Jump to content

A Daughter of the Samurai

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Nwa nwanyị nke Samurai
Usòrò:1947 A Daughter of the Samurai book cover.jpg
Onye dere ya Etsu Inagaki Sugimoto
Asụsụ Bekee
Ụdị Akwụkwọ akụkọ ndụ onwe onye[1]
Onye bipụtara ya Ụbọchị Abụọ
Ụbọchị e bipụtara ya
1925[2]
ISBN 978-1-646-79604-5
Ihe odide Nwa nwanyị nke Samurai na WikisourceEbe e si nweta ya

A Daughter of the Samurai bụ akwụkwọ Akụkọ ndụ onwe onye nke 1925 nke Etsu Inagaki Sugimoto dere.

Ọdịdị

[dezie | dezie ebe o si]

Christopher Morley gbara Sugimoto ume ide banyere ndụ ya na Japan.[1] Ọ dị afọ 51 ma biri na US ihe karịrị afọ 20 mgbe o dere akwụkwọ ahụ.[2] Ebumnobi ya ide akwụkwọ ahụ, dị ka ekwuru site n’ọnụ onye na-eme ihe nkiri bụ́ Etsu-bọ, bụ ime ka a dokwuo anya ihe nzuzo e zoro ezo n’ebe ndị mmadụ nọ n’Ebe Ọwụwa Anyanwụ na n’ebe ọdịda anyanwụ.: [1]   Edebere ya na mbụ na akwụkwọ akụkọ Asia tupu ewepụta ya dị ka akwụkwọ na 1925.[1][2] Otu nwa nwanne Etsu nke a na-akpọ "Nne America", Florence Mills Wilson, edegharịrị ihe odide ahụ tupu ezigara ya ndị bipụtara ya..[1]

Ihe ndị dị n'ime

[dezie | dezie ebe o si]

Ihe odide zuru ezu nkeNwa nwanyị nke Samuraina Wikisource

Akwụkwọ ahụ nwere isi iri atọ na abụọ. Ọ na-agbaso mbata nke Etsu-bō, onye edemede na-anọchi Sugimoto, na United States of America ma jiri ndụ nke ịbụ nwanyị na Japan tụnyere na America.

Otu afọ tupu e bipụta ya, Iwu Migration nke 1924 gbochiri ndị mmadụ si mba ndị Eshia na-abanye na US, nke akụkọ ifo "Yellow Peril" mere ka ọ dịkwuo elu.[3] N'agbanyeghị nke a, ma ọ bụ n'ihi ya, akwụkwọ ahụ nwere ihe ịga nke ọma, na Setsuko Hirakawa na-ekwu na ihe ịga nke ahụ bụ n'ihe kpatara ọchịchọ ịmata ihe nke ọdịda anyanwụ nke Japan.[1] Ọ rere nde iri ka ọ na-erule afọ 1962. [4]

Nnyocha ndị nkatọ, ma nke oge a ma nke oge ochie, etoola akwụkwọ ahụ. Dorothy E. Guttmacher, na-ede maka <i id="mwQA">Baltimore Sun</i>, jiri ya tụnyere Joseph Conrad, na-ekwu na ụdị ya gosipụtara ma "ịdị nkọ ma ịma mma". [5] Daniel E. Ahearne maka Hartford Courant kọwara akwụkwọ ahụ dị ka "ọcha abụ". [6] Richard G. Hubler maka Los Angeles Times kọwara ya dị ka "ihe mara mma na-ebipụta". [7]

A na-akọwakarị akwụkwọ ahụ dị ka Akụkọ ndụ onwe onye ma ọ bụ akwụkwọ ncheta, agbanyeghị na ọ bụ ihe ziri ezi ịkọwa ya dị ka akwụkwọ akụkọ ndụ onwe ya dịka ọ bụ ọrụ akụkọ ifo dabere na ihe ndị mere na ndụ Sugimoto.[1]

A kọwawo ya dị ka akwụkwọ akụkọ "transnational feminist" nke na-enyocha ndụ ụmụ nwanyị Japan na ndị ọcha na mmalite narị afọ nke 20.[8] Mgbe ọ na-ekweta na ụmụ nwanyị America nwere "nwere onwe" karịa ụmụ nwanyị Japan, Etsu-bō na-ekwu na ha bụ ndị nwoke na-eme ihe ọchị na enweghị nkwanye ùgwù na-emegide "ike aghụghọ" nke ụmụ nwanyị Japan. Ya mere, ha gụrụ akwụkwọ ego, ebe ọ chọpụtara na ụmụ nwanyị America na-ekwupụta (mgbe ụfọdụ na mpako) na ha enweghị ihe ọmụma banyere ihe gbasara ego. [9]

Nsụgharị

[dezie | dezie ebe o si]

A sụgharịrị ya n'ọtụtụ asụsụ, gụnyere nsụgharị Japanese na 1943.[1][10]

Asụsụ Aha ya Ndị ntụgharị Onye bipụtara ya Afọ[1]
French Nwa nwanyị nke Samurai René de Cérenville Mbipụta Victor Attinger 1930
Swedish 1934
German Otu ihe na-eme na Samurai S. Fischer Verlag 1935
Asụsụ Finnish Samurain Titheär Häftad, Finska 1937
Danish 1937
Polish 1937
Ndị Japan 武士の娘 Miyo Ōiwa Nagasaki Shoten 1943

Ihe edeturu

[dezie | dezie ebe o si]

.mw-parser-output .reflist{margin-bottom:0.5em;list-style-type:decimal}@media screen{.mw-parser-output .reflist{font-size:90%}}.mw-parser-output .reflist .references{font-size:100%;margin-bottom:0;list-style-type:inherit}.mw-parser-output .reflist-columns-2{column-width:30em}.mw-parser-output .reflist-columns-3{column-width:25em}.mw-parser-output .reflist-columns{margin-top:0.3em}.mw-parser-output .reflist-columns ol{margin-top:0}.mw-parser-output .reflist-columns li{page-break-inside:avoid;break-inside:avoid-column}.mw-parser-output .reflist-upper-alpha{list-style-type:upper-alpha}.mw-parser-output .reflist-upper-roman{list-style-type:upper-roman}.mw-parser-output .reflist-lower-alpha{list-style-type:lower-alpha}.mw-parser-output .reflist-lower-greek{list-style-type:lower-greek}.mw-parser-output .reflist-lower-roman{list-style-type:lower-roman}

Ihe odide

[dezie | dezie ebe o si]
  1. 1.0 1.1 1.2 1.3 1.4 1.5 1.6 Hirakawa, Setsuko (1993). "Etsu I· Sugimoto's "A Daughter of the Samurai" in America". Comparative Literature Studies. 30 (4): 397–407. ISSN 0010-4132. JSTOR 40246906.
  2. "Review of New Books". The Minneapolis Star. November 3, 1925. p. 6. Retrieved July 30, 2023.
  3. Imai. Immigration Act of 1924. Densho Encyclopedia.
  4. Bettman. "Mrs. Kodera Back In Childhood Home", The Cincinnati Enquirer, September 23, 1962, pp. 80. Retrieved on July 30, 2023.
  5. Guttmacher. "Autobiography Of A Noblewoman Of Modern Japan", The Baltimore Sun, December 12, 1925, pp. 8. Retrieved on July 30, 2023.
  6. Ahearne. "A History Properly Told", Hartford Courant, October 26, 1947, pp. 78. Retrieved on July 30, 2023.
  7. Hubler. "Measuring Stick for American Lives", The Los Angeles Times, August 14, 1966. Retrieved on July 30, 2023.
  8. Karen Kuo (2015). ""Japanese Women Are Like Volcanoes": Trans-Pacific Feminist Musings in Etsu I. Sugimoto's A Daughter of a Samurai". Frontiers: A Journal of Women Studies 36 (1): 57–86. DOI:10.5250/fronjwomestud.36.1.0057. 
  9. Dodge (1996). "Laughter of the Samurai: Humor in the Autobiography of Etsu Sugimoto". MELUS 21 (4): 57–69. DOI:10.2307/467642. 
  10. A Daughter of the Samurai: On the Strength, Tradition, and Rebellion of Etsu Inagaki Sugimoto (en-US). Literary Hub (July 6, 2021). Retrieved on July 31, 2023.