Adei Ad

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

Adei Ad (Hibru: עדי עד, lit. 'For ever and ever') bụ ọdụ ụgbọ mmiri Israel na West Bank. Ọ dị nso na Shvut Rachel na Qusra, ọ dabara n'okpuru ikike nke Council Regional Mateh Binyamin. Otu onye bi na Adei Ad na-ekwu na ọdụ ụgbọ mmiri ahụ gụnyere ihe dị ka ezinụlọ 40. Adei Ad nwetara nlebara anya mba ụwa na Jenụwarị 2015, mgbe ndị mmadụ boro ebubo na ha na-atụba ndị nnọchi anya ụlọ ọrụ nnọchi anya US..[1] Mba ụwa na-ewere ebe obibi ndị Israel na West Bank n'okpuru iwu mba ụwa, mana gọọmentị Israel na-arụrịta ụka nke a[2]

Akụkọ ihe mere eme[dezie | dezie ebe o si]

Adei Ad tọrọ ntọala na 1998 site na otu ụmụ akwụkwọ na Sdot Amir yeshiva na Shvut Rachel. E kpọrọ ya aha n’amaokwu Baịbụl dị n’Abụ Ọma 132:14: “Nke a bụ ebe izu ike m ruo mgbe ebighị ebi.”

N’afọ 1999, Prime Minista Izrel bụ́ Ehud Barak nyere iwu ka a kwatuo ndị agha ahụ. E hiwere ya n'ala nke ndị Palestine nwere onwe ya, ya mere a na-ewere ya na iwu akwadoghị n'okpuru iwu Israel, n'agbanyeghị na ndị ọbịa ahụ na-arụrịta ụka na nwe ya. N’afọ 2003, Ụlọikpe Kasị Elu nke Izrel kpebiri na ọ bụ ala Izrel nwe ala ahụ. Otú ọ dị, gọọmenti Israel kwuru na, n'agbanyeghị na ọ bụ nke obodo, ndị bi na ya enweghị ikike iwu ụlọ ebe ahụ[3]

Na June 2003 ndị agha nchekwa Israel (IDF) wepụrụ ndị agha iji gbochie Adei Ad mgbe a na-ekpochapụ ya. Otu onye ọrụ IDF rịọrọ ka a gụpụ ya n'itinye aka na mgbochi ahụ ma onye ọchịagha ya dụrụ ya ọdụ na ya nwere ike itinye aka na-apụtaghị ìhè site na ịkọwa ndị agha ndị ọzọ so na ọrụ ahụ. Ọ jụkwara iwu a ma mesịa tụọ ya mkpọrọ. Ụlọikpe Kasị Elu nyere iwu ka ọ rụọ ọrụ a na-akpasu nwa oge na onye ndu kansụl mpaghara Binyamin Pinhas Wallerstein boro gọọmentị Israel ebubo na ha na-ahazi nhazi nke mkpochapụ nke ọdụ ụgbọ mmiri iji dabaa na nleta Israel nke odeakwụkwọ mba Amerịka Condoleezza Rice iji gosi ntinye aka ya na ndị agha ahụ. usoro udo na-aga n'ihu[4]

Akụkọ Israel kọrọ na 2003 na ọ bụ ezie na gọọmentị Israel na-agbaso iwu ya nke ikpochapụ ha, ọ na-akwado n'otu oge ahụ iwu ụlọ ọrụ iwu na-akwadoghị, gụnyere Adei Ad.[5]

Adei Ad bụ onye ritere uru nke enyemaka ọrụ ugbo site na Mishmeret Yesha, nke ka ọ na-erule afọ 2008 kpochapụrụ nnukwu ala gburugburu ebe ahụ ma kụọ ọtụtụ puku dunams nke mkpụrụ vaịn. Mishmeret Yesha dunams vine[6]

N'ọnwa Julaị afọ 2008, ndị agha IDF bibiri ụlọ iwu na-akwadoghị na Adei Ad. Nke a dugara na mwakpo mmegwara na IDF site n'aka ndị bi na ya, nke mere ka ndị IDF Central Command machibido ụgbọala Israel ịbanye n'akụkụ West Bank ruo ụbọchị abụọ iji gbochie ndị agha Israel na-alụ ọgụ ịbanye n'ime ihe ike ahụ. Ndị IDF boro onye isi obodo Kedumim n'oge ahụ, Daniella Weiss, ebubo ịhazi na ịgba ume ime ihe ike nke ndị bi na ya. Kedumim Daniella Weiss[7]

N'ọnwa Julaị afọ 2009, ndị agha IDF kwatuo otu ụgbọala na Adei Ad, na-akpali ndị bi na Kedumim iji nkume wakpo IDF, na-emerụ otu. E jidere ndị bi na ya ise n'ihe omume a.[8] Mgbalị maka mbibi ụlọ ahụ gara n'ihu na ihe omume ndị ọzọ nke ịtụ nkume na ọkụ nke osisi oliv nke ndị Palestine.[9]

N'ọnwa Jenụwarị afọ 2015, ndị bi n'ihe Haaretz kpọrọ Adei Ad "ụlọ ọrụ iwu na-akwadoghị" tụbara ndị nnọchi anya US nkume na ndị nnọchianya nke bịara nyochaa mmebi ihe a kọrọ n'otu osisi ndị Palestine nwere na West Bank. Haaretz[10] A kọrọ na a na-enyo ndị Juu bi n'ebe ahụ enyo na ha gbanyere ọtụtụ puku osisi oliv, ụfọdụ n'ime ha ka a kụrụ iji sọpụrụ onye isi ọrụ Palestine Ziad Abu Ein, onye dara ma nwụọ mgbe ya na onye agha Israel nwesịrị esemokwu. Ziad Abu Ein Onye nnọchi anya mba Amerịka bịara nyochaa ọhịa ahụ n'ihi na ụfọdụ n'ime ndị nwe ala na-azọrọ na ha bụ ụmụ amaala US.[11][12] Nke a bụ mwakpo mbụ a maara site n'aka ndị Israel megide ndị ọrụ nnọchiteanya America.[13][14]

E nwere atụmatụ ime ka Adei Ad bụrụ akụkụ nke Amihai, si otú a mee ka ogige ahụ bụrụ nke iwu kwadoro. Amihai[15] Nke a bụ atụmatụ na-ese okwu nke ukwuu, nke dị ka ndị nkatọ na ndị na-akwado ya si kwuo, ga-eme ka ọdịiche dị irè nke mpaghara West Bank, ọkachasị n'etiti Central West Bank (Ramallah na Jerusalem) na Northern West Bank (Nablus, Jenin, wdg. West Bank Ramallah Jerusalem Nablus JeninỌpụpụ ọzọ Nke a ga-enwe mmetụta nke imebi atụmanya nke mmezu nke ngwọta steeti abụọ. Ihe ngwọta nke steeti abụọ[16][17]

Ọnụ ọgụgụ ndị bi na ya[dezie | dezie ebe o si]

Ka ọ na-erule Julaị afọ 2009, ọnụ ọgụgụ ndị bi na Adei Ad bụ ihe dị ka ezinụlọ iri abụọ.[9]

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

  1. "Israeli settlers stone U.S. diplomatic cars: police", Reuters, 2015-01-02. Retrieved on 2022-12-19. (in en)
  2. The Geneva Convention. BBC News (10 December 2009). Retrieved on 27 November 2010.
  3. Dan Izenberg. "Court proposes deal on Adei Ad outpost", Jerusalem Post, July 1, 2003.
  4. Matthew Gutman and Dan Izenberg. "High Court injunction halts IDF evacuation of settlement outpost", Jerusalem Post, June 27, 2003. Retrieved on September 9, 2012.
  5. "Israel caught funding illegal settlements", Weekend Australian, June 28, 2003. Retrieved on September 9, 2012.
  6. Matthew Wagner. "Jews with guns", Jerusalem Post, April 4, 2008. Retrieved on September 9, 2012.
  7. Yaakov Katz and Tovah Lazaroff. "Settler violence leads to W. Bank travel restrictions for Israelis", Jerusalem Post, July 29, 2008.
  8. Jason Koutsoukis. "West Bank tense as evacuation fears prompt settlers to attack olive trees", The Age, July 25, 2009. Retrieved on September 9, 2012.
  9. 9.0 9.1 Tovah Lazaroff and Yaakov Lappin. "Settlers burn trees, block roads to protest demolitions. Right-wing activists cite 'price tag' policy of revenge", Jerusalem Post, July 21, 2009. Retrieved on September 9, 2012.
  10. "Settlers Throw Stones at U.S. Consulate Convoy in West Bank", Haaretz. Retrieved on 2022-12-19. (in en)
  11. American Diplomatic Convoy Stoned by Jewish Settlers on West Bank (en). The Forward (2015-01-02). Retrieved on 2022-12-19.
  12. Israeli settlers stone two cars belonging to US consulate staff (en). the Guardian (2015-01-02). Retrieved on 2022-12-19.
  13. Israeli settlers attack activists in the West Bank. www.aljazeera.com. Retrieved on 2017-06-30.
  14. Berger. "Israeli Settlers Attack Israeli Army Ambulance Called to Help Other Settlers", Haaretz, 2017-06-17. Retrieved on 2017-06-30. (in en)
  15. Magid, Jacob. "State planning to triple size of new settlement for Amona evacuees", The Times of Israel, August 8, 2018. Retrieved on August 30, 2018.
  16. Shalom. "Oslo is dead, Amichai is alive", Ynetnews, 2018-11-09. Retrieved on 2022-12-19. (in en)
  17. Settlement Report: November 15, 2018 (en). Foundation for Middle East Peace. Retrieved on 2022-12-19.