Ahmed Muhammad Daku

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

Ahmed Muhammad Daku
Governor of Sokoto State
[[ Ambassador to Àtụ:CountryPrefixThe]]
In office
Àtụ:En dash range
Preceded byGarba Mohammed
Succeeded byBashir Salihi Magashi
Governor of Kano State
[[ Ambassador to Àtụ:CountryPrefixThe]]
In office
Àtụ:En dash range
Preceded byHamza Abdullahi
Succeeded byMohammed Umaru
Personal details
BornÀtụ:Birth year and age
Katsina, Northern Region, British Nigeria
(now Katsina, Nigeria)
NationalityNigerian
EducationNigerian Defence Academy
Royal School of Artillery
Vystrel Academy
Command and Staff College, Jaji
Military service
Allegiance Nigeria
Branch/service Nigerian Army
Years of service1968–1993
Rank Brigadier general
Battles/warsNigerian Civil War

Ahmed Muhammad Daku (amuru 1944) bu onye agha Naijiria lagoro ezumike nka bu Brigadier General onye agha Gọvanọ Kano steeti site n'August 1985 rue Disemba 1987. O mechakwara bụrụ Gọvanọ ndị agha nke Sokoto steeti site na Disemba 1987 ruo Ọgọst 1990.

Oge ọ malitere[dezie | dezie ebe o si]

Ahmed Muhammad Daku mụrụ ma gụ akwụkwọ na Katsina. Ọ gara Barewa College site na 1958 ruo 1962, na Okene Secondary School site na 1962 ruo 1965.

Ọrụ agha[dezie | dezie ebe o si]

N'afọ 1967, ọ debanyere aha na Nigerian Defence Academy wee nye ya onye isi nke abụọ otu afọ ka e mesịrị. Ọ hụrụ ihe omume na agha obodo Naijiria dị ka onye ndu ndị agha na ọchịagha na emesịa ọchịagha batrị site na 1969 ruo 1972. A zụrụ ya dịka onye ọrụ ogbunigwe, na-aga ụlọ akwụkwọ Royal School of Artillery na Larkhill ugboro abụọ site na 1970 ruo 1971 na mgbe e mesịrị 1975 ruo 1978; ọ gakwara Vystrel Academy na USSR site na 1974 ruo 1975. Ọ gakwara School of Artillery na India site na 1976 ruo 1977.

Site na 1972 ruo 1974 ọ bụ onye nkuzi nke egbe na onye ọrụ na Nigerian Army School of Artillery. Ọ bụ onye ọchịagha nke ndị agha ogbunigwe, ndị agha Naijiria site na 1974 ruo 1976, e mesịakwa ziga ya n'isi ụlọ ọrụ ndị agha Naịjirịa dị ka onye ọchịagha na-ahụ maka Administration na Quartering site n'afọ 1976 ruo 1977. Ọ bụ onye na-achị Divisional Artillery Commander site na 1978 1979.

Ọ gbagoro n'ọkwa wee bụrụ onye ọchịagha, 42 Field Artillery na Abeokuta n'afọ 1980; na Commanding Officer Medium Regiment, Nigerian Army na Jos na 1982. E zigara ya na Command and Staff College, Jaji site na 1982 ruo 1985, dị ka ndị ọrụ nduzi (senior division). Enyere ya ọkwa ka ọ bụrụ kwamanda brigade, 31 Field Artillery Brigade, Abeokuta n'afọ 1985 bụ nke ọ rụrụ ọrụ pụtara ìhè na ọchịchị nchịgbu nke August 27, 1985 nke wetara General Ibrahim Babangida n'ọchịchị.

Gọvanọ ndị agha[dezie | dezie ebe o si]

Mgbe ọchịchị ahụ gasịrị, a họpụtara Daku ka ọ bụrụ Gọvanọ ndị agha nke Kano steeti na-eje ozi site n'August 1985 ruo Disemba 1987, mgbe e bufere ya ka ọ bụrụ Gọvanọ ndị agha nke Sokoto State site na Disemba 1987 ruo Ọgọst 1990.

Ọrụ ya mgbe e mesịrị[dezie | dezie ebe o si]

O mechara bụrụ onye ọchịagha General Officer, 3rd Armored Division, nọchiri anya ya na Septemba 1993 n'oge aghụghọ butere General Sani Abacha n'ọchịchị.

O mechara laa ezumike nka wee laghachi n'obodo ya Katsina. Ebe ọ bụ onye agha nke ọma, a sịrị na ọ bụ nwoke kwụ ọtọ na onye na-ekwu eziokwu.

N'afọ 2002, ọ bụ onye isi na Directorate of Pilgrims Affairs. N'afọ 2003, ọ nọ na-azọ ọkwa Gọvanọ Katsina steeti, ebe ọ bụ Umaru Yar'Adua nọ n'ọchịchị meriri ya. N'August 2009, Daku kwuru na enweghị ịdọ aka ná ntị na mba ahụ, ma kọwaa agụmakwụkwọ dịka naanị ihe ngwọta maka iweghachi ebube Nigeria furu efu.

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]