Akụkọ ifo
Akụkọ ifo nke iko bụ akụkọ ọdịnala na akụkọ ndị ọzọ na-emetụtakarị izu ohi nke "iko akụkọ ifo", mgbe ụfọdụ n'ụdị mpi ịṅụ mmanya, na-esitekarị na "mkpọ akụ" (ya bụ site na tuulus). A na-ahụ akụkọ mgbe ochie n'ebe ugwu ọdịda anyanwụ Europe.
Nchịkọta
[dezie | dezie ebe o si]A na-ekewa akụkọ ifo iko n'okpuru atụmatụ Reidar Thoralf Christiansen dị ka ụdị njem njem 6045.[n 1] Akụkọ banyere ụdị a sitere na England, Germany, Norway, Sweden, Denmark, Isle of Man, na Scotland.[1]
N'ọtụtụ nsụgharị nke akụkọ ifo ahụ, arịa dị n'ụdị mpi; [n 1] na-abụkarị ọla edo, ma ọ bụ nke ihe ọzọ dị oké ọnụ ahịa. Akụkọ na-amalitekarị site na oghere n'ime ala ma ọ bụ oghere yiri ya n'ụzọ dị omimi, na-ekpughe "obere ndị mmadụ" bi n'okpuru ala.[n 2] Na nsụgharị ụfọdụ onye akụkọ ifo na-enye ihe ọṅụṅụ si na iko, nke protagonist jụrụ ma ọ bụ tụfuo - na arịa a tụfuru mmiri mmiri na-emekarị eme corrosively. ihe karịrị mmadụ[n 4] - a na-edekọ ụgbọ ahụ mgbe ụfọdụ ka ọ na-ejedebe n'aka onye otu ndị ama ama[n 5] ma ọ bụ ụka. []
Nsụgharị
[dezie | dezie ebe o si]- ma e wezụga ebe edepụtara, site na ()
- Oldenburg Horn, Oldenburg, Lower-Saxony, Germany. (German: "Das Oldenburger Horn" ma ọ bụ "Die Nymphe des Osenbergs") - "Oldenborg Horn" dị, mana emere ya n'ihe dị ka afọ .
- Iko Ezuru Ezu, Tensbüttel-Röst, Schleswig-Holstein, Germany
- Akụkọ 'Church Cup', nke edere na Viöl, Schleswig-Holstein; na Ragebøl, Denmark; na Hjordkær, Denmark
- Altar Cup na Aagerup, Zealand, Denmark. Akụkọ yiri nke ahụ dekwara na Vigersted, Zealand
- Svend Fælling na Elle-Maid, Framley, Denmark - n'akụkọ a onye na-eme ihe nkiri na-eweghachi iko maka ike karịrị nke mmadụ, mana 'fairy' na-enye ya nsogbu n'ihi ya.
- Öiestad Horn, Øyestad, Norway - mpi ahụ dị n'aka ebe ngosi ihe mgbe ochie Aust-Agder.
- Ndị Trolls na-eme emume Krismas, Ljungby, Sweden. (E nyekwara ọkpọkọ ma zuo ya) Ihe ndị ahụ dị ugbu a n'aka Trolle-Ljungby CastleObí Trolle-Ljungby
- Mmalite nke Aha Ukwu nke Trolle, Småland, Sweden.
- The Fairy Banquet, East Yorkshire, England. E dekọrọ ya na narị afọ nke 12 Historia rerum Anglicarum. A na-ejikọta akụkọ a na tumulus a na-akpọ Willy Howe.
- The Fairy Horn, Gloucester, England. E dekọrọ ya na narị afọ nke 13 Otia Imperialia.
- The Story of the Fairy Horn, nr. Gloucester, England. Nsụgharị yiri nke The Fairy Horn.
- The Fairy Cup of Kirk Malew, Isle of Man. Na mbipụta a, mmadụ na-aga oriri fada mana ọ naghị aṅụ mmanya site na iko fada - n'ụtụtụ, a hapụrụ ya naanị ya na iko ahụ.
- The Silver Cup, Isle of Man. Onye na-eme ihe nkiri na-eso ndị fada na-ezu mmiri ara ehi ya gaa n'Ugwu fada ha. Mgbe ọ gachara oriri ha, ọ na-ezu iko ahụ dị ka ụgwọ ọrụ maka ehi ya.
- () "Akụkọ nke Luran", West Highlands, Scotland. Ụdị akụkọ a na-ahụkarị banyere nwa okorobịa a na-akpọ Luran - n'ime ya, iko ahụ na-agwụ na Mingarry Castle ruo mgbe ọ furu efu n'oké osimiri. Akụkọ ndị yiri ya dịkwa maka Dunvegan Castle (lee Dunvegan Cup), na Raasay. Akụkọ ọdịnala ndị ọzọ metụtara Luran.
Nkà mmụta ihe ochie
[dezie | dezie ebe o si]A na-ahụ ọtụtụ ụdị arịa (nke na-abụkarị ite) na-ejikọta ya na ili ndị Britain, gụnyere ihe ndị bụ ma ọ bụ ihe ndị a na-akpọ ozu ọkụ, ma ọ bụ ndị a na'echiche na ha bụ ihe ndị na-enye onyinye nri maka ndụ mgbe ọ nwụsịrị, ma ọ bụghị naanị akụ ma ọ bụ ngwongwo onwe onye.[4] N'ime ndị a, a matala ụfọdụ dị ka 'kofu ịṅụ mmanya', nke a na-ejikọta ya na ili ndị a na-akpọghị ọkụ.[5] A chọtawo iko yiri nke ahụ na Northern Germany, Denmark, na Holland. [6]
Ụdị 'Fairy Cup' ndị ọzọ
[dezie | dezie ebe o si]() na-enyekwa akụkọ nke Rillaton Gold Cup dị ka nke ụdị a, ọ bụ ezie na akụkọ ahụ dị iche na iko na-adịghị agwụ agwụ nke druid nyere. A na-ejikọta akụkọ a na Rillaton Barrow. Trowie "Pig", nke sitere na Scotland, na-ekwukwa banyere ite na-adịghị agwụ agwụ.
E nwere akụkọ ọdịnala ndị Scotland site na narị afọ nke iri na asaa nke nwoke hụrụ ifufe na-efe n'ọhịa ma nụ olu na-ekwu "Horse and Hattock" - ọ na-ekwughachi ahịrịokwu ahụ ma ifufe na ya na-ebili ma teta n'echi ya n'ime ala Eze nke France na iko ọlaọcha n'aka ya.
E nyekwara akụkọ ifo banyere mmalite iko a maara dị ka Luck of Edenhall, iko ọṅụṅụ nke narị afọ nke iri na anọ sitere na Middle East. N'akụkọ ifo, nke nwere ike ịbụ na e chepụtara na narị afọ nke iri na asatọ, a na-enweta iko ahụ mgbe a kwụsịrị ịṅụ mmanya na olulu mmiri dị na Eden Hall (Edenhall), wee hapụ iko ahụ n'azụ.
Hụkwa
[dezie | dezie ebe o si]- Grail Nsọ
Ihe edeturu
[dezie | dezie ebe o si].mw-parser-output .reflist{margin-bottom:0.5em;list-style-type:decimal}@media screen{.mw-parser-output .reflist{font-size:90%}}.mw-parser-output .reflist .references{font-size:100%;margin-bottom:0;list-style-type:inherit}.mw-parser-output .reflist-columns-2{column-width:30em}.mw-parser-output .reflist-columns-3{column-width:25em}.mw-parser-output .reflist-columns{margin-top:0.3em}.mw-parser-output .reflist-columns ol{margin-top:0}.mw-parser-output .reflist-columns li{page-break-inside:avoid;break-inside:avoid-column}.mw-parser-output .reflist-upper-alpha{list-style-type:upper-alpha}.mw-parser-output .reflist-upper-roman{list-style-type:upper-roman}.mw-parser-output .reflist-lower-alpha{list-style-type:lower-alpha}.mw-parser-output .reflist-lower-greek{list-style-type:lower-greek}.mw-parser-output .reflist-lower-roman{list-style-type:lower-roman}