Ụtụ isi na-acha pinki pinki

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

Ihe ndị mere n'oge gara aga[dezie | dezie ebe o si]

Nnyocha 2015 nke Ngalaba Na-ahụ Maka Ndị Ahịa nke New York City mere na ọnụahịa nke ịbụ onye na-azụ ahịa nwanyị kwubiri na ngwaahịa ụmụ nwanyị na-adịkarị oke ọnụ karịa nke ụmụ nwoke na-enweghị ihe kpatara ya.[1] O kwubiri na ngwaahịa ndị a na-ere maka ụmụ nwanyị na-efu na nkezi 7% karịa ngwaahịa ndị a-ere maka ndị ikom. Ọdịiche a metụtara uwe, ihe eji egwuri egwu, na ngwaahịa ahụike, n'etiti ihe ndị ọzọ. Na ngalaba ihe eji egwuri egwu, ihe eji egwupụta ụmụ nwanyị na-efu ihe dị ka pasent 7 karịa ihe eji egbụrụ ụmụ nwoke. Nnyocha ahụ gosipụtara ntụnyere n'akụkụ n'akụkụ nke ọgba tum tum Radio Flyer ebe ọgba tum na-acha ọbara ọbara na-efu $ 24.99 na ọgba tum, otu n'ụzọ niile ma e wezụga agba, na-efu $. N'uwe ụmụaka, uwe ụmụ nwanyị dị 4% ọnụ karịa ụmụ nwoke. Uwe ụmụ nwanyị dị 8% karịa uwe ụmụ nwoke. Nnukwu ọdịiche bịara na ngwaahịa nlekọta onwe onye / ịdị ọcha, ebe ngwaahịa ụmụ nwanyị na-efu 13% karịa nke ụmụ nwoke.[1][1]

Mgbasawanye mba ụwa[dezie | dezie ebe o si]

Obodo ndi ozo be enere pink tax gunyere Argentina, France, Germany, UK, Australia na Italy. Na UK umu nwanyi ha na akwu ngwo percent iri ato na asaa na ihe egwuri egwu umuaka na ihe ntecha nakwa akwa maria umu nwoke. Ndi UK na enwekwa pink tax na efe akwukwo ha. Efe umunwaanyi ha na ji percent iri na abuo Karia nke umunwoke. Obu umuakwukwo primarri na sekondari na enwekwa nsogbua Karia. Na [2] [3][4][5].[6]. [citation needed]

Ihe na-akpata ụtụ isi na-acha pinki[dezie | dezie ebe o si]

E nwere ọtụtụ ihe mere ụtụ isi na-acha pinki pinki ji dịrị, gụnyere ụtụ isi, ịkpa ókè ngwaahịa, na ọdịiche ngwaahịa. E nwere ọtụtụ ihe na-atụ aro ihe kpatara ọdịiche a, gụnyere ọnụahịa na nkwenye na ụmụ nwanyị dị njikere karịa ụmụ nwoke ịkwụ ụgwọ dị elu maka ịzụta ha. [1] [7][8] Akụkọ ndị ọzọ na-atụ aro na ahịa na-elekwasị anya na ụmụ nwanyị ịkwụ ụgwọ dị elu dị ka ndị na-azụ ahịa.[9] A na-atụ ụtụ isi maka ụdị uwe, akpụkpọ ụkwụ, na gloves e mere maka ụmụ nwanyị na ụmụ nwoke na ọkwa dị iche iche mgbe mbụ ha banyere na United States.[3] Ọ bụ ezie na ụtụ isi ụfọdụ dị elu maka uwe ụmụ nwoke, ndị ọzọ dị elu maka nke ụmụ nwanyị.

Dị ka akụkọ The Washington Post [10] si kwuo, ụmụ nwanyị nwere ike itinye ego ka ukwuu n'imeziwanye ọdịdị ha, n'ihi na ịghara ime otú ahụ nwere njikọ na ihe ize ndụ nke ịla n'iyi. Nnyocha ụfọdụ gosiri na ndị mara mma na-enwetakarị ụgwọ ọrụ dị elu, na-enweta akara dị elu n'ụlọ akwụkwọ, na-enweta ntaramahụhụ mkpọrọ dị mkpirikpi, ma nwee ike iwe ha n'ọrụ ma bulie ha n'ọkwa.

Ụfọdụ ndị na-ekwu na ọdịiche dị n'etiti ngwaahịa nwere ike ịkọwa akụkụ nke ọdịiche dị na ọnụahịa nke ngwongwo ụmụ nwoke na ngwongwo nwanyị. Ngwaahịa dị ka ọgba tum tum Radio Flyer [11] nwere ike ịbawanye ọnụ n'ihi ọnụahịa nke ịgbanwe ngwaahịa ahụ. Dịka ọmụmaatụ, ọgba tum tum na-acha pinki pinki nwere ike ịba karịa ọgba tum na-adịghị uhie n'ihi na ọ dị oke ọnụ iji tee ọgba tum pinki karịa ọbara ọbara, na-eche na nnukwu ọdịiche dị otú ahụ maka ihe kpatara mmepụta a ga-abụ n'ihi nde ọgba tum ndị na-acha uhie bụ mmepụta ka ukwuu, na ọgba tum dị obere. Otú ọ dị, ọ dịtụbeghị ihe akaebe ọ bụla e gosipụtara, dịka ọmụmaatụ, na ágbá na-acha pinki na-efu karịa ágbá na'acha ọbara ọbara ma ọ bụ ágbá na na-acha anụnụ anụnụ, si otú ahụ na-emepụta ọdịiche dị na ọnụahịa na ihe ndị nwere akara na-adabere na ndị nwoke na ndị nwanyị dị iche. Ụtụ isi na-acha pinki pinki na-ebilite na ọrụ dịka ịkpụ isi ma ọ bụ ihicha. N'otu aka ahụ, na nhicha mmiri, ụfọdụ ndị na-ekwu na uwe ụmụ nwoke na-adịkarị otu ebe uwe ụmụ nwanyị na-enwekarị ọtụtụ ọdịiche nke nwere ike ime ka o sie ike ihicha. Ha na-ekwukwa na ígwè ọrụ na-agbanye mmiri, nke a na-emekarị maka uwe ụmụ nwoke, siri ike iji na uwe ụmụ nwanyị, nke na-eme ka ndị na-ehicha mmiri na-agbadata uwe ahụ.[12]

Ihe mere ndị na-eme mkpọsa megide ụtụ isi na-acha pinki pinki na-azọrọ na ọ bụ nsogbu dị ukwuu bụ na ọnụahịa dị elu maka ngwaahịa na ọrụ na-esite na okike naanị, na-enweghị ezi uche dị na ya dị ka ọnụahịa dị ukwuu nke mmepụta na ngwaahịa. Agwọ ụmụ nwanyị na nke ụmụ nwoke bụ otu, na ọdịiche dị n'etiti ha bụ naanị usoro ahịa.[12][13] Ndị nwere mkpa dị ukwuu ịzụta ngwaahịa na-adịkarị njikere ịkwụ ụgwọ karịa, na-eduga n'ịkpa ókè ọnụahịa.[14] A na-enwekarị ụmụ nwanyị n'okpuru nke a n'ahịa tampon na nke dị ọcha na-emepụta otu ndị a na-akparaghị ókè n'etiti ụmụ nwanyị ndị "oge ogbenye".[3][15]

  1. 1.0 1.1 1.2 Bessendorf. From Cradle to Cane: The Cost of Being A Female Consumer. NYC DCA.
  2. "Putting the 'pink tax' on toiletries to the test", BBC News. Retrieved on 2021-11-13. (in en-GB)
  3. Claire. "Tampon Tax Around The World", Marie Claire UK, 2016-01-27. Retrieved on 2021-04-20. (in en)
  4. Pink Tax Across the Globe. pink.tax. Retrieved on 2021-04-20.
  5. Devaney. "How Pink Tax Is Being Challenged In The UK To Financially Help Women In 2019", British Vogue, 5 March 2019.
  6. Platt (September 8, 2021). "Girls' school uniforms are more expensive than boys' outfits due to the 'pink tax'". The Telegraph. 
  7. Hill. "6 times it's more expensive to be a woman", MarketWatch. Retrieved on 2018-05-23. (in en-US)
  8. "'Pink tax' has women paying 43% more for their toiletries than men", Financial Post, 2016-04-26. Retrieved on 2018-06-07. (in en-US)
  9. Norris (2021-06-14). The Pink Tax: what you need to know (en-GB). Red Online. Retrieved on 2021-11-13.
  10. Ana Swanson. "The real reason that so many women have to spend so much time getting ready", The Washington Post, 19 May 2016. Retrieved on 22 November 2022.
  11. Wylie. "New study shows price discrimination is alive and well", Columbus Business First, 23 December 2015.
  12. 12.0 12.1 "'Pink Tax' forces women to pay more than men", USA Today. Retrieved on 2018-05-16. (in en)
  13. "'Sexist' shopping tax targeted by Lib Dem MP's bill", BBC News, 2019-03-05. Retrieved on 2021-11-13. (in en-GB)
  14. Zraick. "It's Not Just the Tampon Tax: Why Periods Are Political", The New York Times, 22 July 2018.
  15. Period Poverty: Everything You Need to Know (en). Global Citizen. Retrieved on 2021-04-21.