AHMED ABDUL NINGI

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ


AHMED ABDUL NINGI
Personal details
Children10 June 2003
WebsiteAbdulNingi.com

Abdul Ahmed Ningi (amụrụ n'April 20, 1960) bụ osote onye isi nke Senate mba Naịjirịa.[1] Onye otu People's Democratic Party (PDP), ọ rụrụ ọrụ dị ka onye omeiwu na-anọchite anya mpaghara steeti Bauchi site na afọ 2011 ruo na afọ 2015.[2] Mpaghara ndị omeiwu nke etiti Bauchi gụnyere mpaghara gọọmentị ime obodo nke Danbam, Darazo, Ganjuwa, Misau, Ningi, na Warji.

Abdul Ningi jere ozi dị ka onye isi ụlọ nke ụlọ ndị nnọchi anya mba Naịjirịa site na afọ 2003 ruo n'afọ 2007 ma bụrụ onye otu ụlọ ndị nnọchiteanya site na 1999 ruo 2011.[3] Dị ka osote onye isi nke ndị ka n'ọnụ ọgụgụ, Abdul Ningi bụ onye isi ọrụ nke Senate mba Naịjirịa.

Afọ ndị mbụ[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Abdul maazi Ningi n'obodo Ningi nke Bauchi steeti.[4] Ọ tolitere n'ọnọdụ dị ala na-aga ihe ruru iri kilomita kwa ụbọchị iji nweta mmiri maka ezinụlọ ahụ. Ọ malitere ịrụ ọrụ n'ugbo nna ya mgbe ọ dị afọ ise, ugbo ọ ka na-elekọta ruo taa. Ọ biri na Ningi ndụ ya niile.

Ọ gara ụlọ akwụkwọ praịmarị Ningi East (1969 ruo 1973) na ụlọ akwụkwọ sekọndrị gọọmentị, Misau.[4] Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ na Government Secondary School, Misau na afọ 1978, ọ debanyere aha na Bauchi College of Art and Sciences maka mmemme afọ abụọ. Ọ nwetara B.Sc. ya na Sociology na Mahadum Ahmadu Bello na 1983, na-aghọ onye mbụ n'ezinụlọ ya ịga mahadum.[5]

N'oge na-adịghị anya mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ n'afọ 1983, ọ gara n'ihu na National Youth Service na mab Kano. N'afọ 1984, ọ nakweere ọkwa na gọọmentị steeti Bauchi dị ka onye ọrụ ọdịmma ọha na eze. E mechara bulie ya n'ọkwa ka ọ bụrụ odeakwụkwọ nke Bauchi Rent Tribunal ma site na 1986 a chụpụrụ ya n'ime First Bank of Nigeria dị ka onye nlekọta ụlọ akụ. Ọ sonyeere kọmputa Hi-Tech na 1992 dị ka onye isi nchịkwa ma site na 1995 ọ ghọrọ Onye isi oche na Onye isi nchịkwa nke NAJ Resources Ltd., Bauchi.[5]

Ọrụ ndọrọ ndọrọ ọchịchị mbụ[dezie | dezie ebe o si]

N'afọ 1996, Abdul Ningi sonyere na nzukọ nke steeti Bauchi n'okpuru otú nke United Nigeria Congress Party (UNCP) meriri ya bụ ntuliaka elu mana gọọmentị Abacha duziri kagburu ntuli aka ahụ.[6]

Sen. Abdul Ningi na nnọkọ nke Senate na 2013

Ụlọ Ndị Nnọchiteanya[dezie | dezie ebe o si]

Site na nloghachi n'ọchịchị ndị nkịtị n'afọ 1999, Abdul Ningi zoro ọkwa n'okpuru otú nke People's Democratic Party ma merie site na mmeri iji nọchite anya Ningi Federal constituency. A họpụtara ya ugboro abụọ n'afọ 2003 na 2007.

1999 ruo 2003[dezie | dezie ebe o si]

N'oge mbụ ya dị ka onye otu ụlọ ndị nnọchi anya Naịjirịa, maazi Abdul Ningi jere ozi dị ka onye isi oche ụlọ kọmitii na mineral siri ike (2002 ruo 2003); onye isi oche, obere kọmitii ụlọ na agụmakwụkwọ ndị nkuzi (1999 ruo 2002); na onye isi oche. N'agbata afọ 1999 na afọ 2002, ọ bụ onye isi oche nke Nigeria Football Association n'oge ọchịchị ya, Naịjirịa ruru eru maka mpụta nke abụọ ya na FIFA World Cup.

2003 ruo 2007[dezie | dezie ebe o si]

A họpụtara Abdul Ningi ọzọ n'afọ 2003. Site n'afọ 2003 ruo 2007, ọ rụrụ ọrụ dị ka onye isi ụlọ. Ọ bụ otu n'ime ndị isi na-eme ihe nkiri nyere aka mee ka ụlọ ahụ dị n'otu n'oge Agenda nke Atọ na 2006.[7] Ọ bụ onye isi oche nke obere kọmitii ụlọ na Nigeria Football Association (2003 ruo 2007) wee bụrụ onye otu Inter Parliamentary Union, Commonwealth Parliamentary Association na Pan-African Parliament.

2007 ruo 2011[dezie | dezie ebe o si]

A na-asọ mpi ntuli aka ya na 2007 dị ka Salisu Zakari nke All Nigerian Peoples Party (ANPP) bụ onye mmeri na mbụ, mana n'afọ 2008, ụlọ ikpe mkpegharị weghachiri Abdul Ningi dị ka onye mmeri ziri ezi nke ntuli aka Eprel afọ 2007.[8][9] Ọ rụrụ ọrụ dị ka Onye isi oche Ad-hoc kọmitii na nsogbu mba Niger Delta, ebe ntinye aka ya nyere aka n'ịmepụta mmemme Amnesty nke doziri agha Niger Delta. Ọ bụkwa Onye isi oche Kọmitii Ụlọ na-ahụ maka ihe gbasara ndị uwe ojii ma bụrụkwa onye otu Kọmitii ụlọ na Jos crisis na Constitutional Review Committee.

Onye osote onye ndú nke ndị ka n'ọnụ ọgụgụ[dezie | dezie ebe o si]

Abdul Ningi na Onye isi oche Senate, David Mark na 2012

N'afọ 2011, Abdul Ningi zoro ọkwa megide onye omeiwu nọ n'ọkwa Mohammed A. Muhammed nke All Nigerian Peoples Party (ANPP), onye nọ n'okpuru nyocha maka enweghị nnọchiteanya dị mma site na mpaghara ya. Abdul Ningi meriri Mohammed A. Muhammed na ntuli aka ndị omeiwu nke 9 Eprel.[2] Site na Peoples Democratic Party na-ejigide ihe ka ọtụtụ n'ime Senate na oche 64 n'ime oche 108, ndị ọrụ ibe ya ji otu olu họrọ Abdul Ningi dị ka osote onye isi ndị ka n'ọnụ ọgụgụ.

Ọrụ ndị omebe iwu[dezie | dezie ebe o si]

Otu Abdul Ningi kwadoro oghere maka obodo Gidan Waya na Darazo lga, Bauchi na 2012

Na mba Bauchi bụ obodo ọrụ ugbo na-achọ mmepe, Abdul Ningi mepụtara atụmatụ mmepe "Masterplan of Service" na-elekwasị anya na ịmepụta ọrụ, nkwado ọrụ ugbo yana mmepe obodo.

Okike ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

Ọ malitere nnukwu mmeghachi omume nke ndị gụsịrị akwụkwọ na-enweghị ọrụ na Bauchi n'iji ohere nke Graduate Internship Scheme mee ihe. N'ime ọnwa abụọ, o nwere ike ime ka ọ dị mfe ma nweta ndebanye aha nke ihe karịrị otu puku ndị gụsịrị akwụkwọ gafee mpaghara gọọmentị 20 nke Bauchi. Na mmekorita ya na SURE-P, ihe karịrị ndị ntorobịa Bauchi 3,000 na-arụ ọrụ Community Services Women and Youth Employment (CSWYE). Ka ọ na-erule n'ọnwa Ọktoba afọ 2014, ọ na-arụ ọrụ na FERMA iji mee ka ọrụ nke ihe karịrị 1,000 ndị ntorobịa Bauchi dị n'ime mmemme ọrụ ọha maka ndị ntorobịa.

Nkwado ọrụ ugbo[dezie | dezie ebe o si]

Onye na-erite uru na nkwado ọrụ ugbo Abdul Ningi na-amụmụ ọnụ ọchị.

N'ịrụkọ ọrụ na Hadejia-Jamaāare River Basin Development Agriculture na Upper Benue River Basin development Authority, Abdul Ningi nyere aka na ugbo otu puku narị iri asatọ na iri ise n'otu n'otu na nkwado oge ọkọchị na ugbo 600 n'otu nwere nkwado oge mmiri n'oge oge ọrụ ugbo 2012 na 2013.

Mmepe obodo[dezie | dezie ebe o si]

N'agbata afọ 2012 na afọ 2013, Abdul Ningi mikpuru ngụkọta nke narị isii na iri ise na itolu nke oghere ọkpọkọ aka, iri anọ na atọ tankị elu nke anyanwụ na-enye ike maka mpaghara gọọmentị isii nke Danbam, Darazo, Ganjuwa, Ningi na Warji. Ọ malitekwara ọrụ mmiri nke a ga-enye mmiri maka ihe karịrị otu narị puku ndị bi na Ningi emirate na obodo ndị gbara ya gburugburu na-akwalite ọrụ ugbo na ikike mmepụta ike nke steeti ahụ. A na-emecha ọmụmụ ihe, imepụta ihe na ihe owuwu maka mmejuputa na mbido afọ 2015.

Ikpochapụ ịda ogbenye[dezie | dezie ebe o si]

Onyinye nke igwe ịkwa akwa, ọgba tum tum, wdg nye ndị Bauchi.

Site na mgbalị iji kpochapụ ịda ogbenye na steeti Bauchi, Abdul Ningi nyere otu puku na narị ise ọgba tum tum, keke na pepe dị narị isii , na mashin éjị akwa akwa dị narị ise maka obodo dị iche iche. Iji nyere aka na njem, e nyekwara ọtụtụ bọs nwere oche iri na asatọ.

Ebe Nweta Nkà[dezie | dezie ebe o si]

Otu Abdul Ningi kwadoro oghere maka obodo Yanda na Ganjuwa lga, Bauchi

Ebe abụọ dị na Ningi na Misau na mmekọrịta ya na SMEDAN, maazi Abdul Ningi zụrụ ihe karịrị ndị ntorobịa otu puku na narị abụọ n'ịkwa ákwà, ndị ntorobịa narị abụọ na iri ise n'ịkpa nkata na ọtụtụ narị ndị ọzọ n'ọrụ aka. E wuru ụlọ ọrụ ICT itoolu iji gbasaa ịgụ na ide kọmputa nye ndị Bauchi. Iji mee ka ojiji kwesịrị ekwesị nke ebe ndị a na-enweta nkà, Abdul Ningi na-arụ ọrụ mgbe niile na mmekorita ya na ụlọ akwụkwọ sekọndrị, gọọmentị ime obodo na ndị ọzọ nwere mmasị.

Agụmakwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

Maka oge agụmakwụkwọ nke afọ 2013/2014, e debanyere aha ụlọ akwụkwọ praịmarị narị ise maka itinye aka na ngwá ọrụ maka inye bọọdụ na akara ọcha nke oge a, tebụl na oche klas nke oge a na inye ederede na akwụkwọ ederede. Site na atụmatụ agụmakwụkwọ Ningi, ọtụtụ narị ndị ntorobịa na-enweta ụgwọ WASSCE ha na ụgwọ agụmakwụkwọ nke Abdul Ningi kwụrụ.

S/N Ọrụ Nsonaazụ
1 Okike ọrụ Ọrụ 1,000 ndị gụsịrị akwụkwọ (GIS)
Ọrụ ọha na eze 500 Ọrụ ndị ntorobịa
Ọrụ 3,000 site na mmemme Community Services Women and Youth Employment (CSWYE)
2 Ikpochapụ ịda ogbenye 1,500 ọgba tum tum nyere onyinye
600 Tricycles nyere onyinye
E nyere ígwè ọrụ ịkwa akwa 5,000
3 Ihe owuwu okporo ụzọ Nweghachi nke "Ningi-Yadangungume-Fuskar-Mata" Road
4 Nkwado ọrụ ugbo 1,850 ugbo Nkwado oge ọkọchị
600 ugbo Nkwado ọrụ ugbo n'oge mmiri
5 Mmepe obodo
659 nkeji aka pump rụrụ
43 Borehole na-eji anyanwụ eme ihe
20 unit - 500KVA Transformer
1,240 ọkụ nke Solar Street
6 Agụmakwụkwọ 1,000 WASSCE kwụrụ n'etiti afọ 2012 na 2013.
53 Ndị ritere uru na agụmakwụkwọ tertiary
250 Ndị ritere uru na agụmakwụkwọ ndị okenye
Ụlọ akwụkwọ praịmarị 500 nwere Tebụl, oche, akwụkwọ mmega ahụ, na ihe ederede
7 Ebe Nweta Nkà 9 Ụlọ ọrụ ICT
1,200 Ndị na-akwa ákwà zụrụ
250 Ndị na-akpa akpa a zụrụ
80 IT Professionals zụrụ
8 Ụlọ ọgwụ 5 Ụgbọala ndị ambulance nyere onyinye
40 Incubators ụmụaka nyere onyinye
100 Àkwà na àkwà
9 Njem Bọs 18 e nyere onyinye

Ndụ onwe onye[dezie | dezie ebe o si]

Abdul Ningi na nwunye ya lụrụ n'afọ 1982, ma biri na Ningi, Bauchi. Ha nwere sọsọ ụmụ ise.

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

  1. "Abdul Ningi was a majority leader", Nigerian Senate, 21 June 2011.
  2. 2.0 2.1 "2011 Elected Nigerian Senators", Nigeria Elections, 18 April 2011. Retrieved on 22 October 2014.
  3. Hon. Abdul Ahmed Ningi. National Assembly of Nigeria. Archived from the original on 3 March 2016. Retrieved on 30 September 2009.
  4. 4.0 4.1 "Abdul Ningi place of birth", Abdul Ningi Biography, 22 October 2014.
  5. 5.0 5.1 "Ahmed Abdul Ningi", Kakaaki Magazine, 22 October 2014.
  6. "Abacha's Last Days", Online Nigeria. Retrieved on 22 October 2010.
  7. Obasanjo Under Pressure. Menas Nigeria Focus (December 2006). Archived from the original on 3 October 2011. Retrieved on 30 September 2009.
  8. JAMES OJO (5 August 2007). Out of power, no one gives you any respect again. The Daily Sun. Archived from the original on 16 October 2007. Retrieved on 30 September 2009.
  9. Aliyu Machika (23 June 2008). Abdul Ningi Returns to the House. Daily Trust. Retrieved on 30 September 2009.