Afọ Mba Nile

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Afọ Mba Nile
otu
ọdịdị isi ụlọ ọrụObodoézè Nà Ofú Dezie
webụsaịtịhttp://www.ageinternational.org.uk/ Dezie

Age International bụ ọrụ ebere sitere na UK na-elekwasị anya na ndị agadi nọ na mba ndị ka na-emepe emepe. Ọ na-arụ ọrụ na mba 30 dị ala na nke etiti. [1] E hiwere ya na 24 Eprel 2012 site na Age UK na HelpAge International . Aha ọrụ ebere ahụ bụ Age International, mana aha iwu kwadoro nke ọrụ ebere ahụ bụ HelpAge International UK. [2] Onye nduzi nke ọrụ ebere bụ Alison Marshall.

Ọrụ ebere ahụ na-elekwasị anya n'akụkụ anọ dị mkpa nke ọrụ: mbelata ịda ogbenye; ime ka ahụike dịkwuo mma; ichedo ikike; na enyemaka mberede. [3]

Mmekọrịta ya na Age UK na HelpAge International[dezie | dezie ebe o si]

Age International bụ enyemaka enyemaka nke Age UK na ọ bụ ọrụ ebere edebanyere aha jikọtara na Age UK. [2] Ọ bụ njikọ UK nke HelpAge Global Network - netwọk nke ihe karịrị 100 òtù ịka nká na mba 70. [4] Dị ka ndị mmekọ UK nke HelpAge, Age International na-akwalite mmata maka ọrụ HelpAge na UK, na-ebuli ego na UK, ma na-arụ ọrụ mmetụta na mgbasa ozi na UK iji gbanwee atumatu na omume zuru ụwa ọnụ.

Ọrụ mberede[dezie | dezie ebe o si]

Age International bụ onye otu Kọmitii Mberede Ọdachi (DEC). Ọ bụ naanị otu enyemaka dị n'ime DEC iji gbado ndị agadi anya na mberede. [5] Dị ka Age International si kwuo, ọdachi na-emetụta ndị agadi nde 26 kwa afọ. [6] Na 2014-15 Age International ruru ndị okenye 155,000 na mba 23 nwere nzaghachi mberede na mmemme mgbake. [7]

Kemgbe 2012, Age International azaghachila arịrịọ 7 DEC: Philippines Typhoon; nsogbu Gaza; nsogbu Siria; nsogbu Ebola; ala ọma jijiji nke Nepal; nsogbu Yemen; na nsogbu nke East Africa. [8]

Mbipụta[dezie | dezie ebe o si]

Na 2015, Age International bipụtara "Facing Facts: eziokwu banyere ịka nká na mmepe". [9] Akwụkwọ a bụ nchịkọta edemede nke na-atụle mmetụta ụwa ịka nká na-enwe na mmepe mba ụwa. [10]

N'afọ 2016, Age International na HelpAge International bipụtara "Nleba anya nke ụmụ amaala ochie: Mmezu na mmụta". [11] OCM gụnyere ndị agadi na-enyocha mmejuputa iwu na ọrụ na-emetụta ndụ ha, na iji ihe akaebe ha na-agbakọta iji kwado maka mgbanwe na mpaghara, mba na mba ụwa. Akụkọ a na-enye nghọta na ahụmịhe netwọk HelpAge nke OCM kemgbe 2002.

Asọmpi foto na ngosi nke Age International[dezie | dezie ebe o si]

N'afọ 2016, Age International mere asọmpi foto na ihe ngosi nke akpọrọ 'Ike maka Ndụ'. Òtù ahụ rịọrọ ka ma ndị na-amu amu na ndị na-ese foto ọkachamara ka ha nyefee foto ndị gosipụtara ike n'oge agadi. E gosipụtara foto ndị meriri na St Martin-in-the-Fields na London. [12]

N'akụkụ foto ndị meriri, nzukọ ahụ gosikwara foto dị iche iche akpọrọ 'The Missing Generation of Myanmar', site n'aka onye na-ese foto Guardian meriri David Levene. E bipụtara foto ndị a na Guardian na akụkọ gbasara ndị agadi na-elekọta ụmụ ụmụ ha mgbe nne na nna ha na-akwaga ịchọta ọrụ na ọrụ Age International na-arụ iji kwado ha. [13]

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

netwọk nke ihe karịrị 100 òtù ịka nká na mba 70. Dị ka ndị mmekọ UK nke HelpAge, Age International na-akwalite mmata maka ọrụ HelpAge na UK, na-ebuli ego na UK, ma

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]