Adenike Oladiji

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Adenike Oladiji
Mmádu
ụdịekerenwanyị Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya27 Eprel 1968 Dezie
Ọrụ ọ na-arụbiochemist, academic Dezie
Onye òtù nkeNigerian Academy of Science Dezie
Ihe nriteFellow of the Nigerian Academy of Science Dezie

Adenike Temidayo Oladiji (amụrụ na 27 Eprel 1968) bụ onye agụmakwụkwọ Naijiria na nwanyị mbụ osote onye isi nke Federal University of Technology Akure.[1] Kọmitii na-achịkwa ụlọ ọrụ ahụ kwadoro nhọpụta ya na nzukọ pụrụ iche ya nke e nwere na 13 Mee 2022. Ọ nọchiri prọfesọ Joseph Fuwape, onye oge ya gwụrụ na Mọnde 23 Mee 2022.Tupu nhọpụta ya, ọ nwere ọkwa dị iche iche wee jee ozi na kọmitii mahadum nke Mahadum Ilorin dịka onyeisi oche na onye otu.

Ọ rụkwara ọrụ n'okpurụ́ ikike dị ichè íchè ná Mahadum Ilorin gụnyere Ónyé ịsị ngalaba, Ónyé ịsị oche nke Faculty, Ónyé isi nchịkwa Center for International Education, Onye isi ụlọ ọrụ maka nyocha na mmepe na In-House Training na Director Central Research Laboratory. Ọ rụkwara ọrụ dị ka Dean School Of Basic Medical Science's (Kwara State University), Dean School of Life Sciences na Member Governing Council, Federal Polytechnic, Nasarawa and Crown Hill University, Eiyenkorin, Ilorin.[2]

Mmụta[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Adenike Oladiji nà 27 Eprel 1968. Ọ gara Christ Anglican School, Ijomu-Oro na Iludun Oro Nursery na Primary School n'etiti afọ 1972 na 1977. Ọ gụrụ akwụkwọ sekọndrị na St. Claire's Anglican Grammar School, Offa site na 1977 ruo 1982, nịịle ná Kwara State. O nwèrè B.Sc Biochemistry, Second Class Upper Division Degree site na Mahadum Ilorin, 1988, MSc. Biochemistry, Mahadum nke Ilorin, 1991 nà Doctor of Philosophy Degree na Biochemistory sitere ná Mahadum Ilorin, 1997.

Profaịlụ[dezie | dezie ebe o si]

Ọ sonyeere ọrụ nke Mahadum nke Ilorin na July 1992 dị ka onye enyemaka nkuzi ma họpụta ya dịka Prọfesọ na Septemba 2011. O nwere ihe karịrị afọ iri abụọ na itoolu nke ọrụ na-aga n'ihu na usoro mahadum. Ọ nọ n'ọkwá dị iche iche ma rụọ ọrụ na ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ Kọmitii Mahadum niile dị ka Onye isi oche na Onye otu. Ọ rụkwara ọrụ n'ụdị dị iche iche gụnyere Onye isi ngalaba; Onye isi oche nke ngalaba; Onye osote onye nduzi, Center for International Education; Onye nduzi, Centre for Research and Development and In-House Training; Onye nduji, Central Research Laboratory; Dean, School Of Basic Medical Sciences (Kwara State University); Dean, School of Life Sciences and Member, Governing Council, Federal Polytechnic, Nasarawa and Crown Hill University, Eiyenkorin, Ilorin.

Onye nchọpụta na-arụpụta ihe karịrị 100 akwụkwọ, Prọfesọ Oladiji enwetala ọtụtụ ihe dị iche iche na onyinye ndị gụnyere Onyinye Merit nke Mahadum, asambodo nke Merit na agụmakwụkwọ n'etiti ndị ọzọ. Ọ bụ onye otu Nigerian Academy of Science na Fellow, Nigerian Society for Biochemistry and Molecular Biology. Ọ rụrụ ọrụ dị ka onye otu kọmitii sayensị dị iche iche na National Universities Commission, NUC, Tertiary Education Fund, TetFund ma bụrụ onye nyocha mpụga na Mahadum 20 na Naịjirịa na mpụga mba ahụ. Ọ bụ onye otu Professional Bodies dị ka West Africa Research and Innovation Management (WARIMA), American Society of Nutrition, Organization for Women in Science for Developing World (OSWD), Science Association of Nigeria na Nigerian Society for Experimental Biology. Ọ lụrụ di na nwunye n'ụzọ obi ụtọ ma gọzie ya na ụmụ.

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

  1. Henry. "FUTA Gets First Female Vice Chancellor", Leadership, 13 May 2022. Retrieved on 13 May 2022.
  2. Johnson. "SSANU, NASU hail appointment of first female VC of FUTA, Prof Adenike Oladiji", Vanguard, 15 May 2022. Retrieved on 18 May 2022.