Jump to content

Ahịhịa Aach

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

 

Herbert Aach (March 24, 1923 - Ọktoba 13, 1985) bụ onye odee na onye edemede America.  A mara ụdị ihe osise Aach maka oke agba ya ma tinye ya nke ọma, nke sitere na ozi miri emi o nwere na tiori agba na ike agba.  Mmasị a na tiori agba na nkà ihe ndị ga-eduga ya dee otu n'ime ikike ndị a ma ama nke Goethe's Color Theory

Ndụ onwe onye na nkuzi[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Herb Aach na Cologne, Weimar Republic, na 1923. Ọ bụ na Germany ebe Aach ga-enwe ọmarịcha nka, na-agụ akwụkwọ n'okpuru onye na-ese okwu German bụ Ludwig Meidner.  Mkpagbu ndị Nazi mere ka ezinụlọ ya gbapụ, na 1938 kwa, ọ bịarutere New York City.  Na 1942 ọ debanyere aha na United States Army na otu afọ ka e mesịrị ọ ghọrọ nwa amaala US.  Mgbe ọ jere ozi n'oge Agha Ụwa nke Abụọ, na Kassel, Germany, ọ laghachiri New York na 1946 ebe ọ gụrụ akwụkwọ n'okpuru John Ferren na Rufino Tamayo na Brooklyn Museum Art School.  N'afọ 1948, ọ kwagara, ya na nwunye ọhụrụ ya, na Mexico City ebe ọ gara n'ihu na ọmụmụ ihe nka mara mma na Escuela de Pintura y Escultura. . [1]

Mgbe o si na Mexico lọta, Aach ga-eme ihe osise n'ihe a dị ka "iche dị iche iche," n'etiti 1954-1963 na Hazleton, Pennsylvania .  Ọ ga-emecha pụọ ​​New York City na 1963 wee malite nkuzi na Queens College na 1965, ebe ọ ga-aga n'ihu na-ekiri ihe ruo oge ndụ ya niile.  [1] Na Queens ọ kuziri nka studio na echiche agba wee bụrụ ọkacha akwụkwọ nke ụmụ akwụkwọ, na-enweta ụtụ na akwụkwọ afọ ụlọ akwụkwọ 1968 wee họpụta ugboro abụọ dị ka “Onye N edi nke Afọ”.  [2] Ọ ga-abụ Oga oche nke ngalaba nka site na 1976 ruo 1979. [2] Ọ kwara na Pratt Institute site na 1966 ruo 1969. [1] N'afọ ndị 1970 Aach gara East Germany isonye na mmemme mgbasa ozi International  Research and Exchanges Board iji gbochie omenala n'etiti West.  Mgbe ọ nọ na East Germany ọ akwụkwọ akwụkwọ na Goethe Archives na Weimar wee nwee ike na windo rose .  Laa azụ na New York, ya na ndị isi obodo rụkọrọ ọrụ na-ese àkwà mmiri obodo na-ekiri, dị ka àkwà mmiri Madison Avenue nke e sere lavender.  Ọ na-ekiri oche nke Artists Technical Research Institute na 1975. [3] N'afọ 1979, a tara na ọ nwere ọrịa kansa na n'ihi ọrịa ọ na-enweghi ike ịse ihe, na-ewere ihe ọrụ dị ka isi usoro ya.  .  [4] Ọ nwụrụ na Ọktoba 13, 1985, nke ọrịa kansa na Memorial Sloan–Kettering Cancer Center.. [2]

Ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

Ihe osise[dezie | dezie ebe o si]

Ọrụ Bere nke Aach n'oge mbụ sitere n'aka John Ferren na echiche ya gbasara tiori agba .  Mgbe ọ la n'iche na United States site na Mexico, Aach echichera echiche ya igbu egbu agba na ike, ebe o ụdịdị agba .  Ụdị a na-ibi site n'oge ya na-ibi agba na Art Crayon Company, bụ nke nyere ya nchekwa gburugburu pigmenti na-alụghị enweta maka nsogbu na eze ma nye ya pastrọ ụcha agba ọhụrụ nke ọ gbakwunyere na ike nke ya.  DuPont sere ya pigmenti ọhụrụ na n'etiti 1960 ọ pụtara iji ihe ọrụ fluorescent eji ihe a dị ka "ike na ìhè ime.". [1]

N'ime afọ 1960, ọ kwagara site na ịmepụta brushstrokes na-egbuke egbuke na-emepụta nnukwu agba agba n'elu kwaaji na-enye ya ohere ịchọ "usoro dị ọcha nke ga-enyocha mmekọrịta agba." Ala ya na-akọwa mkpa mmekọrịta agba dị na nka ya:

Mmekọrịta ụcha bụ etiti, nke e wuru n'usoro ihe ọmụmụ physiological ebumpụta ụwa, ya mere ụcha dị oke mkpa ịla n'iyi dịka "labelụ" nkịtị maka ịmepụta ntụaka ihe. [1]

wheel agba Goethe

Na 1974 o kere ahụ ọrụ Precession of Equinoxes .  N'usoro isiokwu a, Aach mgbasa site n'ikpuchi kwaaji n'ụdị gesso dị obere, nke sitere n'ike Giotto's fresco -dị elu.  Mgbe ntọala ntọala maka akwaaji ya, ọ na-ese ahịrị dị nkɔ n'etiti mpaghara agba ma jiri agba mbịnye aka ya.  Ọbụlagodi na iji ahịrị siri ike, Aachtọ na iji agba ya na-emeri ihe na-amị nke ahịrị.  [1] Onye nkatọ nka Noel Frackman okporo ụzọ a dị ka "eserese mara mma na- Nche anya anya". [3]

Na-ede[dezie | dezie ebe o si]

N'ịbụ onye sitere na mmasị ya na tiori agba, na 1971 Aach deziri ma sụgharịa Goethe's Theory of Colors . [1] O nyekwara aka akụkọ gbasara tiori na omume na nyocha na akwụkwọ nka dị iche iche.

nnabata[dezie | dezie ebe o si]

Louis Finkelstein ndị ọrụ Aach dị ka nke ukwuu "dị na omenala omenala" n'ihe na- , ndị na-emetụta, na nkà na ụdị nke odide Irish, textiles, nkà China na Colombia .  [1] Na 1974 onye nkatọ nka Noel Frackman ime Aach onye ọsụ ụzọ. [3]

Ihe ngosi ama ama[dezie | dezie ebe o si]

  • Albright-Knox Art Gallery, 1975, Buffalo, New York
  • Ụlọ ihe ngosi nka nke Bronx, 1977, New York City
  • Mahadum Drew, 1971, Madison, New Jersey
  • Ebe ngosi nka Everhart, 1959, Scranton, Pennsylvania
  • Ụlọ ihe ngosi nka Mint, 1987, Charlotte, North Carolina
  • Pennsylvania State University, 1962, State College, Pennsylvania
  • Whitney Museum of American Art, 1952; 1956, New York City [4]

Nchịkọta ndị ama ama[dezie | dezie ebe o si]

  • Ụlọ ihe ngosi nka Albright-Knox
  • Ụlọ ihe ngosi nka nke Corcoran
  • Ụlọ ihe ngosi nka nke Metropolitan
  • Ụlọ ihe ngosi nka nke steeti Pennsylvania [5]

Ntụaka[dezie | dezie ebe o si]

  1. 1.0 1.1 1.2 John Aach (2007). Herb Aach. John Aach & Doris Aach. Archived from the original on December 20, 2012. Retrieved on June 12, 2011.
  2. Artists & Works. Artwork of the 70s. Castellani Art Museum. Archived from the original on August 25, 2011. Retrieved on June 12, 2011.
  3. 3.0 3.1 John Aach (2008). Herb Aach: Reviews. Herb Aach. John Aach & Doris Aach. Retrieved on June 12, 2011.John Aach (2008). "Herb Aach: Reviews". Herb Aach. John Aach & Doris Aach. Retrieved June 12, 2011. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "Aach2" defined multiple times with different content
  4. John Aach (2003). Herb Aach (1923–1985). John Aach & Doris Aach. Retrieved on June 12, 2011.
  5. Herbert Aach papers, 1942–1988.. Archives of American Art, Smithsonian Institution. Retrieved on June 12, 2011.

Ọrụ ndị Aach bipụtara[dezie | dezie ebe o si]

  • Ahuhu, Herb. "Egwuregwu ndị na-ese ihe n'iji foto eme ihe." Akwụkwọ akụkọ 27.2 (1967–68): 220 .
  • Ahuhu, Herb. "Na ojiji na phenomena nke fluorescent pigmenti na eserese." Leonardo 3.2 9 (1970): 135–138.
  • Ahuhu, Herb. "Ntụle: Eserese na Synthetic Media site Russell O. Woody, Jr. & Painting with Acrylics site José Gutierréz; Nicholas Roukes." Akwụkwọ akụkọ 26.2 (1966–67): 212; 214.
  • Matthaei, Rupprecht, Goethe's Agba Theory . Nke Johann Wolfgang von Goethe dere. Rupprecht Matthaei haziri ma dezie ya . American ed. Herb Aach tụgharịrị ma dezie ya. Van Nostrand Reinhold, 1971.

Akwụkwọ akụkọ[dezie | dezie ebe o si]

  • Sloane, Patricia. Isi mmalite: Edemede ahọpụtara na agba site na Aristotle ruo Albers . Obodo Culver: Imepụta Press, 1991. ISBN 0-8306-3481-9

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]