Abdulkadir Ahmed

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Abdulkadir Ahmed

Abdulkadir Ahmed (31 Ọktoba 1940 – 1997) bụ onye ọchụnta ego na onye ọrụ obodo bụ onye gọvanọ Central Bank of Nigeria site na 1982 ruo 1993.

Ihe ndị mere n'oge gara aga[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Ahmed na 31 October 1940 na Jama'are, Bauchi State. Ọ gara Barewa College, Zaria na 1955. Ọ sonyeere New Nigerian Development Company na January, 1960. Ahmed gụrụ akwụkwọ na mahadum Ife na 1961. Ọ gụchara na South West London College na 1972. Ahmed ghọrọ Commissioner of Finance for Bauchi state ( Maachị 1976-June 1977). A họpụtara ya ka ọ bụrụ osote Gọvanọ na Central Bank of Nigeria na 1977. Tupu ọ ghọọ Commissioner of Finance, Ahmed nwere ahụmahụ Executive na Northern Nigeria Development Company (NNDC) ma nọchite anya ụlọ ọrụ ahụ na bọọdụ nke ụlọ ọrụ metụtara dịka Arewa Textiles Mills, Northern. Nigeria Textile Mills, Cement Company nke Northern Nigeria na Arewa Hotels. Ọ sonyeere NNDC na 1960 wee kwado ya maka ọzụzụ na ụlọ ọrụ dị na Nigeria na mba ofesi. Ọ jere ozi dị ka onye ndekọ ego mpaghara nke otu na na 1974, ọ ghọrọ onye na-ahụ maka ego nke otu ahụ.

Ahmed bụ onye otu Institute of Chartered and Certified Accountants na Institute of Chartered Accountants nke Nigeria.

Gọvanọ nke Central Bank[dezie | dezie ebe o si]

A họpụtara Ahmed Gọvanọ nke ụlọ akụ na 27 June 1982 ma laa ezumike nká na 30 September 1993. Ọ nọrọ n'ọkwa ruo ihe karịrị afọ 11 n'oge ọchịchị onye kwuo uche Shehu Shagari na ọchịchị oge nke Ernest Shonekan, na ọchịchị ndị agha nke Generals Muhammadu Buhari na Ibrahim Babangida. .

Ọ bụ onye isi oche mbụ nke Board of Nigeria Deposit Insurance Corporation mgbe e hiwere ya na 15 June 1988.

N'oge ya, ọchịchị Shagari nyere ndị ọrụ nkwekọrịta maka ịrụ mmiri mmiri Kafin Zaki na steeti Bauchi. Ma Ahmed na mịnịsta na-ahụ maka akụ mmiri Abubakar Hashidu bụ ụmụafọ steeti ahụ. Gọọmenti nọchiri anya onyeisi ndị agha bụ General Sani Abacha kagburu ọrụ ahụ ma họpụta kọmitii na-ahụ maka ikpe na-enyocha ya. Abacha guzobekwara otu panel nke ga-enyocha ọrụ CBN n'okpuru ndị bu ya ụzọ.

N'afọ 1988, Gọvanọ Ahmed nwetara azụmahịa mbelata ụgwọ mbụ n'ahịa mba ụwa site n'ịhazigharị ụgwọ azụmaahịa nke Naijiria ka ọ bụrụ CBN Promissory Notes. Emere nhazigharị ahụ na ntọala afọ ofufo, yana ihe karịrị 2/3 nke ndị ndetu kwenyere na nhazigharị ahụ na nzukọ ndị nwe ụlọ na Wembley Conference Center na London. Gọvanọ Ahmed mere ka ndị na-ede akwụkwọ kwenye ịnakwere nkwekọrịta mbelata ụgwọ ahụ site n'ikwe ka ndị na-akwụ ụgwọ ka ha debe usoro nke ndabara maka ndetu. Gọvanọ ahụ tụrụ egwu na ndị ọchịchị Naijiria na-esote ga-anwa ịghaghachi na ịkwụ ụgwọ ndetu, ya mere o kwere ka ndị na-akwụ ụgwọ tinye usoro siri ike nke ndabara maka ndetu. N'ihi nke a, a kwụrụ ụgwọ ndenye akwụkwọ ikike, nke ruru ijeri US $5, n'uju na Jenụwarị 2010, na ọkwa kredit nke Nigeria abawanyela nke ukwuu n'ihi nke a. Azụmahịa a, na arụmọrụ Naijiria na CBN Notes, nyere Naijiria ohere ịhazigharị ụgwọ ụlọ akụ ọzọ $55 n'ime Brady Bonds na 1992. Brady Bonds nwekwara akụkụ nke mbelata ụgwọ, nke wedara ala Nigeria nke ukwuu ego mgbanwe mba ofesi.

Gọvanọ Ahmed wee malite nkwụghachi ụgwọ mbụ zuru oke n'ahịa mba ụwa, bụ nke mere ka ọ daa n'ihu na-ebelata ibu mgbanwe mgbanwe ego Naijiria, n'etiti 1988 na 1993, site na ụlọ ọrụ enyemaka nke mba ofesi aha ya bụ Greenland Holdings. Mgbe ebubo nke ezighi ezi na nkwekọrịta ahụ, otu kọmitii nyocha nke Senate na 2000 wepụrụ gọvanọ ahụ ma kwuo na nkwekọrịta a bara uru nye obodo ahụ, na-ebelata ụgwọ mba ọzọ site na ijeri $ 5 na nkezi ọnụ na Nigeria nke 32% nke ọnụ ahịa ihu nke mba ahụ. ụgwọ zụrụ.

Ọrụ ya mgbe e mesịrị[dezie | dezie ebe o si]

Na mmalite 1990s, Ahmed zụtara tiketi nlọghachi nke klas mbụ maka njem ya na ndị ezinụlọ ya si British Airways gaa London. Na njem nlọghachi, BA wedara tiketi onye isi ụlọ akụ etiti n'oge gara aga na ngalaba akụnaụba n'ihi na ọ kwụrụ na naira karịa ego "hard".

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

Àtụ:Governors of the Central Bank of Nigeria