric project to come up in Côte d'Ivoire", African Review, 15 July 2015. Retrieved on 16 October 2016.
  28. "Ivory Coast's long-awaited toll bridge opens to traffic", 21 December 2014. Retrieved on 16 October 2016.
  29. 29.0 29.1 "Energy investors' big plans for Africa", Business Day, 23 June 2016. Retrieved on 16 October 2016.
  30. "Africa Finance Corporation mobilise 50 millions d'euros pour l'extension du port d'Abidjan", Agence Ecofin, 19 December 2014. Retrieved on 16 October 2016. (in fr)
  31. AFC announces investment collaboration with NSIA. nsia.com.ng/ (25 June 2013). Archived from the original on 18 October 2016. Retrieved on 16 October 2016.
  32. "AFC backs Gabonese infrastructure with $140mln", African Capital Digest, 17 April 2016. Retrieved on 14 October 2016.
  33. Mwaniki. "Africa Finance Corporation secures first global rating", Business Daily Africa, 4 March 2014. Retrieved on 16 October 2016.
  34. "Undersea cable set to boost West Africa broadband", Reuters, 2 July 2010. Retrieved on 16 October 2016.
  35. Oguh. "Africa Finance Corporation set to raise $150 million loan", Financial Nigeria, 8 February 2016. Retrieved on 16 October 2016.
  36. Shosanya. "AFC underwrites N11bn swamp rig acquisition by Depthwize", The Daily Trust, 25 December 2013. Retrieved on 16 October 2016.
  37. "Nigeria: Investors Rally Support for Badagry Deep Seaport", All Africa, 10 July 2015. Retrieved on 16 October 2016.
  38. Linklaters advises Glencore Energy UK Ltd on a US$1.4bn sale of crude oil pre-financing in Chad. www.linklaters.com/ (21 July 2014). Retrieved on 16 October 2016.
  39. "AFC arranges $425 million loan facility for New Age African Global Energy", Financial Nigeria, 1 July 2016. Retrieved on 16 October 2016.
  40. International Consortium to develop Alufer Mining's Bel Air mine (7 February 2017). Archived from the original on 17 June 2020. Retrieved on 15 June 2023.
  41. AFC invests $25 million in Egypt's carbon holdings (10 March 2017). Archived from the original on 10 March 2017. Retrieved on 15 June 2023.