Ajele Cemetery

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

Ebe a na-eli ozu Ajele bụ nnukwu ebe a na- ili ozu na Lagos Island nke gọọmentị ndị agha Lagos State kwatuchara n'okpuru Brigadier Mobolaji Johnson n'afọ ndị afọ 1970. Ajele na Yoruba pụtara onye ọrụ nchịkwa gọọmentị na a na-akpọ ili ahụ n'ihi ọtụtụ ndị ọrụ ọchịchị Britain e liri n'ebe ahụ.[1]

Nkwatu[dezie | dezie ebe o si]

Brigadier Mobolaji Johnson, gọvanọ ndị agha nke Lagos Steeti bibiri ili ozu Ajele na Disemba, na afọ 1971 iji mee ka odeakwụkwọ Lagos Steeti dị.[2] Mbibi ahụ zutere ọtụtụ nkatọ na ọtụtụ ndị ọkọ akụkọ ihe mere eme na ndị na-akọwa ihe kwuru na akụkọ ihe mere anya bara uru furu efu. Onye Ọkachamara J.D.Y. Peel kwuru na mbibi ahụ napụrụ "ndị Lagosi ọ bụghị naanị ohere ahịhịa ndụ dị oké ọnụ ahịa n'etiti obodo ahụ kamakwa ihe ncheta nke ndị nna nna ha".[3] Onye nwetara ihe nrite Nobel bụ Wole Soyinka kpọrọ mbibi ahụ "mmebi nke ebe nna nna[4][5] ya" na-ekwu na "iwu ahụ sitere n'aka gọvanọ ndị agha: 'Gwuo ndị nna nna nwụrụ anwụ na ndị echefuru echefu ma kụọ ụlọ kansụl nke oge a na ihe niile bara uru n'ebe ahụ dị jụụ".

E liri ya ndị a ma ama[dezie | dezie ebe o si]

  • James Pinson Labulo Davies
  • Samuel Ajayi Crowther
  • Onye nnọchi anya Benjamin Campbell
  • Onye isi ndị uwe ojii Josiah Gerard
  • Thomas Babington Macaulay

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

  1. J. D. Fage (1975). The Cambridge History of Africa, Volume 4. Cambridge University Press, 231. ISBN 978-0521204132. 
  2. Smith (1979). The Lagos Consulate, 1851–1861. University of California Press. ISBN 978-0520037465. 
  3. Elebute (2013). The Life of James Pinson Labulo Davies: A Colossus of Victorian Lagos.. Kachifo Limited/Prestige, Foreword–xvi. ISBN 978-9785205763. 
  4. Godwin & Hopwood (2012). Sandbank City: Lagos At 150. Kachifo Ltd (2012), 155. ISBN 978-9785108460. 
  5. Mobolaji Johnson, A Former Governor-General PassesM (en-US). THISDAYLIVE (2019-11-03). Retrieved on 2020-12-19.