Agụụụ na United States

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Ndị otu ndị agha mmiri mmiri United States na-ejere ndị America egwu na-agụ na kichin ofe na Red Bank, New Jersey, n'oge ọrụ obodo 2011

[1]Agụụ na United States of America na-emetụta ọtụtụ nde ndị America, gụnyere ụfọdụ ndị nọ n'etiti klas, ma ọ bụ ndị nọ n'ezinụlọ ebe ndị okenye nile na-arụ ọrụ.  United States na-emepụta ihe oriri karịa ka ọ chọrọ maka oriri ụlọ-agụụ dị na US bụ ụfọdụ ndị America na-enweghị ego zuru ezu iji zụta nri maka onwe ha ma ọ bụ ezinụlọ ha.  Ihe ndị ọzọ na-akpata agụụ na ụkọ nri gụnyere enweghị agbata obi na amụma ọrụ ugbo.[1][2]  A na-ekwu maka agụụ site na ngwakọta nke enyemaka enyemaka ọha na nke onwe.  Ihe enyemaka ọha na eze gụnyere mgbanwe na amụma ọrụ ugbo, iwu ụlọ ahịa na mpaghara ndị na-adịghị mma, itinye ego na akụrụngwa njem, na mmepe nke ubi obodo.[3][4][5][6]  A na-enweta enyemaka nkeonwe site na ebe a na-ere nri, ebe a na-esi ofe, ụlọ akụ nri, na ndị otu na-anapụta nri. [2] [3]

.N'ihe ihe mere eme, US bụ onye ndu ụwa n'ibelata agụụ ma n'ime ụlọ ma na mba ụwa.  N'ọkara ikpeazụ nke apụ nke iri abụọ, akụ na nyere ndị ọzọ toro eto na Europe na Eshia ọrịa ịfefe US n'ihe gbasara ibelata agụụ n'etiti ndị bi na ha.  Na 2011, otu ụdị ewepụtara na New York Times tara na n'ime akụ na aka 20 ngosi dị ka akara nke International Monetary Fund na nke e ji atụnyere ɔkwan maka nchekwa nri, US bụ nchekwa kacha njọ.  [1] Ka o sina dị, na Ma ọchịchị 2013, Global Food Security Index depụtara nọmba US nke mbụ maka nri na nchekwa nri zuru oke. [4]

. [5]Na 2018, ihe dị ka 11.1% nke ụtụtụ America nchekwa nri.  Dịka e mere nsogbu ọkwa dị elu nke nri maka ụmụ akwụkwọ, yana 2019 na- mgbasa na ihe ụmụaka 40% nke ụmụ akwụkwọ na-agụghị akwụkwọ na United States nwere ụkọ nri.  na-egosi na-atụ aro ka ọnọdụra nri nri maka ndị US ihe dị ka okpukpu abụọ n'oge ọrịa COVID-19, yana ikiri mma maka ihe nwere ihe ngosi elu elu. [6] [7]

Agụụ megide ụkọ nri[dezie | dezie ebe o si]

  1. (2012) "passim, see esp Food Assistance Landscapes in the United States by Andrew Walters and Food Aid Policies in the United States: Contrasting views by Ann Myatt James; also see Historiography of Food", in William A Dando: Food and Famine in the 21st Century. ABC-CLIO. ISBN 978-1598847307. 
  2. Poppendieck (1999). "Introduction, Chpt 1", Sweet Charity?: Emergency Food and the End of Entitlement. Penguine. ISBN 978-0140245561. 
  3. Riches (1986). "passim, see esp. Models of Food Banks", Food banks and the welfare crisis. Lorimer. ISBN 978-0888103635. 
  4. Global Food Security Index. The Economist Intelligence Unit (March 5, 2013). Archived from the original on July 12, 2012. Retrieved on April 8, 2013.
  5. Pedersen (2019-08-13). Food Insecurity Common Among US College Students (en-US). Psych Central. Archived from the original on August 13, 2019. Retrieved on 2019-11-23.
  6. Nazmi (3 September 2019). "A systematic review of food insecurity among US students in higher education". Journal of Hunger & Environmental Nutrition 14 (5): 725–740. DOI:10.1080/19320248.2018.1484316. 
  7. Lauren Bauer (6 May 2020). The COVID-19 crisis has already left too many children hungry in America. Brookings Institution. Archived from the original on May 7, 2020. Retrieved on 7 May 2020.

A kọwapụtara enweghị nchekwa nri n'ọkwa ezinụlọ, nke enweghị nri zuru oke maka onye ezinaụlọ ọ bụla n'ihi ego. Nzọụkwụ gafere nke a bụ nchekwa nri dị obere, nke nwere isii (maka ezinụlọ na-enweghị ụmụaka) ruo asatọ (maka ezinụlọ nwere ụmụaka) ma ọ bụ ọnọdụ enweghị nchekwa nri na Ngalaba Agriculture US, Nnyocha Mgbakwunye Nchekwa Nri. Inwe nchekwa nri dị obere pụtara ndị ezinaụlọ na-akpaghasị nri ha na-eri n'ihi ihe gbasara ego. [1]

Dị ka Ngalaba Na-ahụ Maka Ọrụ Ugbo nke United States (USDA) si kwuo, ụkọ nri bụ "ọnọdụ akụ na ụba na mmekọrịta ọha na eze n'ọkwa ezinụlọ nke oke ma ọ bụ ejighị n'aka inweta nri zuru oke." [2] N'aka nke ọzọ, a kọwapụtara agụụ dị ka "ọnọdụ physiological ọkwa nke onye ọ bụla nwere ike ịpụta site na ụkọ nri." [2]

USDA ewepụtakwala asụsụ iji kọwaa oke ụkọ nri dị iche iche. [2] Nchekwa nri dị elu na-eme mgbe enweghị "enweghị ihe ngosi nke nsogbu ịnweta nri ma ọ bụ njedebe". [2] Nchekwa nri dị ntakịrị na-eme mgbe enwere ihe ngosi otu ụzọ abụọ a kọrọ na "nsogbu ịnweta nri ma ọ bụ oke" dị ka nchekasị maka ụkọ nri na ezinụlọ mana enweghị mgbanwe a na-ahụ anya na oriri oriri ma ọ bụ usoro nri. [2] Nchekwa nri dị ala, nke a na-akpọbu enweghị nchekwa nri na-enweghị agụụ, na-eme mgbe ndị mmadụ n'otu n'otu na-enweta mbelata na "mma, ụdị dị iche iche, ma ọ bụ ihe na-achọsi ike nke nri" mana anaghị egosipụta nri belatara. [2] Nchekwa nri dị oke ala, nke a na-akpọbu enweghị nchekwa nri na agụụ, bụ ihe e ji mara "ọtụtụ ihe na-egosi na-akpaghasị usoro iri nri ma belata oriri nri." [2]  

Hụkwa[dezie | dezie ebe o si]

  1. Coleman-Jensen, Alisha. Household Food Security in the United States in 2018. Archived from the original on December 6, 2022. Retrieved on December 11, 2019.
  2. 2.0 2.1 2.2 2.3 2.4 2.5 2.6 Definitions of Food Security. United States Department of Agriculture Economic Research Service. Archived from the original on April 5, 2017. Retrieved on April 5, 2017.