Abayomi Barber

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Added databox 

Abayomi Adebayo Barber (23 Ọktoba 1928 - 26 Disemba 2021) bụ onye na-ese ihe n'oge a na Naijiria bụrụ kwa onye ndụmọdụ nke Abayomi Barber Art School na Lagos, Nigeria. Ọ bụ onye nka ọgbara ọhụrụ dị mkpa na Naịjirịa mana a maghị ya nke ọma na ụwa nke .[1] A maara ya nke ọma maka itinye usoro okike na usoro surrealism na ọrụ nka ya. Ụfọdụ n'ime ọrụ ntinye aka ya gụnyere busts nke onye bụbu onye isi ala Naịjirịa, Murtala Mohammed na onye bụbu Oba nke Ile-Ife, Adesoji Aderemi, ọrụ ọzọ a ma ama bụ eserese mmanụ nke Shehu Shagari.[2]

Ndụ[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Barber na 23 Ọktoba 1928 na Ile-Ife n'ezinụlọ Samuel Bamidele na Victoria Waleola Barber. Ọ malitere agụmakwụkwọ ya na St Peter's Anglican School, Iremo, Ife. Ọ gụsịrị akwụkwọ na St Stephen's School, Modakeke, Ife na 1948.[3] N'afọ 1949, o mepụtara ihe osise n'elu igbe osisi wee sonye na asọmpi nka dị iche iche n'otu afọ ahụ. O nwetara nkwanye ùgwù na Lagos mgbe o meriri Lines Silver Cup nke Elder Dempster kwadoro maka eserese kachasị mma e gosipụtara na All Nigeria Festival of the Arts na 1952. Mgbe ihe nrite ahụ gasịrị, e nyere ya ọrụ ịmepụta ihe osise nke Harold Cooper, onye isi oche klọb Ikoyi na-apụ apụ. Ọ chọtara ọrụ na Lagos na mmalite afọ 1950 dị ka onye na-ese ihe osise na-emepụta akwụkwọ na ihe osise mgbasa ozi na eserese ọchị maka onye mgbasa ozi Naijiria dị na Yaba, Lagos. N'afọ 1955, ọ debara aha ya na mmemme ịkpụ ihe na Yaba College of Technology n'okpuru nduzi nke onye Britain na-akpụ ihe bụ Paul Mount. N'afọ 1957, nwanne nna ya, Adesoji Aderemi kpọbatara ya nye Awolowo, onye isi ala nke mpaghara ọdịda anyanwụ Naịjirịa n'oge ahụ; ya na ndị Awolowo na-akpakọrịta, ọ sonyeere Yoruba Historical Research Scheme na ọrụ nyocha nke na-achọpụta mmalite nke ndị Yoruba. Ọrụ ya dị ka onye enyemaka ọrụ na atụmatụ nyocha nyere ya ohere iso ndị ọkà mmụta a ma ama dịka Saburi Biobaku, William Fagg, Frank Willet na Dr Bradburty rụkọọ ọrụ. Site na 1960 ruo 1962, site na agụmakwụkwọ sitere na gọọmentị mpaghara, ọ gụrụ akwụkwọ na Central School of Arts and Crafts, London. Ọ gara London iji mụọ nchekwa na mweghachi nke ihe ochie na ịrụ ọrụ n'ịzụlite ihe oyiyi Obafemi Awolowo.[4] Otú ọ dị, nsogbu mpaghara kpuchiri mpaghara ahụ ma kwụsị agụmakwụkwọ ya. Mgbe ọ nọ n'England, ọ gara n'ihu ịzụlite ọrụ aka ya, ọ gụrụ maka ịkpụ ihe na ịkpụzi na Mancini na Tozer studios, London, ọ rụkwara ọrụ dị ka onye enyemaka na ụlọ ọrụ nka nke Edward Delaney nwere ma mesịa na Oscar Nemon's studio na St James studio na London.[5] Ya na Nemon rụkọrọ ọrụ na ihe ọkpụkpụ ise nke Winston Churchill.[3] Ọ bụkwa onye enyemaka na British Museum. Ọ laghachiri Naịjirịa n'afọ 1971 ebe e weere ya n'ọrụ dị ka onye ọrụ nka na School of African and Asian Studies nke a maara ugbu a dị ka Center for Cultural Studies, University of Lagos . E nyere ya ọrụ ịse ihe osise nke onye isi Etiopia na-eleta, Haile Selassie na 1972. Mgbe ọ laghachiri Naịjirịa, Barber enweghị obi ụtọ na ihe ọ na-ele anya dị ka primitivism na expressionism nke na-achịkwa ihe nkiri nka Naịjirịa n'oge ahụ. O kwenyere na ezigbo okike n'ọrụ nke ezigbo onye na-ese ihe na-abịa naanị site n'ilekwasị anya na nkà na ihe na ezi obi nke omume.[3] Ọ malitere ụlọ akwụkwọ ọzụzụ na 1973, ya na Muri Adejimi dị ka nwa akwụkwọ mbụ ya na studio ya na mahadum.

Barber nwere ihe ngosi nke mbụ ya na 1989, aha ngosi ahụ bụ Abayomi Barber A Retrospective. Ụfọdụ n'ime ọrụ ya na-egosi na National Gallery of Modern Art nke gụnyere ihe ọkpụkpụ nke Ali Maigoro na Yemoja.

Barber anọgidewo na-emepụta nka. E gosipụtara ya n'etiti afọ 2017, ebe o tụlere ọrụ ndụ ya na nkà ihe ọmụma ya na ndụ.[6]

Abayomi Barber nwụrụ na 26 Disemba 2021.[7]

Ebensidee[dezie | dezie ebe o si]

  1. Odiboh. The Crisis Of Appropriating Identity For African Art And Artists. Gefame. vol. 2, no. 1. Ann Arbor, MI: MPublishing, University of Michigan Library. Retrieved on August 24, 2015.
  2. Anonyuo, E. G. (January 01, 1999). Microanalysis of Skokian works of art. Nigerian Skokian Art: a Microanalysis of the Realistic Visual Expression in Contemporary Nigerian Art, 69-107
  3. 3.0 3.1 3.2 Odiboh. Creative Reformation of African Art Traditions: The Iconography of Abayomi Barber Art School. African Arts Vol. 42, No. 2, MIT Press. Retrieved on August 24, 2015.
  4. ABAYOMI BARBER - a Nigerian "Genius" whose mastery of his Art challenges the British Art History - The Hourglass Gallery. The Hourglass Gallery.
  5. Anonyuo. P 81-83
  6. "I want to enjoy life more, I don't think there's afterlife -- Abayomi Barber, 88." (August 27, 2017). Punch Newspapers: Octogenarian (Nigeria). Retrieved September 29, 2018.
  7. Leading Contemporary Nigerian Artist, Abayomi Barber, Dies at 93. This Day Live. Retrieved on 13 January 2022.

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]