African Journals OnLine

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
African Journals OnLine
Óbá akwukwo ikuku, website
Oge/afọ mmalite1998 Dezie
aha mkpirisiAJOL Dezie
Onye òtù nkeUNESCO Global Open Science Partnership, Committee on Publication Ethics, Open Access Scholarly Publishers Association, African Library and Information Associations and Institutions Dezie
catalog code3625 Dezie
software engineOpen Journal Systems Dezie
webụsaịtịhttp://www.ajol.info Dezie
Ihe onwunwe WikidataAfrican Journals Online journal ID Dezie

Akwụkwọ akụkọ Africa dị n'ịntanetị ( AJOL ) bụ ụlọ ọrụ na-anaghị akwụ ụgwọ na South Africa raara onwe ya nye iji kwalite visibiliti n'ịntanetị na ịnweta nyocha ndị ọkà mmụta bipụtara nke ndị ọkà mmụta dabeere na Afrịka. Isi ụlọ ọrụ a dị na Grahamstown . Site n'iji ịntanetị dị ka ọnụ ụzọ ámá, AJOL na-achọ ịkwalite ọnọdụ maka ịsụgharị asụsụ Afrịka na mmepe Afrika.

Nhata ozi n'ahaghi[dezie | dezie ebe o si]

N'ime mba 50 n'ụwa nile nke Òtù Mba Ndị Dị n'Otu ekewapụtara dị ka mba ndị kacha nta emepe emepe bu Mba ndị kacha emepe emepe (LDCs), 33 nọ n'Africa. [1] Enwere mmata zuru oke maka mkpa agụmakwụkwọ dị n'ịkwado ịda ogbenye n'ime ogologo oge, na-etinyekarị aka na agụmakwụkwọ praịmarị na sekọndrị. Nleba anya n'otu oge na agụmakwụkwọ ka elu na kọntinent ahụ dịkwa mkpa maka mba Africa ka ha na-azụlite ikike na akụ na ụba ha na-aga n'ihu ma bulite mpaghara ahụ n'enweghị mmepe.

Ịbawanye ịnweta ozi Africa[dezie | dezie ebe o si]

Ebumnuche AJOL bụ ịkwado nyocha ndị Africa na imegide ahaghị nhata nke "North-South" na "West-East" site n'ịkwado mmata na ịnweta nyocha e bipụtara n'Africa. [2] Ozi sitere na mba ndị mepere emepe abaghị uru ma ọ bụ dabara maka Africa dịka nke sitere na kọntinent ahụ. AJOL na-enye ntanetị maka nchịkọta akwụkwọ akụkọ ndị ọkà mmụta na-ebipụta na Africa ma na-enye ohere zuru ụwa ọnụ na nhụta nke mmepụta nyocha nke Afrịka. N'ihi ya, ndị mbụ na-erite uru AJOL bụ ndị ọkà mmụta, nyocha ndị ọgbọ, akwụkwọ akụkọ ndị Africa bipụtara, na nke abụọ (nakwa kpọmkwem) ndị ga-erite uru bụ ndị Africa na mba ụwa nke obodo ndị ọkà mmụta chọrọ ịnweta nyocha nke Africa bipụtara.

Mba ndị nwere akwụkwọ akụkọ na Afirika

Weebụsaịtị AJOL na-enweta ihe karịrị 100,000 nleta kwa ọnwa site na mba 190 gbara ụwa gburugburu.

Ndabere[dezie | dezie ebe o si]

Ọ bụ International Network nke Availability nke Scientific Publications (INASP) malitere ọrụ AJOL na 1998, otu ọrụ ebere nke dabeere na Oxford, na United Kingdom. Mgbe nyocha ọma nke isi na mbido 2000, eweghachiri AJOL wee gbasaa ya. Site na INASP, AJOL hiwere mmekorita ya na Public Knowledge Project (PKP) gbasara ngwanrọ mepere emepe nke na-akwado ọrụ ịntanetị AJOL. N'ịgbaso mkpa a nwapụtara maka ụdị AJOL na mba ndị ka na-emepe emepe, INASP na-eguzobe "JOL" ndị yiri nke ahụ na Bangladesh, Vietnam na Nepal.

Òtù mmekọ[dezie | dezie ebe o si]

  • Ihe karịrị akwụkwọ akụkọ ndị ọkà mmụta Africa na-ekere òkè 350. Ndepụta akwụkwọ akụkọ ndị na-ekere òkè
  • Netwọk mba ụwa maka nnweta nke mbipụta sayensị mana Netwọk mba ụwa maka ịnweta akwụkwọ sayensị ; N'ịmekọrịta na netwọk dị iche iche nke ndị mmekọ na òtù ụmụnna nwanyị, ụlọ ọrụ mmepe na ndị nkwusa, INASP emejuputala mmemme na mba 40 n'ụwa nile. Emebere mmemme ndị a maka ndị na-etinye aka na ọkwa niile nke usoro nkwurịta okwu nyocha, yana mmemme ezubere iche maka mkpa ndị nyocha, ndị editọ, ndị mbipụta obodo, na ndị na-agụ akwụkwọ yana ndị ọkachamara ICT. N'ịgbaso site na ịmalite na guzobe AJOL nke ọma, INASP ehiwela ọrụ akwụkwọ akụkọ ịntanetị yiri nke ahụ na mpaghara ndị ọzọ, ọkachasị na South na South East Asia. INASP na-agbakwa mmemme maka nkwalite ozi nyocha (PERI), nke na-enye nkwado ndị na-eme nchọpụta gburugburu ụwa site na ịnweta ozi na ọzụzụ na nkwado maka iji ozi.
  • NISC SA; NISC SA (www.nisc.co.za) bụ ụlọ ọrụ na-ebipụta eletrọnịkị ọkachamara na ngwaahịa nchekwa data akwụkwọ na akwụkwọ agụmakwụkwọ Africa.
  • Public Knowledge Project bụ atụmatụ nyocha gọọmentị etiti kwadoro na Mahadum British Columbia na Mahadum Simon Fraser dị n'ụsọ oké osimiri ọdịda anyanwụ nke Canada . Ọ na-achọ ịkwalite ogo mmụta mmụta na ọha na eze nke nyocha agụmakwụkwọ site na mmepe nke gburugburu ntanetị ọhụrụ. PKP ewepụtala sọftụwia mepere emepe n'efu maka njikwa, mbipụta na ndenye aha akwụkwọ akụkọ na ọgbakọ. Sistemu mepere emepe na sistemụ ọgbakọ mepere emepe na-abawanye ohere inweta ihe ọmụma, melite njikwa, ma belata ụgwọ mbipụta. Emepụtara nchekwa data AJOL site na iji ngwanrọ njikwa akwụkwọ mepere emepe akpọrọ Open Journal Systems (OJS). N'ịbụ ndị na-arụkọ ọrụ ọnụ na ụlọ ọrụ a, AJOL enweela ike ịmepụta webụsaịtị dị elu na-arụ ọrụ nke ukwuu.
  • 'Association of African University' bu Njikọ nke Mahadum Africa

Ndị mmekọ nyere onyinye[dezie | dezie ebe o si]

AJOL na-akwado ugbu a site na Ford Foundation ma sitekwa na INASP 's Programme for the Enhancement of Research Information, site na Royal Danish Ministry nke Foreign Affairs (RDMFA), Sida, UK Department for International Development ( DFID ) na Norwegian Agency for Development Cooperation (Norad).

African Journals Online na-esonyekwa na ọnụ ụzọ sayensị zuru ụwa ọnụ nke WorldWideScience .

Akwụkwọ akụkọ anabatara[dezie | dezie ebe o si]

Akwụkwọ akụkọ na-arụ ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

Ụfọdụ n'ime akwụkwọ akụkọ AJOL kwadoro bụ:

  • Acta Theologica
  • Afrịcan Environment
  • Akwụkwọ akụkọ African Aquatic Science
  • Akwụkwọ akụkọ Africa nke Cross-Cultural Psychology and Sport Facilitation
  • Akwụkwọ akụkọ Africa nke Educational Studies in Mathematics and Science

Akwụkwọ akụkọ kwụsịrị[dezie | dezie ebe o si]

AJOL na-akwadokwa ebe nchekwa nke ọtụtụ akwụkwọ akụkọ kwụsịrị:

  • Akwụkwọ akụkọ Africa nke Economy ndọrọ ndọrọ ọchịchị, lee African Journal of Political Science
  • Akwụkwọ akụkọ Africa nke Sayensị Ọchịchị (1997–2003,  ; site na 1986 ruo 1990 bipụtara dị ka African Journal nke Political Economy  )
  • African Journal nke Applied Zoology, lee African Journal nke Applied Zoology na Environmental Biology
  • Akwụkwọ akụkọ Africa nke Applied Zoology na Environmental Biology (1999-2006,  ; aha mbụ African Journal of Applied Zoology )
  • Akwụkwọ akụkọ Africa Sayensị na Teknụzụ
  • Afrịka Studies Monograph (2001-2007)

Hụkwa[dezie | dezie ebe o si]

  • Akwụkwọ akụkọ Bangladesh dị n'ịntanetị
  • Mepee ohere na South Africa
  • Mepee Òtù Ndị Mbipụta Ọkà Mmụta Nweta

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

  1. UN 2006 triennial review
  2. Rosenberg (2002). "African Journals Online: improving awareness and access". Learned Publishing 15 (1): 51–57. DOI:10.1087/095315102753303689. 

Ọgụgụ ọzọ[dezie | dezie ebe o si]

  • Lor, P. na JJ Britz (2004). " Ozi imperialism: Nsogbu omume na ozi na-esi na South ruo North" Usoro ụkpụrụ omume na oge eletrọnịkị: okwu dị ugbu a na Africa na ụwa T. Mendoza na JJ Britz. Jefferson, North Carolina, Ụlọ ọrụ mbipụta nke McFarland: 15–21.
  • Susan Murray: 'Ịwepụ Africa pụọ na mpụta ihe ọmụma zuru ụwa ọnụ. Ọmụmụ ihe gbasara AJOL'. Na: Africa Bibliography vol. 2008 (2009), pp vii-xxiv
  • Teferra, D. na Altbach, C. "Agụmakwụkwọ dị elu nke Africa: ihe ịma aka maka narị afọ nke 21" agụmakwụkwọ ka elu 47 (January, 2004), p. 21–50

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]

  • AOfficial website
  • www.cognizancejournal.com