Ado Bayero

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

Ado Bayeropronunciationⓘ CFR, LLD, JP (25 Julaị 1930 – 6 June 2014) bụ Emir nke Kano site na 1963 ruo 2014.[1]

Ndụ mbido[dezie | dezie ebe o si]

Ezinụlọ[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Ado Bayero na 25 Julaị 1930 n'ezinụlọ eze nke Fulani Sullubawa nke chịrị Emirate nke Kano kemgbe 1819. Nna ya bụ Abdullahi Bayero na nne ya bụ Hajiya Hasiya. Ọ bụ nwa nke iri na otu nke nna ya na nke abụọ nke nne ya. Mgbe ọ dị afọ asaa, e zigara ya ka ya na Maikano Zagi biri. Nna ya chịrị afọ iri abụọ na asaa. Muhammadu Sanusi I bụ nwanne nna Ado Bayero chịrị mgbe nna ha nwụchara site na 1953 ruo 1963. Mgbe e chụpụrụ ya n'ocheeze n'afọ 1963, Muhammadu Inuwa rịgoro n'ocheeze ọnwa atọ.[2]

Mbido ndụ na agụmakwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

Ọ malitere akwụkwọ na Kano ka ọ na-agụ Islam, ma mesịa gaa Kano Middle School (Rumfa College, Kano). Ọ gụsịrị akwụkwọ na School of Arabic Studies na 1947. Ọ rụrụ ọrụ dị ka onye odeakwụkwọ ụlọ akụ na Bank of British West Africa ruo 1949, mgbe ọ banyere Kano Native Authority. Ọ gara Zaria Clerical College na 1952. N'afọ 1954, ọ meriri oche na Ụlọ Mgbakọ Northern Regional House of Assembly.[3]

Ọ bụ onye isi ngalaba ndị uwe ojii Kano Native Authority site na 1957 ruo 1962, n'oge nke ọ gbalịrị ibelata omume nke ijide ndị mmadụ na ndị ndọrọ ndọrọ ọchịchị nwa oge n'ihi iwu nke ndị nwere ike na Kano. Ọ ghọrọ onye nnọchi anya Naijiria na Senegal, n'oge a ọ debanyere aha na klas asụsụ French.[4]

Ọchịchị[dezie | dezie ebe o si]

Ntinye aka[dezie | dezie ebe o si]

Ka Eze Muhammadu Inuwa nwụchara naanị ọnwa atọ, e chiri Ado Bayero eze Kano n'abalị iri abụọ na abụọ n'ọnwa Ọktoba 1963 wee bụrụ eze Fulani nke Kano nke iri na atọ na onye ọchịchị Kano nke iri ise na isii.[5]

Afọ ndị 1960[dezie | dezie ebe o si]

Bayero ghọrọ eze n'oge mba mbụ, n'oge Nigeria na-enwe mgbanwe n'ike n'ike ọha na eze na esemokwu mpaghara, mpaghara na agbụrụ na-abawanye ụba. N'ime afọ ole na ole mbụ ya, otu ndọrọndọrọ ọchịchị abụọ na-akwado Kano nwetara nkwado n'etiti ụfọdụ ndị isi Kano. Otu Kano People's Party pụtara n'oge ọchịchị Muhammadu Inuwa ma kwado Emir Sanusi nke a chụpụrụ n'ọchịchị, mana n'oge na-adịghị anya ọ kwụsịrị. Otu ndọrọndọrọ ọchịchị Kano pụtara na ngwụcha afọ 1965 wee kwado nnwere onwe akụ na ụba karịa maka mpaghara ahụ

N'oge mba nke abụọ, ọ hụrụ esemokwu sitere n'aka ndị otu People's Redemption Party nke gọọmentị Abubakar Rimi. Òtù Mgbapụta Ndị Mmadụ Abubakar Rimi[3] Obí Bayero na-anabata nleta gọọmentị na ndị mba ọzọ, mana na 1981 Gọvanọ Abubakar Rimi gbochiri nsọpụrụ ọdịnala nke ndị isi obodo nyere Ado Bayero ma wepụ ụfọdụ ngalaba site na eze ukwu ya. Abubakar Rimi[6]

N'afọ 1984, a machibidoro eze ukwu na enyi ya Okunade Sijuwade iwu njem. [1] Ọ bụ ezie na a na-ahụ ndị agha mgbe ụfọdụ dị ka ndị na-adabere na ndị ọchịchị ọdịnala maka nkwado, ọtụtụ ọchịchị ndị agha n'oge gara aga belatara ike nke ndị ọchịchị ọdịbendị dị ka Bayero. Ọchịchị ndị agha nke Okunade Sijuwade [1][7]

Afọ ndị sochirinụ[dezie | dezie ebe o si]

Dị ka eze, ọ ghọrọ onye nkwado nke agụmakwụkwọ Alakụba ma nabata agụmakwụkwọ ọdịda anyanwụ dị ka ụzọ isi nwee ihe ịga nke ọma na Naijiria nke oge a. Ọ bụ onye na-akatọ otu ndị na-eyi ọha egwu Boko Haram ma na-emegide mkpọsa ha megide agụmakwụkwọ ọdịda anyanwụ. Boko Haram N'abalị iri na itoolu n'ọnwa Jenụwarị n'afọ 2013, ọ lanarịrị mgbalị igbu ọchụ a na-ebo ndị otu Islamist nke mere ka ụmụ ya nwoke abụọ merụọ ahụ na onye ọkwọ ụgbọala ya na onye nche ya nwụọ, n'etiti ndị ọzọ.[8] Otu onye a na-enyo enyo kwupụtara na ya sonyere na mwakpo a wakporo ụgbọ ala Emir na ọtụtụ mwakpo ndị ọzọ a haziri ahazi na steeti ahụ nke dugara n'ijide ndị ọzọ isii.[9]

Ọnwụ na onye nọchiri ya[dezie | dezie ebe o si]

Na 6 June 2014, mgbe afọ iri ise na otu n'ocheeze gasịrị, Ado Bayero nwụrụ n'obí ya Gidan Rumfa. Gidan Rumfa[1] Esemokwu siri ike maka onye ga-anọchi ya pụtara n'ime ezinụlọ eze n'etiti ụlọ Bayero na Sanusi.[10] A na-ewere nwa ya nwoke nke okenye na onye nketa, Sanusi Ado Bayero dị ka onye nọchiri ya ma akụkọ mbụ mara ọkwa ya dị ka Emir. Sanusi Ado Bayero[11] Na 8 June 2014, e chiri nwa nwanne ya nwoke Sanusi Lamido Sanusi eze nke Kano. Sanusi Lamido Sanusi[12] Nwa ya nwoke, Sanusi Ado na mkpesa kpebiri ịhapụ Kano na 2015, a napụrụ ya utu aha ya niile, mgbe ọ jụrụ ịkwado Emir Sanusi Lamido Sanusi.[13]

Ihe Nketa[dezie | dezie ebe o si]

Bayero bụ eze kachasị ogologo oge n'akụkọ ihe mere eme nke Kano. A na-ahụ ya dị ka otu n'ime ndị isi Alakụba a ma ama na ndị a na-asọpụrụ na Naijiria bụ onye ọchụnta ego na-aga nke ọma ma rụọ ọrụ dị ka onye na-echekwa ego, onye uwe ojii, onye omeiwu na onye nnọchi anya mba ọzọ.[14] Ado Bayero bụ onye isi Fulani nke iri na atọ kemgbe Agha Fulani nke Usman dan Fodio, mgbe ndị Fulani weghaara obodo ndị Hausa. Agha Fulani nke 13 Usman dan Fodio Hausa Ọ bụ otu n'ime ndị eze kachasị ike na ndị kachasị ike n'akụkọ ihe mere eme nke ala Hausa. A maara ya nke ọma maka akụ na ụba ya, nke a na-echekwa site na itinye ego n'ahịa na nnukwu ọchụnta ego ugbo ma n'ụlọ ma na mba ofesi.[15]

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

  1. 1.0 1.1 "Nigeria's second highest Islamic traditional monarch dies", Reuters, 2014-06-06. Retrieved on 2020-04-23. (in en)"Nigeria's second highest Islamic traditional monarch dies". Reuters. June 6, 2014. Retrieved April 23, 2020.
  2. Sarki Muhammadu Inuwa. Kano Emirate.
  3. 3.0 3.1 Ado Bayero. Nigerianwiki. Archived from the original on 3 October 2023. Retrieved on 21 February 2017.. Nigerianwiki. Retrieved February 21, 2017.
  4. Ibrahim (2001). Prince of times : Ado Bayero and the transformation of emiral authority in Kano. Trenton: Africa World Press, 78–84, 107. ISBN 0-86543-951-6. OCLC 47075233. 
  5. Shekaru 50 na Sarkin Kano kan gadon mulki | DW | 14.06.2013 (ha-NG). DW.COM. Retrieved on 2020-04-24.
  6. Times (2019-05-17). Recalling Former Governor Rimi's Attempt To Diminish the Emir of Kano, By Jibrin Ibrahim - Premium Times Opinion (en-US). Retrieved on 2020-04-24.
  7. Reed. THE ROLE OF TRADITIONAL RULERS IN ELECTIVE POLITICS IN NIGERIA.
  8. Nigeria: Gunmen Attack Emir of Kano's Convoy - Wound Sons, Kill At Least 3. Retrieved 2013-01-27.
  9. "Africa News", News24. Retrieved on 2018-06-11.
  10. Succession war: Ex-CBN governor, uncle in tight race for the Emir of Kano (en-US). Vanguard News (2014-06-07). Retrieved on 2020-04-23.
  11. First Son Of Late Ado Bayero, Ciroman Kano, Emerges New Emir. Nigerian Voice. Retrieved on 2020-04-23.
  12. SLS named new emir of Kano (en-US). TheCable (2014-06-08). Retrieved on 2020-04-23.
  13. Emir Sanusi sacks Bayero, rival for throne -. The NEWS (2015-10-28). Retrieved on 2020-04-23.
  14. BBC News - Nigeria's Emir of Kano Ado Bayero buried after palace funeral
  15. Emirs of Nigeria. ONLINENIGERIA.COM (5 June 2005). Retrieved on 11 April 2012.
  • BBC, Nigeria: Ọgba aghara na Kano, The British Broadcasting Corporation, BBC Summary of World Broadcasts, July 13, 1981. Ọgba aghara na Kano
  • "Alhaji (Dr.) Ado Bayero: 40 Afọ nke Ozi na Ụmụ Mmadụ", Daily Trust, October 13, 2003.
  • http://saharareporters.com/news-page/emir-kano-dead