Abụ Ụnwụ

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

ikpe ] [" Abụ Ụnwụ " bụ abụ nke ụfọdụ ndị na-eso ụzọsi ike n'ihe Ulster na Ulster na Scotland na-abụ, a na-edukwa ya na ndị na-akpata na, na Scotland, ndị Irish, ndị si na Irish ma ọ bụ ndị nwe  nkata na Ireland .  [1] Ndị na-akwado nkwado ndị Scottish Rangers na-abụkwa ya n'ihi ihe ndị Celtic nke Irish na-ama ya.  Tọọ na ụgbọ nke " The John B. Sails" nke Carl Sandburg na-ewu ewu, egwu egwu a na-ezo aka na 1840' Great Famine of Ireland.  A na-anụkarị abụ a na njem ndị na-ejesi ike n'ihe na Northern Ireland .  </link>"Ụ Ụranwụ" enwetawo nkatọ n'ihi ahụmahụ ókè na nke ịrọ òtù nke egwu ya na, n'aka ụfọdụ, ndị na-abụ ya enwetawo.

Esemokwu[dezie | dezie ebe o si]

Oke ụnwụ nri na Ireland n'ime afọ 1840 mere ka ndị obodo ahụ daa site na ihe dị ka nderụ ruo nde ise n'ihi na ụmụaka na ụmụaka.  [1] Ọ bụ ebe na ọtụtụ ndị njem kwagara North America, ọnụ ọgụgụ buru ibu kwagara Scotland na England, biri na London, Liverpool na Glasgow.  [2] ahụ ahụ, ịrọ òtù na Glasgow na-enwetawo nlebara anya mgbasa ozi nke ukwuu, ebe ndị egwuregwu egwuregwu abụọ ya bụ isi ihe ike: Celtic na-enweta nkwado dị ukwuu site n'aka ụmụ ndị ndụ Irish, na Rangers sitere sitere.  na ndị Protestant na Scotland na Ulster (nke bụ Northern Ireland na Ulster).  County Donegal).

Ndị Fans Rangers kụburu egwu a n'ihu ọha na egwuregwu dị na Celtic Park n'April 2008. [1] Lex Gold, onye isi ụmụaka nke Scottish Premier League (SPL) n'oge ahụ, kwuru na ike ịwepụ ike ma  ọ bụrụ na ndị Fans na-aga n'ihu na-abụ abụ ndị dị otú ahụ:

John Reid, onye isi oche Celtic, onye na-akpa ime ka ndị na-ahụ nke pụta ìhè nke ụnwụ ahụ: "Ole na ole n'ime ndị na-abụ abụ a ga- iche na ụnwụ nri nri nke òtù na ọtụtụ nde  mmadụ ndị nwụrụ ma ọ bụ ndị manyere n'ìgwè.  Scotland na-agba mbọ kpamkpam na-alụ orụ òtù na ụmụ na-anụ ọkụkọ, nke mere anyị ji ọrụ n'ịkọ gara aga ma na-emekwu ihe.  Anyị na mbụ n'onwe ha na-arụkọ ọrụ, n'ihi na ha bụ nke ndị nke nsogbu ahụ. [1]

[2]Kenny Scott, onye isi nchekwa na ọrụ nke Rangers, kwuru na October 2008 na ụka ya na ndị uwe ojii Strathclyde mere ka o doo ngosi ahụ anya na ejide ike ndị na-akwado ya na-abụ abụ ahụ.  [1] Na Nọvemba 2008, aፍቃ onye ofufe Rangers ikpe maka nkwado nke udo (nke ajị mbunobi na-eji njọ) maka ịbụ abụ ahụ n'oge egwuregwu na Kilmarnock .  [2] Na player ya na June 2009, ndị ọka ikpe Scotland atɔ na eguu ahụ bụ ike, n'ihi na ọ na-anya anya na ndị si Irish.  [3] [4] Ndị Rangers egwula ndị na-akwado ha ugboro ugboro ka ha ghara ịbụ abụ a.  [5] Otu Rangers Fans 'organisation, Rangers Supporters' Trust, gọọgọ agọ na abụ ahụ bụ ahụ bụ ike abụ: Kama nke ahụ igwe dị ka "ikuku" nke e mere ka ọ ghara emo ọ bụghị ụnwụ ahụ n'onwe ya.  ya, ma ndị Celtic Fans' njikọ na Republic.  nke Ireland .

[3]N'ihe gbasara ebere ha na fim ya na Rangers, UNICEF kwuputara ntọala ha gbasara egwu a ma kpọkuo amụma ahụ ka ha hụ na ebe ya na egwuregwu ha.

Okwu gbasara iwu[dezie | dezie ebe o si]

N'ihe William Walls v. the Procurator Fiscal, Kilmarnock, [1] Eziikpe Kasị Elu nke ikpe na-ekpe ikpe, na echiche nke Lord Carloway nyere, na:

"Egwu ahụ na-akpọ ndị agbụrụ Irish, bụ ndị bi na Scotland, ka ha laghachi n'ala nna nna ha, ya bụ Ireland [...] ha na-akpa ókè agbụrụ n'ịkpọ ndị amụrụ na Scotland ka ha pụọ na obodo ahụ n'ihi ha. agbụrụ agbụrụ.

Ọ bụ ezie na anabatara na egwu egwu na-akọwa eziokwu nke ajụjụ sochiri (ụnwụ ahụ agwụla, gịnị kpatara ị laa n'ụlọ?), echere na nke a ga-aghọta nke ọma ọ bụghị naanị ajụjụ kama dịka aro n'okpuru egwu. .

na-egwu egwu, bụ onye a mara ikpe maka ikwu udo nke ụdị na-akawanye njọ ma na-eme ka ajọnobi ndị ka njọ mgbe ọ bụrụ ụnwụ nri ma kwuo ọtụtụ okwu ndị ọzọ n'oge egwuregwu egwuregwu, agọnarị ?  ya ma kwadoo ikpe ya.

Hụkwa[dezie | dezie ebe o si]

  • Ndị ọbịa Irish
  • Ndị Scotland Irish
  • Ụlọ ọrụ ochie
  • Sectarianism na Glasgow

Ntụaka[dezie | dezie ebe o si]

  1. "Concerns raised over famine song", BBC News, news.bbc.co.uk, 15 September 2008. Retrieved on 6 November 2008.
  2. POSITION STATEMENT ON 'THE FAMINE SONG' (3 October 2008). Archived from the original on 9 January 2009. Retrieved on 23 October 2015.
  3. MacDonald. "Unicef: Famine Song banned", The Sunday Times, 10 January 2009. Retrieved on 6 March 2011.