Jump to content

Abortion in Bangladesh

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

Ime bụ ihe iwu na-akwadoghị na Bangladesh n'ọtụtụ ọnọdụ, mana a na-ejikarị usoro nsọ nsọ dochie ya. Iwu ntaramahụhụ sitere na 1860 ka na-achịkwa Bangladesh, ebe ime ime bụ iwu na-akwadoghị ọ gwụla ma nwanyị ahụ nọ n'ihe egwu.[1][2]

N'akụkọ ihe mere eme, ite ime abụrụla ihe juru ebe niile, ọkachasị n'ime afọ ndị sochiri agha nnwere onwe Bangladesh. Dị ka ihe atụ, n’afọ 1972, iwu nyere ikike ite ime maka ndị inyom e dinara n’ike n’oge agha ahụ.[1] N'afọ 1976, amụma gbasara ọnụọgụ mmadụ nke mba Bangladesh nwara ime ka ite ime n'ụzọ iwu kwadoro n'ime ọnwa atọ mbụ.[3]

Kemgbe 1979, ụkpụrụ ịhụ nsọ bụ ihe ọzọ masịrị mma maka ime ime, ma kwadoro ya n'ụzọ iwu n'ihi na enweghị ike ịmalite ime.[1][2] N'afọ 2012, ndị na-ahụ maka ọgwụ na Bangladesh kwadoro nchikota mifepristone na misoprostol maka ite ime ahụike..[4]

Nchịkwa ịhụ nsọ

[dezie | dezie ebe o si]

Akụkụ nke usoro atụmatụ ezinụlọ na Bangladesh kemgbe afọ 1979, usoro ịhụ nsọ bụ usoro nke na-eji ọchịchọ aka eme ihe iji mee ka ọ ghara ikwe omume ime ime ime mgbe oge gachara.[1] Ọ dị mfe ma enwere ike iji ngwá ọrụ dị ọnụ ala mee ya. A na-emekwa usoro ahụ n'ejighị anaesthesia.[5]

Nnyocha banyere usoro ịhụ nsọ na 2013 nyochara ụmụ nwanyị 651 kwetara site na ụlọ ọrụ 10 dị iche iche na Bangladesh, ndị na-achọ usoro ịhụ nsọ ma nọrọ ihe dị ka ụbọchị 63 ma ọ bụ obere oge nke oge ịhụ nsọ ha. E nyere ha ihe dị ka 200 mg nke mifepristone, mgbe e mesịrị 800 mg nke misoprostol sochiri.   Ndị na-eme nchọpụta chọpụtara na 93% nke ụmụ nwanyị ahụ ewepụla akpa nwa n'ejighị usoro ịwa ahụ mee ihe, na 92% nke ụmụ nwanyị nwere afọ ojuju na ọgwụgwọ ndị ọzọ.[6]

Ọ bụ ezie na ebe nchịkwa ịhụ nsọ dị n'etiti ma bụrụ n'efu, ọtụtụ ụmụ nwanyị ka na-enweghị ohere n'ihi ihe mgbochi mmekọrịta mmadụ na ibe ya na ihere mmekọrịta mmadụ na eze.[6] Ụlọ ọrụ na-akwụ ụgwọ ndị ọzọ ma ọ bụrụ na afọ ime karịrị izu iri, ọtụtụ ụmụ nwanyị amaghị banyere usoro ịhụ nsọ ma ọ bụ na-eche mmegide nwoke ihu na usoro ahụ. N'ihi ya, ụfọdụ ụmụ nwanyị tụgharịrị ite ime n'ụzọ iwu na-akwadoghị.

Isikwopụ afọ ime

[dezie | dezie ebe o si]

Dọkịta nwere ike ite ime n'ụlọ ọgwụ, ma ọ bụrụ na ọ dị mkpa iji zọpụta ndụ nne. Onye na-ewepụ afọ ime n'ọnọdụ ọ bụla ọzọ, gụnyere nwanyị na-ewepụta afọ ime, nwere ike ịnata ntaramahụhụ site na ịkwụ ụgwọ na ịtụ mkpọrọ.[2]

Nchịkwa ịhụ nsọ na-enye ohere ka nwanyị kwụsị n'ime izu 10 nke oge ikpeazụ ya, mana ụzọ na-adịghị mma iji kwụsị ime juru ebe niile. Na nzaghachi, e mepụtara hotline maka ụmụ nwanyị iji nweta ozi gbasara njikwa ọmụmụ, gụnyere usoro ịhụ nsọ.

Dị ka otu edemede sitere n'aka Guttmacher Institute, nke nyochara mpaghara ime obodo nke Matlab, ite ime n'ụzọ iwu na-akwadoghị na-aghọwanye ihe a na-ahụkarị n'agbanyeghị nnweta nke ụzọ dị nchebe nke njikwa ọmụmụ.

Nnyocha nke Mizanur Rahman na Julie DaVanzo gosipụtara na n'etiti afọ 2000 na 2008, nwanyị nwere ike ịnwụ site na nsogbu nke ite ime na-adịghị mma karịa site na ịmụ nwa n'onwe ya, nakwa na ọnụọgụ ọnwụ site na ịmụ ụmụ yiri nke ọnụọgụ ndị nwụrụ maka nsogbu nke usoro ịhụ nsọ.[7]

Nnyocha ọzọ na Matlab chọpụtara na n'agbata afọ 1982 na 1998, ite ime ihe dị ka okpukpu 35 karịa ụmụ agbọghọ na-eto eto na-alụbeghị di karịa ụmụ agbọghọ dị afọ iri na ụma lụrụ di, ọ dịkwa elu n'etiti ndị na-erubeghị afọ 18 na ndị gafere ma ọ bụ nwee ihe karịrị agụmakwụkwọ praịmarị.[8]

Ndekọ ọnụ ọgụgụ

[dezie | dezie ebe o si]

Ka ọ na-erule n'afọ 2014, ọnụ ọgụgụ mba nke ụmụ nwanyị na-ekere òkè na usoro ịhụ nsọ dị ka ụzọ mgbochi ime iji chịkwaa ọmụmụ ha bụ 10 maka 1,000 ụmụ nwanyị dị afọ 15-49. Ọnụ ọgụgụ mba maka ite ime a na-akpali bụ 29 maka 1,000 ụmụ nwanyị n'otu afọ.[1] Òtù Mba Ndị Dị n'Otu mere atụmatụ na n'afọ 2000, ọnụ ọgụgụ ite ime bụ ite ime 4.0 maka otu puku ụmụ nwanyị dị afọ 15-44. [9]

Naanị 42% nke ụlọ ọrụ ndị a tụrụ anya na ha ga-enye ọrụ nchịkwa ịhụ nsọ mere ya n'ezie. N'ime Union Health and Family Welfare Centres, nke a na-adabere na ya karịsịa n'ime ime obodo, ọkara nyere ọrụ ndị a.[1] Dị ka Guttmacher si kwuo, a na-ajụ ihe dị ka pasent 27 nke ụmụ nwanyị (ihe dị ka 105,000) kwa afọ. Na mgbakwunye, na 2014, ihe dị ka 50% nke ụmụ nwanyị Bangladesh lụrụ di na nwunye anụbeghị banyere usoro ịhụ nsọ.[1]

N'afọ 2014, e mere atụmatụ na n'etiti 523,808 na 769,269 a na-ewepụ afọ ime kwa afọ na Bangladesh.[4]

Ihe odide

[dezie | dezie ebe o si]
  1. 1.0 1.1 1.2 1.3 1.4 Fact Sheet: Menstrual Regulation and Induced Abortion in Bangladesh. Guttmacher Institute (September 2012). Retrieved on 14 March 2017. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "factsheet" defined multiple times with different content
  2. 2.0 2.1 (2002) "Bangladesh", Abortion Policies: A Global Review (DOC), United Nations Population Division. Retrieved on 14 March 2017.  Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "un2002" defined multiple times with different content
  3. Country Profile – Bangladesh. Asia Safe Abortion Partnership. Archived from the original on 11 November 2016. Retrieved on 14 March 2017.
  4. 4.0 4.1 Zaidi (2014). "Achievements of the FIGO Initiative for the Prevention of Unsafe Abortion and its Consequences in South-Southeast Asia". International Journal of Gynecology & Obstetrics 126: S20–S23. DOI:10.1016/j.ijgo.2014.03.015. PMID 24743025.  Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "Zaidi, Shahida 2014" defined multiple times with different content
  5. Laufe (October 1977). "The Menstrual Regulation Procedure". Studies in Family Planning 8 (10): 253–256. DOI:10.2307/1966015. PMID 929663. 
  6. 6.0 6.1 Alam (June 2013). "Acceptability and Feasibility of Mifepristone-Misoprostol For Menstrual Regulation in Bangladesh". International Perspectives on Sexual and Reproductive Health 39 (2): 79–87. DOI:10.1363/3907913. PMID 23895884.  Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "Alam, Anadil 2013" defined multiple times with different content
  7. DaVanzo (September 2014). "Pregnancy Termination in Matlab, Bangladesh: Trends And Correlates of Use of Safer and Less-Safe Method s". International Perspectives on Sexual and Reproductive Health 40 (3): 119–126. DOI:10.1363/4011914. PMID 25271647. 
  8. Ahmed (February 2005). "Factors associated with adolescent abortion in a rural area of Bangladesh". Tropical Medicine and International Health 10 (2): 198–205. DOI:10.1111/j.1365-3156.2004.01362.x. PMID 15679564. 
  9. World Abortion Policies 2013. United Nations (2013). Retrieved on 14 March 2017.