22 Okporo ámá Gia Long

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
22 Okporo ámá Gia Long
apartment building
mba/obodoVietnam Dezie
dị na ngalaba nhazi mpagharaHo Chi Minh City Dezie
located on streetLy Tu Trong Street Dezie
nhazi ọnọdụ10°46′42″N 106°42′4″E Dezie
street addressSố 22 đường Gia Long, Sài Gòn, Số 22 đường Lý Tự Trọng, Thành phố Hồ Chí Minh Dezie
Map
Usòrò:Saigon-hubert-van-es.jpg
Otu n'ime ọtụtụ mgbapụ site na helikopta site na 22 Gia Long Street na 29 Eprel 1975. Foto nke Hubert van Es, na-arụ ọrụ maka UPI .
Rooftop nke 22 Gia Long Street na 2002

22 Gia Long Street ( Vietnamese </link> , [ jaː iwu ] yah-lom ), now 22 Lý Tự Trọng Street ( số 22 đường Lý Tự Trọng ), bụ ụlọ obibi dị na Ho Chi Minh City (nke a makwaara dị ka Saigon), obodo kachasị na Vietnam . Na 1975, onye na-ese foto Hubert van Es, na-arụ ọrụ maka UPI, weghaara foto mara mma nke ndị ọrụ gọọmentị US na-ebupụ obodo ahụ site na helikopta n'oge ọdịda nke Saigon, agha ikpeazụ nke Agha Vietnam . Mwepu a bụ koodu akpọrọ Operation Frequent Wind .

A kọsara ihe onyonyo a n'ọtụtụ ebe dịka ndị America na-agbaba n'elu ụlọ nke ụlọ ọrụ nnọchite anya United States iji banye helikopta. [1] [2] N'ezie, ụlọ ahụ, nke a na-akpọ Pittman Apartments, nwere ndị ọrụ nke United States Agency for International Development (USAID), nke elu ụlọ ya bụ maka osote onye isi ọdụ ọdụ nke Central Intelligence Agency ; Ụlọ ọrụ nnọchiteanya ahụ dị na 4 Thống Nhứt Boulevard (ugbu a Lê Duẩn Boulevard ), ihe dịka 950 metres (0.59 mi) na north-northeast. [3] Foto a na-egosi helikopta Air America Huey na-agbada n'elu ụlọ nke igwe mbuli elu iji chụpụ ndị ọrụ gọọmentị US ka ndị agha North Vietnamese People's Army nke Vietnam banyere Saigon. [2]

Nghọtahiekarị ihe foto a na-egosi na-esite na mgbanwe e mere na isiokwu foto a n'ụlọ ọrụ Tokyo nke United Press International (UPI). [4] Ọ bụ ezie na onye na-ese foto van Es nyefere foto ahụ na UPI nwere nkọwa ziri ezi, ụlọ ọrụ UPI nke Tokyo gbanwere isiokwu ya wee gụọ ụgha: " helikopta US na-achụpụ ndị ọrụ ụlọ ọrụ US." [4] Ọ bụ ezie na van Es gbalịsiri ike imezi njehie ahụ ugboro ugboro, mbọ ya bụ "ihe efu" ma mesịa "hapụ." [4] Ya mere, dị ka van Es kọwara, "[O] otu n'ime ihe oyiyi a kacha mara amara nke Agha Vietnam na-egosi ihe ọzọ karịa ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ onye ọ bụla na-eche na ọ na-eme." [4]

Na njedebe nke agha ahụ, a kpọgharịrị Saigon Ho Chi Minh City, na Gia Long Street (aha ya maka eze ukwu Gia Long, chịrị 1802–1820) ka ahagharịrị Lý Tự Trọng Street, iji sọpụrụ onye ọchịchị Kọmunist dị afọ 17. site na French. A na-ahapụ ndị ọbịa ka ha banye n'elu ụlọ site na iburu igwe mbuli gaa n'ala nke itoolu.

Ka mwakpo ndị Taliban 2021 butere ọdịda Kabul, ndị nta akụkọ tụlere atụnyere nchụpụ ahụ na 22 Gia Long Street na onyonyo nke ịchụpụ helikopta na ụlọ ọrụ nnọchi anya US na Kabul . [5] [6] [7] BBC gara n'ihu na-akọwahie foto ahụ dịka ọ na-egosi ụlọ ọrụ ndị nnọchi anya US, mechara gbanwee gaa na "ọdụ ụgbọ mmiri CIA" adịghị adị. [8]

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

ezi, ụlọ ọrụ UPI nke Tokyo gbanwere isiokwu ya wee gụọ ụgha: " helikopta US na-achụpụ ndị ọrụ ụlọ ọrụ US." Ọ bụ ezie na van

  1. Bradsher. "Hubert Van Es, Photojournalist, Is Dead at 67", The New York Times, 15 May 2009. (in en)
  2. 2.0 2.1 Butterfield. "The World; Getting It Wrong in a Photo", The New York Times, 23 April 2000. (in en)
  3. Es. "Thirty Years at 300 Millimeters", The New York Times, 29 April 2005. (in en)
  4. 4.0 4.1 4.2 4.3 Bradley (2015). The China mirage : the hidden history of American disaster in Asia. ISBN 978-0-316-19667-3. OCLC 870199580. 
  5. "Rash Report: In Kabul, shadows of Saigon", Star Tribune. Retrieved on 15 August 2021.
  6. "Editorial: President Biden's Saigon moment", Boston Herald, 15 August 2021. Retrieved on 15 August 2021.
  7. "Kabul evacuations 'sequel to humiliating fall of Saigon in 1975'", Al Jazeera. Retrieved on 15 August 2021.
  8. "Why is the Taliban's Kabul victory being compared to the fall of Saigon?", BBC News, 17 August 2021.

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]