Aiko Satō (onye edemede)
| Ụdịekere | nwanyị |
|---|---|
| Mba o sị | Japan |
| Aha n'asụsụ obodo | 佐藤愛子 |
| Aha enyere | あいこ |
| Aha ezinụlọ ya | 佐藤 |
| Aha na kana | さとう あいこ |
| Ụbọchị ọmụmụ ya | 5 Novemba 1923 |
| Ebe ọmụmụ | 大阪 |
| Ńnà | Kōroku Satō |
| Nwa | Kyōko Sugiyama |
| Asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye aka | Japanese |
| Ọrụ ọ na-arụ | ode akwukwo ifo |
| Ihe nrite | Kikuchi Kan Prize, Murasaki Shikibu Prize, Women's Literature Prize |
Akụkọ ndụ
[dezie | dezie ebe o si]A mụrụ onye edemede Aiko Satō na Osaka [2] na 1923. Ọ bụ nwa nwanyị nke abụọ nke onye edemede [2] Kōroku Satō [2] na nwanne nwanyị [2] nke onye na-ede uri [4] Hachirō Satō .[3]
Satō gụsịrị akwụkwọ na Kōnan Higher Girls' School (onye bu ụzọ na Konan Girls' Junior and Senior High School nke oge a).[2]
Ọrụ
[dezie | dezie ebe o si]Satō bipụtara ọrụ mbụ na magazin Bungei Shuto (文芸首都). O dere akwụkwọ akụkọ autobiographical, Aiko (愛子, 1959), nke o sochiri afọ asatọ ka e mesịrị na akụkọ ndụ nna ya nke aha ya bụ Hana wa Kurenai (花はくれない, "The Flowers Are Red", 1967) na afọ asaa ka nke ahụ gasịrị. akwụkwọ gbasara nne ya, Joyū Mariko (女優万里子, "The Actress Mariko", 1974).
Ọrụ ya bụ Sokuratesu no Tsuma (ソクラテスの妻, "Nwunye Socrates") na Futari no Onna (二人の女, "Ụmụ nwanyị Abụọ"), nke e bipụtara na 1963, nwetara nhọpụta maka Akutagawa Prize, na Kanō Taii Fujin (加納大尉婦人, bipụtara 1964) ka ahọpụtara maka ihe nrite Naoki. Ọ meriri ihe nrite Naoki 61st maka Tatakai-sunde Hi ga Kurete (闘いすんで日が暮れて), nke na-egosi mgba nwanyị na di ya na-enweghị ike.[3][4]
Ihe edeturu
[dezie | dezie ebe o si].mw-parser-output .reflist{margin-bottom:0.5em;list-style-type:decimal}@media screen{.mw-parser-output .reflist{font-size:90%}}.mw-parser-output .reflist .references{font-size:100%;margin-bottom:0;list-style-type:inherit}.mw-parser-output .reflist-columns-2{column-width:30em}.mw-parser-output .reflist-columns-3{column-width:25em}.mw-parser-output .reflist-columns{margin-top:0.3em}.mw-parser-output .reflist-columns ol{margin-top:0}.mw-parser-output .reflist-columns li{page-break-inside:avoid;break-inside:avoid-column}.mw-parser-output .reflist-upper-alpha{list-style-type:upper-alpha}.mw-parser-output .reflist-upper-roman{list-style-type:upper-roman}.mw-parser-output .reflist-lower-alpha{list-style-type:lower-alpha}.mw-parser-output .reflist-lower-greek{list-style-type:lower-greek}.mw-parser-output .reflist-lower-roman{list-style-type:lower-roman}
Ebem si dee
[dezie | dezie ebe o si]Ihe ndị e dere n'akwụkwọ
[dezie | dezie ebe o si]- ↑ Sachiko Shibata Schierbeck (1989). in Egerod: Postwar Japanese Women Writers An Up-to-date Bibliography with Biographical Sketches. East Asian Institute, University of Copenhagen.